Lars Eriksson, Gröna Städer.
Gröna Städer

Hallå där, Lars Eriksson!

Hallå där Lars Eriksson från organisationen Gröna Städer, vars Nationella kommitté för hållbar sjöfart kommer att lansera sin slutrapport i riksdagen den 13 februari. I samband med det arrangeras ett seminarium där både politiker och branschen medverkar.

Relaterade artiklar

Vilka är ni?

– Gröna Städer är en tvärsektoriell branschorganisation för såväl privata som offentliga aktörer. Vi verkar för en omställning till ett hållbart samhälle och att förverkliga Agenda 2030. Till exempel har vi haft en egen hållbarhetskommission som har tittat på den statliga styrningen av hållbarhetsmålen och vi har även ett kommunalt råd för hållbar stadsutveckling där vi samlar kommunala företrädare.

Hur kom ni in på sjöfarten?

– Sjöfarten är en viktig del i det stora hållbarhetsarbetet och betydande för att nå hållbarhetsmålen 2030. Därför har vi bildat en kommitté (Nationella kommitté för hållbar sjöfart, reds. anm.) som har tagit fram en rapport som vi ska presentera i riksdagen tillsammans med riksdagspartiernas sjöfartspolitiska talespersoner. Pia Berglund, den nya samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart, kommer också att medverka. Det blir nog något av det första hon gör på sin nya post.

Vilka är med i kommittén?

– Kommittén består av Carola Alzén, Karolina Boholm, Anna Löfmarck, Johan Röstin, Ann-Catrine Zetterdahl och Anders Åkesson. Jag är sekreterare och tidigare statssekreterare Leif Zetterberg är ordförande.

Vad kan du berätta om rapporten?

– Vi konstaterar att FN:s klimatpanel varnar för hur den gradvisa uppvärmningen av jorden fortskrider, det är dock inte är en fråga som enbart kommer att påverka nästa generation, utan oss som lever här och nu. Det är upp till alla länder att ta sitt ansvar, även vi här i Nordeuropa. Vi tycker att Sverige som sjöfartsnation borde ligga väldigt långt framme, och gör det också. Men man kan notera att våra beslutsfattare inte är så engagerade i dessa frågor. Vi har granskat hur riksdagsledamöterna i de två senaste mandatperioderna och i början av denna har engagerat sig i sjöfartsfrågor utifrån de verktyg man har som ledamot, med motioner, interpellationer, skriftliga frågor och så vidare. Hur mycket politikerna har använt sig av dessa verktyg för sjöfartsfrågor kommer vi att redogöra för 13 februari, men jag kan säga att det finns potential. Vår ambition är att få upp hållbar sjöfart på dagordningen. Vi vill att den prioriteras mer.

Något ytterligare från rapporten?

– Vi kan som så många andra konstatera att Sverige behöver satsa mer på forskning kring hållbar sjöfart och här kommer vi att lämna förslag på vad man göra i den här frågan. Vi tycker att det borde finnas mer långsiktighet kring detta, om man nu vill vara en ledande nation som ligger i framkant. Vi har även tittat på hur sjöfarten är organiserad, till exempel hur Sjöfartsverket, genom incitament, stimulerar rederier som vill ställa om sin flotta. Detta kommer vi också att presentera förslag på, hur staten bättre borde använda sin sjöfartsmyndighet.

Vilka förhoppningar har ni på rapporten och hela initiativet?

– Vi lägger rapporten i ett skede där Sverige får en ny regering och det finns ett nytt parlament. Ska vi ta i dessa stora frågor så är det särskilt lämpligt att göra detta i början av en mandatperiod. Vi tycker sjöfarten är ett transportslag som borde få en mer framskjuten position. Vi är inte en sjöfartsorganisation och vi har tagit oss an denna uppgift utan ryggsäck och med nya friska ögon. De slutsatser jag har dragit av detta är att det är positivt att organisationer utanför branschen tittar på dessa frågor, för det betyder att man inte ältar gamla saker utan ser saker på ett nytt sätt. Det tror jag är bra för sjöfarten. Hos oss hamnar också sjöfarten i en större kontext. Jag tror det är bra att få upp sjöfarten på den samhällspolitiska agendan och att få in den i ett samhällsperspektiv, som är mer än bara sjöfarten.

Vem får komma till seminariet?

– Det får alla göra som är intresserade. Anmäler sig gör man på [email protected]