Sjöfartsverkets sjöfartsdag, som tidigare hette branschråd, hölls i Göteborg under torsdagen. Först ut bland talarna var Andreas Holmgren och Johan Skogwik från Transportstyrelsen som informerade om nya föreskrifter för lotsplikt som träder i kraft den 1 december i år.

Alla lotsleder i Sverige har graderats på en skala som anger risknivå. Fartyg och laster delas också in i olika risknivåer.

Reglerna gynnar den som kommer ofta

– Det finns en medveten ambition från vår sida att skapa bättre möjlighet att få lotsdispens för rederier som frekvent trafikerar en farled. De gynnas mer av det här regelverket, medan det blir skärpta krav för dem som kommer för första gången, sa Andreas Holmgren. 

Andreas Arvidsson, affärsområdschef för lotsning och Anna Norinder, affärsdirektör på Sjöfartsverket pratade om vad de nya reglerna för lotsplikt innebär i praktiken. För att öka lotsarnas framförhållning blir det från den 1 december obligatoriskt att beställa lots i samband med anmälan 24 timmar före ankomst.

Behovet kan öka lokalt

Från publiken kom frågor om behovet av lotsar kommer att öka med de nya reglerna – och om myndigheten i så fall har förberett sig. Anna Norinder svarade att man på ett nationellt plan inte tror att behovet ska öka, men på vissa ställen kan det bli så i början.

– Vi har försökt förutse behovet och anpassa oss så långt vi kan, sa Andreas Arvidsson.

Läs mer om de nya reglerna för lotsplikt i nästa nummer av Sjöfartstidningen som utkommer den 22 december.

Anhopningar ger väntetid

På förra årets branschråd blev det en stundtals irriterad debatt om hur Sjöfartsverket mäter sin servicegrad och hur väl myndigheten tillgodoser fartygens önskemål om lots. Den debatten uteblev i princip helt i år. Andreas Arvidsson visade statistik och sa att man jobbar för att få bort förseningarna.

– Vår målsättning är att påverka anlöpet så lite som möjligt, sa han. 

Enligt Anna Norinder har Sjöfartsverket en överkapacitet på lotsar i förhållande till volymen anlöp. Problemet är anhopningar; när flera fartyg kommer in på kort tid så uppstår det väntetid.

– Det är svårt för oss att vara bemannade för att kunna ta alla svängningar alla dagar. Det skulle bli extremt dyrt, sa hon.

Vill ha tidig notice

Andreas Arvidsson betonade värdet av att i god tid få veta om ett fartyg behöver lots. 

– Lösningen ligger i dialogen. All information om trender och väntade godsvolymer är av värde och en tidig notice, även om den inte är exakt, är avgörande för oss, sa han. 

Oklart om klimatkompensation

Sjöfartsverkets tillförordnade generaldirektör Joel Smith nämnde bland annat regeringens nuvarande klimatkompensation som gör att farledsavgifterna har kunnat sänkas med 15 procent. Han påpekade att det från politiskt håll inte har sagts att klimatkompensationen ska finnas kvar, vilket gör att rabatten på farledsavgifterna kan komma att försvinna efter 2024.

– Ni vet att vi inte har något val i den här frågan. Vi för samtal med politiken och informerar dem om vad det får för konsekvenser för sjöfarten om klimatkompensationen tas bort, sa Joel Smith. 

Han talade också om Sjöfartsverkets nya isbrytare och om utmaningar med havsbaserad vindkraft.

Forskningen finansieras externt

Sjöfartsverkets chef för forskning och utveckling, Magnus Sundström, gav en nulägesrapport för några av myndighetens pågående projekt. Sjöfartsverket har mellan 20 och 25 forskningsprojekt på gång till en kostnad av runt 6,5 miljoner per år. Projekten finansieras till största delen externt, med pengar från till exempel EU. 

Hoppas på drönare

Ett projekt som Magnus Sundström hoppas mycket på handlar om att göra isrekognoscering med drönare istället för att låta isbrytare gå ut och kolla isläget. Enligt honom finns det goda förutsättningar att på så sätt minska både bunkerkostnader och klimatpåverkan. Det finns dock utmaningar kopplade till regelverk och det kräver en stor samverkan med andra aktörer.

– Vi upphandlar just nu ett drönarsystem till Atle och det ska bli jättespännande att se hur det fungerar i praktiken, sa Magnus Sundström.