Chalmers i Göteborg är ett av de lärosäten i Sverige som utbildar sjöbefäl.

Kategori: Utbildning | Arbetsmarknad

Framtida befälsbrist väntas försvaga svensk sjöfart

Behovet av examinerade sjökaptener och sjöingenjörer i Sverige kommer att öka. Samtidigt minskar tillströmningen till sjöbefälsprogrammen, vilket antas kan få svåra konsekvenser för samhället. Den bedömningen görs i en ny rapport som beställts av Linnéuniversitetet och Chalmers.

I dag sysselsätter det svenska sjöfartsklustret cirka 1.500 personer med sjökaptensexamen och ungefär hälften så många examinerade sjöingenjörer.

Trots att framtidsutsikterna på arbetsmarknaden för sjöbefäl varit relativt goda så minskar antalet sökande till sjöbefälsprogrammen. Därför har sjöfartshögskolorna Linnéuniversitetet och Chalmers tagit initiativ till rapporten ”Framtidens behov av kvalificerad sjöfartskompetens”, författad av Gunnar Eriksson från den statliga myndigheten Trafikanalys. Rapporten har nyligen överlämnats till regeringen.

Efterfrågan möts inte av utbud

Det är en oroande bild som målas upp i rapporten, där en förväntad ökning av efterfrågan på sjötransporter och examinerade sjökaptener och sjöingenjörer inte möts av antalet studenter som söker in till sjöbefälsprogrammen.

Den tekniska utvecklingen med till exempel automatisering och digitalisering innebär att nya jobb väntas skapas i sjöfartsklustret, bland annat på landsidan, samtidigt som behoven ombord kvarstår.

”Kompetens blir samtidigt alltmer en färskvara och behovet av vidareutbildning ökar”, skriver rapportförfattaren, som målar upp en dystopi över ett hur ett framtida Sverige utan kvalificerad sjöfartskompetens skulle kunna se ut. 

Transporter till svensk hamn under normala omständigheter skulle fortfarande fungera, slår han fast. Däremot riskerar kvalitén på transporterna att försämras. Utan svenska sjökaptener och sjöingenjörer försvagas det svenska sjöfartsklustret, vilket bland annat drabbar varuägarna genom försämrad innovationskraft.

”Rederikontoren tvingas lämna landet”

Den svenskflaggade handelsflottan eroderar successivt i scenariot: ”Ett avgörande problem på lång sikt är att svenska rederikontor, utan svenska befäl, inte kan rekrytera den kompetens med nationell förankring som krävs för en effektiv verksamhet. Rederikontoren tvingas lämna landet, medan ägandet däremot i princip kan förbli svenskt”, förutspår rapportförfattaren.

I scenariot skulle Sjöfartsverket drabbas hårt, då myndigheten tvingas hitta en ny rekryteringsbas för lotselever och bekosta en avsevärt längre och dyrare utbildning jämfört med i dag.

Även Transportstyrelsens arbete inom sjöfartsområdet skulle påverkas radikalt, enligt rapporten:

”Vissa centrala myndighetsuppgifter såsom flagg- och hamnstatsinspektioner skulle inte längre kunna utföras med sjösäkerhetsrisker och andra kostnader för samhället som följd.”

En annan konsekvens av avsaknad av svenskt tonnage och svenska befäl som tas upp är vilka följder det kan få för beredskapen:

”Coronapandemin har belyst att skilda stater är sig själva närmast när det bränner till.”

Färre vill vara hemifrån

De orsaker som gör att det är svårt att locka unga till sjöbefälsprogrammen kan vara att allt färre vill vara borta hemifrån under en längre tid och att färre vill bli befäl. Rapportförfattaren ställer frågan om det går att bredda rekryteringsbasen genom att erbjuda fler utbildningsalternativ, bland annat distansundervisning?

”Idag har vi ett mycket begränsat utbud av kvalificerade sjöfartsutbildningar för dem som inte är beredda att ’gå via’ handelssjöfarten trots att även sådana personer kan ha mycket att bidra med i framtidens sjöfartskluster.”

I en kommentar till Sjöfartstidningen säger Björn Pundars, prefekt på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, att rapporten är väl gjord och belyser behovet av sjöfartskompetens och utbildning även i framtiden.

– Svensk sjöfart och kompetens är strategiskt viktigt för Sverige och av den anledningen borde utbildningen av kvalificerad sjöfartskompetens prioriteras.

”Nära samarbete centralt”

– På längre sikt då graden av automation ökar och ny teknologi tas fram är utbildningens roll fortfarande viktig och det bör ske en kontinuerlig utveckling för att hitta nya sätt att delge ny kunskap, samtidigt som den grundläggande utbildningen/kunskapens betydelse är central. Ett nära samarbete med samtliga aktörer i branschen är centralt för att kunna föra svensk sjöfart in i framtiden, säger Björn Pundars.