Hallå där, Anders Paulsen!

Sjöfartstidningen ringde upp Anders Paulsen, vd för Marina Läroverket i Stockholm, som vill ha sjöfartsstöd för sitt skolfartyg.

Relaterade artiklar

I ett öppet brev till bland andra infrastrukturminster Tomas Eneroth, föreningen Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna skriver han att det med anledning av rekryteringsläget inom svensk sjöfart är dags att omvärdera sjöfartsstöd till skolfartyg. Deras skolfartyg Älva har tidigare nekats stöd trots att den enligt skolan uppfyller alla krav.

Varför har ni fått avslag?

Delegationen för sjöfartsstöd hänvisar till förordningar och EU-kommissionen och så vidare, men hur det än är, så är det upp till svensk myndighet att tolka de här EU-direktiven. Vill man tolka dem så att till exempel skolfartyg ska inkluderas så kan man göra det, det vågar jag hävda. Det finns inga formella hinder mot att göra den tolkningen. Det handlar nog mer om att man är orolig för att om man släpper in det segmentet av fartyg så får man en väldig massa andra ansökningar.

Vad hoppas ni på att uppnå med det öppna brevet?

Att man ser det här på ett annorlunda sätt, att man inser att svensk sjöfart behöver utbilda svenska sjömän och sjöbefäl för att klara av den inflaggning vi vill ha och för att upprätthålla en svensk handelsflotta. Där tycker jag att vi på Marina Läroverket fyller en viktig funktion, för vi utbildar yrkesmän, främst de som kör båt här i skärgården, men framför allt har vi ett antal gymnasieelever som går på våra utbildningar. Vi har tänt en väldig massa intresse hos dem för att utbilda sig vidare för sjöfartsbranschen, killar och tjejer som aldrig skulle ha hamnat i branschen annars. 

Ni är ett av relativt få sjöfartsgymnasier som finns kvar, hur gör ni för att överleva?

Vi har inte några problem att fylla våra klasser. Men vi har problem med att få ekonomin att gå ihop. Alla skolor lever med en skolpeng som är likadan för alla, och vi försöker med den skolpengen även att finansiera våra fartyg. Vi har fler fartyg än Älva. Vi är ute elva månader om året och det kostar pengar. Den största kostnaden vi har är besättningskostnaden. Vi måste uppfylla alla besättningskrav på kompetens och numerär, precis som vilket annat handelsfartyg som helst. Men alla andra handelsfartyg som seglar i samma vatten som vi har sjöfartsstöd och det innebär att du har ganska precis halva besättningskostnaden. Det kan ju vem som helst räkna ut, att hur ska vi kunna konkurrera och anställa duktiga sjömän när vi har dubbla kostnaden?

Det är dyrt att utbilda sjömän, kort sagt?

Ja, framför allt om man ska göra det i en realistisk miljö till havs. Men man skulle klara sig med skolpengen om man kunde bemanna sitt fartyg på samma premisser som övrig svensk sjöfart.

Vad kan politiker kan göra åt detta?

Delegationen är ju politiskt tillsatt och politiken kan ju ge vilket departement som helst riktlinjer för hur de ska arbeta. Även infrastrukturdepartementet borde kunna få riktlinjer för hur man ska hantera den här frågan. Om nu näringen är orolig för hur man ska rekrytera i framtiden vore det dumt att låta den här resursen falla bort. Man kan också notera att det vad jag vet bara är två skolfartyg som uppfyller kriterierna för sjöfartsstöd, det är vårt fartyg Älva och Öckerös fartyg Gunilla. Fartygen ska ju seglas internationellt, utsättas för internationell konkurrens och allt det här. Så det är inte så att om man skulle ge stödet till oss och Gunilla, så skulle det rasa in ansökningar från en massa andra båtar, så är det inte.

Fotnot: Det öppna brevet finns att läsa på Marina Läroverkets hemsida.