Frej är en av de tre isbrytarna av Atle-klass, byggda på 1970-talet.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Politik | Vintersjöfart

Isbrytarna kan byggas i Sverige

På ett webbinarium om nya isbrytare togs bland annat möjligheten att bygga dem i Sverige upp.

Föreningen Svensk Sjöfart arrangerade på måndagen ett webbinarium om nya isbrytare tillsammans med Sveriges Skeppsmäklareförening, Näringslivets Transportråd, Maritimt Forum, Skärgårdsredarna, Norrbottens Handelskammare, Sveriges Hamnar, Jernkontoret, Skogsindustrierna och Handelskammaren MittSverige.

Moderator var Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.

– Vi är en av Sveriges mest transportintensiva branscher och vi använder sjöfart till stor del, ungefär 70 procent av exporten går sjövägen, sa hon i sin inledning.

Delrapport

Rederidirektör Fredrik Backman och isbrytarchef Anders Dahl på Sjöfartsverket inledde med att informera hur isbrytarprojektet framskrider.

– Design av en ny isbrytare är påbörjad med Finland och det kommer i slutet på mars eller i början på april att ges en delrapport med en mer precis finansieringslösning för de nya isbrytarna, upplyste Fredrik Backman. 

Han fick också en fråga om vilka bränslen Sjöfartsverket ser som de bästa för de nya isbrytarna.

– De bränslen vi tittar på just nu är metanol och LNG/LBG med en inblandning av någon form av fossilfri diesellösning. Vi måste ha någon form av dualfuel-lösning.

Isbrytarnas stora betydelse

I flera anföranden betonades isbrytningens betydelse för hela Sverige. Till exempel Sekab BioFuels & Chemicals, som tillverkar och säljer etanolbaserade kemikalier och biodrivmedel, är helt beroende av sjötransporter.

– Allt vi köper och säljer är farligt gods. Våra råvaror levereras till 80 procent med kemikalietankfartyg och 60 procent av våra färdiga varor går ut med fartyg, förklarade Karin Vedberg, Procurement Manager.

Om det inte skulle vara möjligt att utnyttja sjötransporter även under vintern skulle följderna bli katastrofala.

– Att ställa om till andra transportslag under en kortare period och sedan underhålla två infrastruktursystem är inte en rimlig lösning. Utan sjöfart året runt kan man inte bedriva den här typen av verksamhet i Norrland.

Kan byggas i Sverige

Bland talarna fanns också Jörgen Karlsson, ABB Marine & Ports, som lyfte frågan om isbrytarna kan byggas i Sverige.

– Ja, vi kan bygga de här isbrytarna i Sverige. Vi har en stark marinteknisk kompetens i Sverige. Vi har högteknologiska företag som sedan varvskrisen fått fokusera på exportmarknaden. Vi menar att om Sverige skulle stå för halva leveransinnehållet i de svenska isbrytarna så skulle det innebära 12.000–15.000 arbetstillfällen.

Det som saknas för att Sverige ska kunna bygga isbrytarna är enligt honom ett politiskt beslut.

– Om man går ut på en offentlig upphandling så blir det en leverans som är prismässigt fördelaktig och då landar den i ett annat land. Det är kortsiktigt en billigare investering, men räknar man in alla jobb och skatteintäkter som kommer så tror jag trots allt att det är en väldigt bra affär för Sverige att lägga det här lokalt. Politiken skulle kunna fälla avgörandet här.

Enig politikerpanel

I politikerpanelen rådde enighet om att Sverige behöver nya isbrytare och att det inte är en regional fråga eftersom den har stor betydelse för hela Sveriges utveckling och konkurrenskraft.

Anna-Caren Sätherberg (S), vice ordförande i näringsutskottet, anser att staten måste stå för åtminstone en del av finansieringen.

– Vi ska inte höja farledsavgifter på det sättet som riskerar svensk konkurrenskraft.

Camilla Brodin (KD), ledamot i näringsutskottet, skulle gärna se att finansieringen av isbrytarna ingår i den nationella planen.

– Här har vi inte ännu fått några besked från regeringen och vi har inte sett propositionen heller, så vi har inte så mycket att ta ställning till i dagsläget. En förhoppning är att man kommer att försöka förstå helheten, vad är bäst för Sverige och att vi inte skjuter på det här beslutet ytterligare.

Birger Lahti (V), ledamot i näringsutskottet, anser att så här stora saker som berör hela Sverige ska finansieras via anslag.

– Det vore jättehäftigt om vi dessutom kunde tillverka isbrytarna i Sverige.

Maria Stockhaus (M), ledamot i trafikutskottet och suppleant i näringsutskottet, anser att sjöfarten är en underutnyttjad resurs som vi borde bli bättre på att använda.

– Vi har ett problem med att Sjöfartsverket finansieras med farledsavgifterna. Där skulle vi vilja se en större översyn så att vi får rimligare nivåer på farledsavgifterna framöver.