Myndigheterna gav en lägesuppdatering på områden som påverkar sjöfarten. Stefan Björkencrona, senior rådgivare på Tullverket, berättade om den gemensamma EU-lagstiftningen UCC som är på väg att implementeras. Det handlar om digitalisering och att öka samordningen mellan EU:s medlemsstater.

– I tullsammanhang ska vi jobba för att ha likartade arbetssätt och utrustning, sa Stefan Björkencrona.

Tullverkets nya IT-system påverkar den som ska lämna dokument till myndigheten. Fartygsagenter och skeppsmäklare, till exempel.

– Vi har inte längre en manuell tjänsteman som sitter någonstans och säger att ”du kan lämna det där dokumentet imorgon istället, det är okej”. Vi blir mer styrda och kan inte göra avsteg från IT-systemen, sa han. 

Arbetet kring UCC påbörjades redan 2003 och ska efter kraftiga förseningar nu vara helt infört 2025. Syftet är att ha EU-gemensamma databaser istället för nationella system. Stefan Björkencrona påpekar dock att här finns det åsiktsskillnader mellan medlemsländerna.

– En del vill gå fortare fram och andra vill inte göra något alls. Så en liten brasklapp här för var vi faktiskt hamnar i slutänden, sa han.

Stefan Björkencrona nämnde också Tullverkets begränsade resurser och att det idag görs få fysiska kontroller.

Biometrisk gränskontroll

Mikael Holmgren, tillförordnad chef för gränspolissektionen region väst och Christian Lippens, biträdande chef för samma region, talade om EU-regelverken EES och ETIAS som ska införas i maj 2023. Det handlar om biometrisk gränskontroll av resenärer som reser in i EU från tredje land, där ansiktsbild och fingeravtryck ska registreras i en gemensam databas. 

– Det kommer att ta betydligt längre tid och kontrollen kommer att bli absolut. Tanken är att minska möjligheten att begå brott över gränserna, och att öka möjligheten till brottsbekämpning inom unionen, sa Christian Lippens. 

Alla ska registreras

De nya reglerna kommer att kräva mer föranmälan än idag. För sjöfartsnäringen påverkas av- och påmönstring av sjömän och – inte minst – anlöp av kryssningsfartyg.

– Alla ska registreras i databasen för att få vistas i unionens område. Det kommer att bli ett förändrat arbetssätt. Vi kommer att behöva mötas i samverkan och det kommer att krävas mer planering, sa Christian Lippens och gav ett exempel:

– Om vi har ett kryssningsfartyg som kommer från England och går till Göteborgs hamn som första destination inom EU, så ska alla de här tusentals resenärerna in i detta, sa han. 

Bärbara anläggningar

Gränspolisen kommer att utrusta personal med bärbara anläggningar för att åka ut i hamnarna och fotografera, ta fingeravtryck och kolla biometrin i passet. Även passagerare som väljer att inte gå av fartyget måste registreras.

– När vi vet mer om hur systemet kommer att se ut så ska vi intensifiera samverkan med rederier och hamnar. Det här kommer att bli en jättestor utmaning, sa Christian Lippens. 

Carl-Johan Hagman, tidigare vd på Stena Rederi AB, tog över scenen för att prata om trender och tendenser för sjöfarten i Sverige och världen. Det entusiastiska budskapet var att det går bra för sjöfarten – väldigt bra till och med. Han passade också på att nämna önskemålet om en global CO2-skatt.

Högtryck på raffinaderierna

Jonatan Karlström, vd på ScanOcean, talade om hur krigsutbrottet i Ukraina påverkat oljemarknaden. Stora transportflöden har behövt ritas om för att ersätta EU:s import av diesel från Ryssland. Det har lett till att raffinaderierna i Europa går för högtryck.

– Många raffinaderier ser idag en marknad som de inte sett på flera decennier, sa Jonatan Karlström.

Skillnaden i bunkerpriser har ökat mellan olika hamnar och även mellan olika typer av bränslen. Marindieseln håller en fortsatt hög prisnivå medan HFO (tjockolja) är billigare nu än den var vid krigsutbrottet. 

– Anledningen är att de europeiska raffinaderierna producerar så mycket diesel som möjligt för att möta den ökade efterfrågan, vilket innebär att man ofrivilligt även producerar tjockolja, förklarade Jonatan Karlström.

Utmaningar i kryssningsbranschen

Martyn Griffiths, Director for Public Affairs vid Cruise Lines International Association, pratade om hur covid påverkat kryssningsbranschen. Enligt honom är passagerarna på väg tillbaka efter pandemin. 

Nordamerikanska passagerare är sedan tidigare den största gruppen av kryssningsresenärer, och här finns enligt Martin Griffiths nu en utmaning eftersom dessa resenärer tvekar inför att åka på kryssning till Europa med anledning av kriget i Ukraina.

– Vi behöver berätta för dem att det är säkert att åka till Europa och att vi inte kommer att ta med dem till en krigszon, sa han. 

Nya detaljer om Almirante Storni

Efter ett anförande av nye sjöfartspolitiske talespersonen för socialdemokraterna Mattias Olsson och summering av huvudpunkterna från förmiddagens branschråd av Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén avslutades dagen med en timmes panelsamtal som avslöjade flera nya detaljer kring arbetet med fartyget Almirante Storni och dess brinnande last.

Representanterna i panelen som berättade om sina erfarenheter kom från från GAC Sweden som var agent för den tyska ägaren av fartyget, Norlat Shipping som chartrade fartyget, Lysekils hamn som tog hand om timmerlasten, och Swedish Club som försäkrade fartyget.

Ännu är inte haveriutredningen klar, men Lars Rhodin på Swedish Club sa att han inte tror att man någonsin kommer att komma fram till brandorsaken. Han gjorde också en uppskattning av vad försäkringkostnaden till slut kommer att landa på:

– Min gissning är att för gemensamt haveri kommer det att hamna på mellan 200 och 250 miljoner kronor. Och totalt sett, om vi räknar in brandskadad last och skador på fartyget från branden, kan vi nog säga mellan 250 och 300 miljoner totalt.