Johan Isaksson, Transportstyrelsen.

Fotograf: Transportstyrelsen

Kategori: Regelverk | Politik

Krisorganisation ger snabba beslut

När coronakrisen eskalerade i Europa var Transportstyrelsen snabb med att övergå till en krisorganisation för att snabbt kunna betjäna sjöfarten, något som sjöfartsbranschen har uppskattat.

Redan i ett tidigt skede av coronakrisen aktiverade Transportstyrelsen en krisledningsstab för att snabba upp beslutsprocesserna internt, upplyser Johan Isaksson, internationell samordnare på Transportstyrelsen, när Sjöfartstidningen ringer upp.

– Övergripande kan man säga så att vi har en krisledningsstab som aktiveras i sådana här lägen. Under den har vi delat upp arbetet inom sjö- och luftfartsavdelningen så att vi har en koordineringsgrupp för sjöfart och en för luftfart. De här två grupperna rapporterar upp till krisledningsstaben. Krishanteringsstaben hanterar främst interna frågor och de två koordingeringsgrupperna hanterar externa.

Tätt samarbete

Transportstyrelsen jobbar tätt ihop med branschen genom Föreningen Svensk Sjöfart samt genom kontakt med andra intresseorganisationer eller direktkontakt med rederier.

– Det är otroligt viktigt. Det har inte bara att göra med att vi ska hjälpa till. Det har också att göra med att sjösäkerheten ska kunna upprätthållas genom det tillsynsansvar som Transportstyrelsen har. Vi har en nära dialog om hur man skulle kunna genomföra åtgärder och då kan vi diskutera oss fram till bra lösningar, naturligtvis inom de regelverk vi jobbar med, förklarar Johan Isaksson, och fortsätter:

– Vi har fått behoven och prioritetsordningen tydligt kommunicerad till oss. Vi har följt den prioriteringsordning som respektive organisation har kommunicerat och vi har därmed kunnat vara väldigt snabba. Vi är pragmatiska men har ändå kunnat behålla en god sjösäkerhet. Jag tror att väldigt mycket av det beror på att vi ställde om organisationen så pass snabbt som vi gjorde.

”Otrolig hjälp”

Carl Carlsson, ansvarig för sjösäkerhet, sjöfartsskydd och teknik på Svensk Sjöfart säger att rederierna får en otrolig hjälp från Transportstyrelsen.

– Transportstyrelsen ger 24/7-service. De har tillsammans med Regeringskansliet levererat i nära alla frågor om operativa åtgärder som rederierna har bett om i denna svåra tid och det har fungerat exceptionellt bra. Det handlar om allt ifrån regelverk till konkret hjälp vid besättningsbyten.

Många frågor

Enligt Johan Isaksson innebär krisorganisationen att de mindre grupperna kan arbeta koncentrerat med de frågor som kommer in och fatta snabbare beslut.

– Vi måste snabbt ge svar gällande till exempel certifikat till fartyg eller bemannings- och behörighetsfrågor. Det kan även vara frågor som måste gå till departementet eller andra myndigheter.

Han säger att det delvis handlar om frågor som direkt sorterar under Transportstyrelsen. 

– Men det är också frågor som vi kanske inte har direkt rådighet över, som exempelvis sanering av fartyg. Vi samlar ihop information om hur fartyg ska bete sig om man misstänker att man har smitta ombord, hur man ska rapportera och vilka roller olika myndigheter har, exempelvis Smittskyddet, Tullen och Kustbevakningen. Vi har försökt svara i största mån på allt som har kommit in. Om vi inte kan svara så har vi försökt vara som en router och få ut dem till rätt myndighet eller departement.

Smittskyddet avgör

Johan Isaksson säger att det finns åtta karantänshamnar i Sverige: Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå. Om det finns misstanke om smitta ombord på ett fartyg kan det omdirigeras till någon av dessa.

– Om ett fartyg har misstänkt smitta ombord så rapporterar befälhavaren in det på normalt sätt med en Marine declaration of health genom Single Window. Oftast är det Tullverket eller Kustbevakningen som tar emot dem. Rapporten kan sedan skickas vidare till smittskyddet i respektive region. Om fartyget till exempel kommer till Göteborg är det smittskyddsläkare i Västra Götaland som beslutar kring åtgärder.

Besättningsbytena vållar problem

Till de mest akuta frågorna hör fortfarande problemen kring besättningsbyten.

– Det är väldigt svårhanterligt. Med den dialog vi har haft med Polisen och Regeringskansliet så har vi fått till en ordning så att besättningsbytena fungerar väl i Sverige även för personer från tredje land utanför EU. Så ser det inte ut på kontinenten i vissa fall, förklarar Johan Isaksson.

Personal från land

Även om det inte hör till de vanligaste frågorna tittar Transportstyrelsen tillsammans med Svensk Sjöfart också på hur man kan förse fartygen med nya besättningsmedlemmar om problemen kring besättningsbytena fortsätter att förvärras eller om sjuka besättningsmedlemmar eller kanske hela besättningar snabbt skulle behöva bytas ut. Då kan det bli aktuellt att även låna personal från rederiernas landorganisationer.

– Det kan handla om rederipersonal som nyss har seglat, men vilkas certifikat precis har gått ut och man inte har tillräckligt sjötid för att få dem förnyade. Det kan också vara rederiinspektörer som har tillskansat sig kunskaper på annat sätt genom att man är ute på fartyg hela dagarna. Vi har hittat en bra samarbetsform med Svensk Sjöfart och identifierat vilka personer det här skulle kunna gälla. Annars blir det jättesvårt för oss att kunna ta beslut då man inte vet vilken typ av besättning man behöver få ut till fartygen.

Säkerhetskraven viktiga

Han betonar att fartygen trots krisen måste vara sjödugliga och uppfylla alla säkerhetskrav.

– Samtidigt måste man vara lite pragmatisk. Det handlar inte om att vi ska lägga nyttjandeförbud på ett fartyg som kanske har missat att uppdatera ett certifikat om vi ser att det ändå upprätthåller rätt nivå av sjösäkerhet.