Kabelläggaren Pleijel.
Pär-Henrik Sjöström

”Det behövs förändring kvickt”

Upprepade avslag på ansökan om sjöfartsstöd, och nu senast förlorad sjöinkomst, innebär att en utflaggning av det enda svenskflaggade kabelfartyget kan vara nära förestående.

Relaterade artiklar

Baltic Offshore i Kalmar äger och opererar det enda svenskflaggade fartyget som har utrustning för kabelutläggning. Kabelfartyget Pleijel har tidigare sporadiskt erhållit sjöfartsstöd för delar av projekt. Nu kan rederiet inte ens söka sjöfartsstöd längre, något som definitivt äventyrar verksamheten under svensk flagg, säger Thomas Eklund, vd för Baltic Offshore, till Sjöfartstidningen:

– Nu har vi blivit av med sjöinkomst för våra sjöanställda och därmed kan vi heller inte få sjöfartsstöd, vi får inte en spänn.

Ingen sjöinkomst

Thomas Eklund är frustrerad över att Baltic Offshore, som försöker operera sitt fartyg med svensk besättning, inte får sjöinkomst. För att kunna söka sjöfartsstöd måste fartyget vara klassat för sjöinkomst.

– Vi gör allt vad vi kan med stöd av parterna i Blå Tillväxt via alla möjliga kanaler för att visa orimligheten i Skatteverkets slutsats. Det finns redan en dom som säger att Pleijel är berättigad till sjöfartsstöd, som vi alltså inte längre kan söka. Men även under perioden 2014–2017 då vi fortfarande hade sjöinkomst fick vi på grund av förutsättningarna som gäller i vår nisch bara stöd utbetalt med småskvättar ett fåtal gånger. Detta trots att stödförordningen anpassats med syfte att inkludera ”specialfartyg”, så som kabelfartyg och mätfartyg.

Projektstyrt

Den årliga stödsumma som det skulle handla om för Baltic Offshore är i storleksordningen 10–20 miljoner kronor.

– Sjöfartsstödet hade gjort det möjligt att under svensk flagg konkurrera på liknande villkor på den internationella marknaden, säger Thomas Eklund.

Tidigare, då fartyget någon gång beviljades stöd, var det avgörande att fartyget gjorde långa, sammanhängande sjöresor för att kvalificeras för sjöfartsstöd.

– För ett kabelfartyg är trafikmönstret projektstyrt och det kan bli väntetid inom uppdragen av olika anledningar som inte Baltic Offshore råder över. Då ansåg delegationen att vi inte hade varit i trafik under hela perioden.

Upprätthåller infrastruktur

Pleijel används för att upprätthålla samhällskritisk infrastruktur genom installation och underhåll av sjökablar för telekom och elkraft.

– Vi har helsvensk besättning, svensk flagg och köper nästan allting i Sverige. Vi har verkligen försökt vara svenska. Men det är inte lätt att vara 30 procent mer effektiva än våra konkurrenter i exempelvis Danmark och Holland över tid, säger Thomas Eklund.

– Det behövs förändring kvickt för att vi ska orka ha kvar svensk flagg.

Helt avgörande

Anders Hermansson, vice VD Svensk Sjöfart och ansvarig för näringspolitik, kommentar på föreningens hemsida att nettomodellen är helt avgörande för svensk sjöfart.

– Detta har vi länge påpekat tillsammans med de fackliga parterna inom samarbetet Blå Tillväxt. Att specialsjöfarten inte omfattas fullt ut av nettomodellen är ett jättestort problem och nu får vi se konsekvenserna av detta, något vi varnat för sedan länge.

Att specialsjöfarten inte inkluderas i nettomodellen är unikt, menar han.

– Inom exempelvis EU tillåter man att specialsjöfarten inkluderas i nettomodellen och både Danmark och Nederländerna har säkerställt detta och dessutom inkluderat verksamheterna i tonnageskattesystemen, men inte Sverige. Det är därmed en stor konkurrensnackdel. Systemet måste vara förutsägbart och långsiktigt stabilt för att viktiga aktörer som exempelvis Baltic Offshore ska kunna verka i Sverige och vi efterfrågar att regeringen mycket skyndsamt ser till att även specialssjöfarten inkluderas i nettomodellen.