Världssjöfartens dag samlade ett 70-tal deltagare i Norrköping.

Fotograf: Rikard Engström

Kategori: Hamn/Logistik

Inre vattenvägar diskuterades i Norrköping

Den oumbärliga sjöfarten var temat för torsdagens eftermiddagsseminarium i Norrköping med anledning av Världssjöfartens dag. På samma tillställning delades även årets Kompassros ut av Wista Sweden.

Sverige firade Världssjöfartens dag 2016 i Norrköping. Under temat ”Sjöfartens roll för den globala handeln” samlade eftermiddagsseminariet ett 70-tal deltagare. Arrangörer var Sjöfartsforum och Föreningen Svensk Sjöfart.

MInskar global fattigdom

Joachim Glassell, vd för Sjöfartsforum, verkade som moderator och inledde tillställningen med att konstatera att IMO utlyser World Maritime Day en dag om året, denna gång med temat ”Shipping: indispensable to the world”.

– Det handlar mycket om hur bra sjöfart kan vara för Sverige, men också hur bra den är för världen. Sjöfarten har inte minst minskat den globala fattigdomen för miljarder människor genom åren.

Stor arbetsgivare

Reidar Svedahl (L), kommunalråd i Norrköping, hälsade å värdkommunens vägnar deltagarna välkomna och påpekade att Norrköping är en anrik sjöfarts- och industristad med 150 textilfabriker, där sjöfarten bidrog till att skapa välstånd.

– Man attraherar nu inte minst tack vare hamnen många nyetableringar. Sjöfarten är en stor arbetsgivare på sjön och på land och en förutsättning för många tillverkande industrier och handelsindustrin i regionen.

Digitalisering slår ut mindre

Jonas Arnberg, chefsekonom Svensk Handel, höll ett föredrag under rubriken ”Handel, samhällsutveckling och konsumtionstrender”, där han påpekade att Svensk Handels utmaningar ofta är en bit från sjöfart, men att handel idag handlar mycket om logistik.

– Affärsmodeller och digitalisering är viktiga grundpelare. Om man exkluderar livsmedel är 80 procent av varorna i butikerna importerade.

Han sa att vi nu är på konjunkturtoppen och att tillväxten kommer att gå nedåt enligt prognoser, även om man inte ser någon drastisk utveckling.

– Försäljningsökningen tar sin grund bland annat i inkomstökning och befolkningstillväxt. Förra året var tillväxten hög, nu tror vi att utvecklingen går mot mer normala nivåer. När ränteökningar kommer, och det gör de, kommer konsumtionen att minska.

Enligt Jonas Arner kommer lönsamheten för handeln att försvagas trots tillväxt.

– Detta är handelns största utmaning. Handeln måste tjäna pengar, inte bara omsätta. Nu är det hög konkursfrekvens i handeln och många mindre företag slås ut. Förklaringen är bland annat digitaliseringen. Det är en enorm pristransparens på nätet som trycker ner priserna. Kunden blir mycket prismedveten och välinformerad. Dessutom ökar den internationella konkurrensen. Idag är nästan 25 procent av postens paket från utlandet.

Vidare säger han att det är viktigt med rätt sak på rätt plats i rätt tid, vilket också är en klassisk definition av logistikens värdeskapande mantra.

– Detta är nyckeln för sjöfarten att spela en roll i detta pussel.

Logistiken strategiskt område

Ola Hjärtström, marknadschef på Norrköpings Hamn AB, talade om hamnens roll i den globala handeln.

– Hamn och sjöfart har inte brutit ny mark historiskt sett. Idag pratar man mer i top management om logistik. Logistiken tar plats på ett nytt sätt som strategiskt område. Det krävs nya affärsmodeller och detta ställer krav på bland annat hamnarna. Det har varit en explosiv utveckling av fartygens storlek under åren, Norrköpings hamn rustas och moderniserad nu för att möta framtida utmaningar.

Han påpekar att det är en verklig utmaning att skapa långsiktighet i en snabbt föränderlig värld. En hamn och dess infrastruktur måste vara bärkraftig över tiden.

– Vad är en hamn kan man filosofiskt fråga sig. Det är en kaj, men också något vidare, en terminal, en infrastruktur. Något långsiktigt som skapar en bas, en mötesplats för gods och människor. Hamnen blir ett nav i samhället.

Ola Hjärtström säger att det utvecklades mer krav på hamnen när logistiken kom in i ”finrummet”.

– Hamnen blev navet i ett logistikkluster. Med detta följer ett ansvar. Enskilda aktörer har svårt att ha hela bilden, det kan dock hamnen ha och bli en tillväxtmotor för en region.

Han anser också att hamnen ska vara operativ och leverera kvalitet, men att man dessutom måste kunna lämna kajen och hjälpa kunden att utveckla sig.

– Hamnens bidrag är också att skapa en funktionell logistik så att man får ett fungerande system från utbildning till planering av mark etcetera. Hamnbolagen bör ta på sig ledarhatten i detta.

