På Arktis kan ett HFO-förbud vara på plats 2024.
Pixabay

Förbud mot HFO i Arktis närmar sig

2029 kan HFO vara helt förbjudet att använda och transportera i Arktis. Ett IMO-utkast till förbud får dock kritik för att det innehåller kryphål och en alltför generös tidsram.

Relaterade artiklar

Under ett möte i London har IMO:s PPR (The sub-committee on Pollution Prevention and Response) antagit ett utkast till tillägg i MARPOL om att förbjuda HFO i Arktis under det kommande årtiondet.

Det innebär om det godkänns ett förbud mot HFO i arktiska vatten med start den 1 juli 2024, vilket kommer att läggas till i MARPOL:s första annex. Enligt ICCT (The International Council on Clean Transport) kan ett förbud mot HFO i Arktis minska utsläppen av sot i området med ungefär en tredjedel.

I dag är det redan förbjudet med HFO i Antarktis men enligt polarkoden från IMO uppmuntras endast fartyg sedan 2015 att inte vare sig köra på eller transportera HFO i arktiska vatten.

Undantag

Även om förbudet kan träda i kraft den 1 juli 2024 kan det bli flera undantag. Dels kommer fartyg med flagg hos stater med arktisk kust att få respit fram till 2029. Samma tidsram gäller fartyg som har dubbla skrov och/eller skyddade bränsletankar. Det kommer inte heller att gälla för fartyg som exempelvis är till för sök- och räddningsuppdrag eller oljeutsläppshantering.

Enligt Arctic Today är det Ryssland och Kina som helst vill se undantag, men enligt nyhetssajten Shippinwatch vill Royal Arctic Lines CEO Verner Hammeken gå ännu längre och skjuta på förbudet till 2040. I kontrast till motståndarna meddelade Kanadas utrikes- och transportministrar i förra veckan att Kanadas regering ställer sig bakom ett förbud.

Kritik

Utkastet till förbudets olika undantag har mötts av kritik från de organisationer som varit drivande bakom förbudet. Clean Arctic Alliance menar att kryphålen låter tre fjärdedelar av de fartyg som kör på HFO runt Arktis att komma undan till 2029.

Dessutom ökade antalet fartyg som går på HFO i Arktis med 30 procent mellan 2015–2017, enligt ICCT. Till exempel planerar det ryska statliga atomenergibolaget, Rosatom, att starta en containerlinje mellan Europa och Asien genom nordostpassagen.

Därför vill Clean Arctic Alliance att IMO:s medlemsstater ser till att tidsramen förkortas, samt att undantagen, eller kryphålen som man kallar det, blir färre eller helst borttagna. 

Oktober 2020

Utkastet kommer att presenteras i sin helhet för MEPC 76 (Maritime Enviromental Protection Committee) i oktober 2020. Om det sedan godkänns kan det antas vid MEPC 77 under våren 2021.