Reservfärjan Lina ligger just nu på Färjerederiets reparations- och underhållsvarv Fridhems varv i Lysekil för att byggas om till batteridrift.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Miljö | Fartygsutrustning

Färjerederiet satsar på batteridriven linfärja

Elektrifiering är Trafikverket Färjerederiets väg för att bli klimatneutrala till år 2045. Nästa steg mot målet är att testa batteridrift på en av sina linfärjor.

Redan som konstruktion ger en linfärja en femtioprocentig energibesparing jämfört med konventionella propellerfartyg. Genom att införa eldrift på linfärjorna minskar energibehovet med ytterligare 50 procent samt reducerar de fossila utsläppen till närmare noll.

Totalt har Färjerederiet konverterat om sju av sina 21 linfärjeleder till eldrift. Men nu tar rederiet nästa steg genom att den åttonde linfärjan i ordningen byggs om från dieselhydralisk drift till batteridrift med möjlighet att köra dieselelektriskt.

Lina ska få batteridrift

Det handlar om den tidigare reservfärjan Lina som just nu ligger på Färjerederiets egna reparations- och underhållsvarv Fridhems varv i Lysekil för att i mars 2021 sättas i trafik på den 800 meter långa Arnöleden i Mälaren.

 – Våra tidigare elfärjor har en stor kabelrulle på sidan, men den slipper vi här. Linhjulet skulle bli för stort eftersom den leden är så lång, säger Erik Froste, vd för Färjerederiet, till Sjöfartstidningen.

Batterierna har blivit billigare

Jarl Andreasson är rederiingenjör på Färjerederiet och är projektledare för ombyggnaden. 

– Vi har nått lite av vägs ände när det gäller elektrifieringen av linfärjorna med kabel även om vi nu håller på att ta fram en konstruktion där vi kan ha längre elkablar. Men samtidigt har batterierna blivit såpass mycket billigare nu så vi såg en chans att testa med batterier och jag tror att det kommer fungera bra, säger han. 

Just Arnöleden passar extra väl för försöket eftersom tidtabellen har utrymme för laddningsuppehåll. 

– De har halvtimmestrafik där med längre uppehåll på natten, vilket gör att vi klarar oss med ett batteripaket på runt 120 till 140 kilowattimmar, säger han.

Strömmen finns i land

En annan fördel med batteridriften på Arnöleden är att det inte behövs några större ombyggnader i land. Det finns redan tillräckligt med elkapacitet framdragen. 

– Eftersom vi inte behöver ladda med så stor effekt kommer vi att klara oss med en vanlig 64 amperes landströmskabel som man kan sätta i för hand. Det gör att det inte krävs några speciella innovationer där med automatiska laddningar, säger han.

Läs mer i Sjöfartstidningens reportage om Färjerederiets arbete med att ställa om sin verksamhet till klimatneutralitet i nummer 9 som kommer ut den 23 oktober.