Att skapa en långsiktig infrastruktur är kanske hamnens viktigaste roll, tycker Ola Hjärtström, det är då näringslivet vågar investera, köpa mark och etablera verksamheter.

– Hamnen måste jobba operativt men också tänka långsiktigt och nytt. Det är beslutat att Norrköpings hamn ska utvecklas mycket de närmaste åren med bland annat en fördubbling av kajlängden.

”Öka kustsjöfarten”

Pia Berglund, vd för Föreningen Svensk Sjöfart, lyfte i sitt anförande fram kustsjöfartens betydelse för Sverige. Hon påpekade att temat sjöfarten är ovärderlig för världen även stämmer för Norrköping.

– Sjöfartens kunder finns överallt i landet. I Finspång tillverkas turbiner och i Insjön i Dalarna är Clas Ohlson största arbetsgivaren. Infrastrukturen och sjöfarten gör detta möjligt. All bensin till exempel som kommit till området har kommit med våra medlemsrederier.

Med anledning av trafikolyckan som i somras slog ut den sydgående Södertäljebron på E4 påpekar Pia Berglund att Södertäljebron är porten till Mälaren.

– Sjöfarten är okänd bland många för att den fungerar så bra. Vi skulle kunna ta mycket mer last sjövägen, det är klimatsmartast att öka fyllnadsgrader i befintliga transporter. Det ligger nu ett uppdrag på Sjöfartsverket att öka kustsjöfarten. Alla är vinnare om detta kan ske.

”Sjöfartens taxi”

Johan Lantz, vd på Avatar Logistics AB, talade under samma rubrik som Pia Berglund och sa att han representerar ”sjöfartens taxi”.

– Avatar ägs av tre rederier och ska bedriva sjöfart på utpekade inre vattenvägar. Där börjar ofta en del av den globala sjöfarten. Bolaget är tidigt i processen. I Sverige har vi inte den typ av fartyg för inre vattenvägar som man har på kontinenten. Dessa fartyg är mycket avancerade och kan i princip köras av en person. Vi har skruvat åt regelverket för hårt, vi är rädda och hindrar utvecklingen.

Han menar att man på kontinenten lägger mer av självtillsyn på rederierna.

– Det borde vi också kunna göra. Lotsar har man till exempel inte på kontinenten. Det är inte samma tillsyn på en lastbil som det är på ett fartyg.

Johan Lantz informerar vidare att Avatar nu arbetar med två case, en containerpendel på Göta älv och en pråmlösning för återvinning i Stockholm.

– Det är trångt i Göteborg och lageretableringar drar sig uppåt längs älven. Idag går allt på bil till Vänersborg. Potentialen är 20.000 containers som man skulle kunna köra som en pendel på älven.

Han säger att en fördel med denna sträcka är att man kan köra enkla pråmar.

– Vecka 48 ska man testa detta system och visa att det fungerar i detta skarpa projekt där SSPA är med som part.

Vidare berättar han att pråmlösningen i Stockholm handlar om recycling från Bålsta till centrala Stockholm.

– Problemet är att hitta ytor i staden, Stockholms stad släpper inte till yta i den förtätade staden. Det är lätt att mäta de samhällsekonomiska effekterna av denna landinfraavlastande lösning.

Johan Lantz berättar också att det fortfarande är problem med att ta köpa in inlandsfartyg från andra länder i Europa med en utvecklad inlandssjöfart.

– Problemet med att köpa fartyg från kontinenten är isklassningen. Man arbetar där i ett projekt för att se hur ett sådant fartyg kan anpassas.

Årets Kompassros

Eftermiddagen avrundades med att Karolina Kjellgren från Wallenius Wilhelmsen Logistics, vice ordförande i Wista Sweden, delade ut ledarskapspriset Kompassrosen. Denna gång gick priset till Anna Petersson, chef för miljösektionen på Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning samt Chair of Maritime group i Helcom.

Kompassrosjuryn, med Lena Göthberg som ordförande, motiverar valet så här:

– Med Kompassrosen vill vi lyfta fram ledare som är inspirerande och engagerade, ledare som motiverar medarbetarna att bidra till organisationens framgång. Kompassrosorna är också förebilder genom att de visar att sjöfartssektorn är en intressant bransch att verka i. Anna Petersson leder utifrån individens situation, har stor integritet, är lojal, inlyssnande men samtidigt drivande. Dessutom är hon ett känt ansikte utåt i miljösammanhang. Genom att Anna Petersson vinnlägger sig om att driva frågor som gynnar hela branschen har hon vunnit stor respekt, och det vill Wista Sweden premiera.

– Detta är ett pris till mig och mina fantastiska medarbetare. Vi har fått stöd utifrån, vi klarar inte allt inom myndigheten. Vi behöver er hjälp att identifiera hur vi kan bli bättre och identifiera framgångsfaktorer, sade en rörd Anna Petersson i sitt tacktal.