Fotograf: Olle Anderstam

Kategori: Folk/företag

En modern timmerflottare

Även på öar finns det timmer värt att ta om hand. Sedan gäller det bara att få iland det.

Den gångna vintern har Sven Olsson kört sin isbrytare nästan varje dag under drygt fyra månader. Så länge har han inte brutit is någon vinter sedan slutet av 1960-talet. Efter en kort återhämtning är han nu åter igång med sitt sommarjobb. Det innebär att hämta ved och timmer från öarna vid upplandskusten med sin egenkonstruerade ponton.

Sven Olsson är nu inne på sin elfte säsong av dessa transporter. Resan idag går till Ersholmen öster om Öregrund.

– Vi fick 1 400 kubikmeter kvar där sedan i höstas så vi fortsätter där vi slutade, säger han. Sedan ska vi till bland annat Vässarön och Ormön i norra roslagsskärgården där vi redan har över 5 000 kubikmeter bokade.

Kontroversiell avverkning

Avverkning ute på öar var tidigare ett kontroversiellt ämne, men Sven Olsson menar att huggningen numera görs med betydligt större medvetenhet och hänsynstagande.

– Här ute har man kunnat konstatera att insatserna faktiskt gynnat både flora och fauna, skapat bättre förutsättningar och ökat mångfalden, inte minst i fågellivet. Att inte göra någonting alls innebär bara att öarna växer igen.

Bogserbåten Hallsta III stävar ut från Hargshamn, över Galtfjärden och ut i farvatten som Sven Olsson känt sedan barnsben. Som son till en av landets sista ångbåtsskeppare, Wilhelm Olsson, kajkade han här ute och lärde sig var grynnorna låg redan som mycket ung.

– I dag driver jag, som en av tre delägare, Roslags Bogser AB med en flotta på fyra båtar och med mycket varierande uppdrag.

För avverkningen på Ersholmen svarar Sonö Jord & Skog AB där Sonny Pettersson och Jonas Wahlgren arbetar på uppdrag och Roland Nyström är anställd.

– Det händer ibland att vi tar specialavverkningar som denna, säger Sonny Pettersson. Tidigare i år jobbade vi på Vässarö norr om Singö.

Korta och tätvuxna

Gallringar och avverkningar på öar är inte helt okomplicerade eftersom de medför en del kostnader som man inte har på landbacken. I vanliga fall jobbar man inom 5–6 landmils radie mellan Hallstavik och Norrtälje.

– Det går åt mer bränsle för transporter och mer tid för resor och stillestånd, förklarar Jonas Wahlgren som kör skördaren. Dessutom måste vi ha tillgång till egna båtar för att kunna ta oss ut till jobben.

En viss kompensation är emellertid avtalad för de merkostnader som de här jobben innebär.

– Vi lägger på 8 procent för transporter, ställtid och det faktum att vi ju inte kan utnyttja maskinerna fullt ut, säger Jonas Wahlgren. Normalt behöver ju våra maskiner gå i tvåskift för att betala sig.

Även priset per kubikmeter påverkas genom att träden, på grund av väder och vind, ofta är kortare och mer tätvuxna på öar än i fastlandsskog. För Roland Nyström, som kör skotaren, är det första gången han arbetar i skärgården.

– Får jag välja så jobbar jag förstås hellre på land och kommer hem i tid på kvällen, säger han. Även om jobbet här ute är annorlunda så blir man ju lite frihetsberövad. Men redan nästa vecka blir det vardag igen, då börjar vi på en slutavverkning på landbacken.

 450 kubikmeter

Sonny Pettersson och Roland Nyström har fyllt pontonen med ved som Sven Olsson ska hämta idag. Den här gången är det mest granmassa, som är hårdvaluta för Hallsta Pappersbruk. Sven kryssar hemvant mellan Öregrundsfjärdens öar och efter två timmar uppenbarar sig pontonen vid Ersholmens strand.

– Där ligger hon, säger Sven, och berättar att den är lastad med nära 450 kubikmeter ved, vilket motsvarar tio lastbilar med släp.

Pontonen byggdes ursprungligen 1906 och förseddes med en ångkran som hade en – för den tiden häpnadsväckande – kapacitet på 60 ton. Under senare år har pontonen kompletterats och byggts om efter behov.

– Den har, då som nu, sju vattentäta skott men har fått ny plåt i botten och upp till vattenlinjen, berättar Sven. Den har också försetts med 19 meter långa stödben som når till de flesta bottnar där vi arbetar.

Under däck sitter maskineriet som driver pontonens hydraulik. Den viktigaste förändringen, och förutsättningen för de här transporterna, är emellertid de nära åtta meter långa höj- och sänkbara ramperna där skotaren kör ombord för att lasta, och där lastbilarna går över för att lossa veden.

Jobb året runt

Från vår till höst arbetar Roslags Bogser AB med dessa transporter eller med muddring.

– Under vintrarna har vi haft pontonen uthyrd i Stockholm som arbetsplattform vid bro- och kajbyggen, säger Sven Olsson.

Nu ska emellertid veden köras till Hargshamn och Svens allt-i-allo Roger Pettersson och praktikanten Linnea Gustafsson förtöjer Hallsta III vid pontonen. Sven slår back i maskin, drar på och lasten på knappt 400 ton lämnar Ersholmen.

– Sedan vi kom igång med vedkörningen har vi jobb året runt, förklarar Sven. Som mest har vi kört in över 13 000 kubikmeter under en säsong och det ser inte ut att bli mindre i år.

Den ved och det virke som tas ut från skärgården betalas inte av kunden med något annat pris än det som växer längs vägkanten, trots betydligt större kostnader för avverkning och transporter.

– Förr fanns ett skärgårdsstöd på en dryg 50-lapp per kubikmeter, som i någon mån täckte utläggen för den här verksamheten, men det är borta idag, konstaterar Sven.

Styr från vedtraven

Bogserbåten på sina 20 bruttoton ser nästan löjligt liten ut i förhållande till lasten, men med sina 380 hästkrafter knuffar den pontonen med sin last i goda fyra knop.

Sven har dragit ut kabeln till sin joystick på pontonen och ställt sig längst fram på den ena vedtraven varifrån han styr hela ekipaget.

– Med fullt lass och tre skogsmaskiner på pontonen är det inte lätt att se vart man är på väg från hytten, säger Sven, medan han kommunicerar via walkie-talkie med Roger i hytten om kurs, avgastemperatur och djupet på ekolodet.

Sorterat och klart

Skotaren har sorterat träslagen för att underlätta lossningen i Hargshamn. Granmassan ska till Hallsta Pappersbruk, grantimret till Heby såg, talltimret till Nyby och lövmassan till Skutskär medan rötveden blir kvar i Hargshamn som bränsle. En av de trailers som ska hämta stockarna ringer.

– Jo, vi är inne om någon halvtimme nu, hojtar Sven i luren för att överrösta dieseln.

Utvecklingen i Hargshamn, där man satsat stort på hantering av ved och bearbetning av fasta och förnyelsebara bränslen, är stark just nu. Det ger Sven Olsson förhoppningar om mer jobb, även om årstiderna sätter sina gränser.

– Vi kör till oktober nu. Sedan blir det för mörkt för de som hugger.

Väl inne i hamnen lägger man till vid en roro-ramp där trailern som ringde redan står och väntar. Maskinerna kör i land i en doft av kåda och på ett täcke av barr och kvistar som får pontonen att likna en gungande skogsväg. Om en stund backar timmerbilarna ombord för att frakta lasten till sina slutstationer.

Olle Anderstam

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.