Fure Ven passerar under Brooklyn Bridge.

Fotograf: Furetank

Kategori: Tank

Fure Ven närmar sig Europa

Fure Ven är nu på resa i ballast över Atlanten från New York till Stanlow i Liverpool. Furetank hoppas på fler liknande resor till Nordamerika.
Fure Ven passerar New York. Film: Furetank

Långresan över Atlanten för Furetanks produkttanker Fure Ven närmar sig nu sitt slut och det blir åter trafik som vanligt inom närsjöfarten i Nordeuropa.

Lastade i Vlissingen

Långresan inleddes 8 april i Vlissingen (Flushing), Nederländerna, där fartyget lastade HCB (Hydrocracker Bottoms) för kanadensiska Missisauga vid Stora sjöarna. HCB är en värmelast som i tankarna måste hållas uppvärmd till 60 grader.

Efter lossning i Kanada tog hon en last ULSD (Ultra Low Sulphur Diesel) till New Haven i Connecticut. Därifrån fortsatte hon till New York för nya order, men avgick till Europa utan last. Fure Ven gick till New York genom East River, eftersom fartygets air draft tillät detta.

Tom tillbaka

Någon returlast till Europa eller ytterligare last i nordamerikansk trafik blev det emellertid inte.

– På grund av corona och att det inte förbrukas någon olja är det ganska fullt i alla lager där borta så det blev ingen mer resa just nu. Men vi jobbar för att komma tillbaka framöver med Fure Ven eller någon annan båt, säger Johan Kristensson, operativ chef på Furetank.

Han tillägger att Fure Ven och hennes systerfartyg är lämpliga för trafik till Kanada, eftersom de har isklass.

– Båtarna är också byggda för att kunna gå på Stora sjöarna. De är miljövänliga och uppfyller kraven för att gå genom Saint Lawrenceleden.

På LNG till Kanada

Under hela resan från Nederländerna till Kanada gick Fure Ven på LNG och även en del av resan till New Haven. För returresan över Atlanten bunkrades emellertid diesel, vilket inte ingick i den ursprungliga planen. 

– Vi skulle bunkra LNG i New York, men på grund av corona så var det inte möjligt att få till det med alla tillstånd och folk som skulle på plats, så de såg ingen möjlighet för det. Vi kunde ha fått LNG i Montreal, men där passerade hon bara. Om vi bunkrar LNG fullt i Europa så kommer vi nästan hem om man bara gör en resa fram och tillbaka, säger Johan Kristensson.

Nu har fartyget fortfarande ombord tillräckligt med LNG i tankarna för att systemet inte ska behöva kylas ned på nytt.

Inga större överraskningar

Johan Kristensson säger att resan har gått utan några större överraskningar.

– Vi har lärt oss att det funkar. Vi har fått kontakter och blivit orienterade med bunkring, agenter och hur USA fungerar när vi ska göra affärer. Kanadensarna är vänliga att ha att göra med och inte så krångliga som man kan tro. US Coast Guard och skattemyndigheten i USA är kanske lite mer omständiga så det tar lite längre tid att få grejer på plats. Men det gick ganska smidigt när vi kom till New Haven, det blev en lite enklare form av inspektion på grund av corona. När man har alla oljebolag ombord här i Europa så är man beredd på det mesta och alla papper är up to date och i ordning så det går ganska smidigt egentligen.

För honom har det inneburit extra långa dagar på grund av tidsskillnaden på sex eller sju timmar efter Sverige.

– Det som blir lite extra är tidsskillnaden. Det har ju blivit lite arbete utöver kvällarna. Det är förstås en fördel ibland om man har missat något så har man ju tid på kvällen att ta till sig i lugn och ro för då är det fortfarande öppet där borta.

Smidigt besättningsbyte

Ursprungligen var det inte tänkt att utföra besättningsbyte i Kanada, men planerna ändrades.

– Vi fick ganska tidigt information från agenten att sjöfolk har prioritet att få flyga i Kanada på grund av att sjöfarten är ganska stor och den ska funka. Så vi tog chansen att byta. Vi visste ju inte då om hon skulle fortsätta att trada där borta, förklarar Johan Kristensson.

Louise Langley, personalchef på Furetank, bekräftar att besättningsbytet gick smidigt.
– Vi hade bra kontakter där sedan vi sålde Fure Vinga till Kanada. De hjälpte oss och det gick faktiskt ganska enkelt. Det var bara svenskar vi bytte, man kan inte byta filippinare nu på grund av att de inte kan resa till och från Manila ännu. Hemresan hade vi lite problem med. Det som fanns var via USA och det går inte om man inte har USA-visum. Vi hittade i alla fall en biljett via Toronto så det gick väldigt smärtfritt.