Nya hinder för sjöfarten

Trafikverket har i sin Kapacitetsutredning konstaterat att godstransporterna kommer att fortsätta att öka kraftigt. Utredningens slutsats är att vi i första hand måste utnyttja befintlig infrastruktur. Sjöfarten lyfts fram som den stora möjligheten, att bygga nya vägar och järnvägar tar för lång tid och är ekonomiskt orealistiskt.

Mot den bakgrunden har Trafikverket gjort en s.k. Stråkstudie som visar att Göta Älv, om man ersätter de gamla slussarna med nya och större slussar, kan kraftigt öka sin kapacitet. Dagens maxkapacitet är ca 15 fartyg per dygn. Med nya moderna slussar och ett smart trafikledningssystem (GOTRIS) kan älven ta uppskattningsvis 45 stycken fartyg per dygn. Älven kan alltså, på ett säkert och miljömässigt bra sätt, helt i linje med Kapacitetsutredningens slutsatser, ta hand  om en stor del av regionens godstransporter i framtiden.

Samtidigt lämnar nu Göteborg stad in en ansökan om att ersätta dagen Götaälvbro (den vid Centralen/Läppstiftet) som har en segelfri höjd på 19,5 meter med en bro som endast har 13 meters segelfri höjd. Den nuvarande bron behöver öppnas ytterst sällan då praktiskt taget alla fartyg kommer under, den nya bron måste öppna för alla havsgående fartyg.

Svår konflikt

2020, då den nya bron enligt plan skall tas i bruk, beräknas fyra kollektivekipage passera över bron varje minut. Totalt beräknas 160 000 personer passera bron varje dygn. Varje broöppning innebär 10 minuters stopp (dvs kö på 40 spårvagnar och bussar vid varje broöppning) och efter varje broöppning tar det enligt Trafikkontoret 45 minuter innan trafiken i Göteborg flyter igen. Och kollektivtrafiken kommer att öka!

Idag passerar, vid högkonjunktur, upp till 12 fartyg per dygn genom Göteborg. Enligt prognosen i Trafikverkets Stråkstudie så kommer trafiken 2030 att vara 8 till 12 fartyg per dygn i genomsnitt och upp till 20-25 vissa dygn. Av dessa är visserligen ca en fjärdedel inlandsfartyg som kommer under en 13-metersbro men med spärrtider för broöppning i rusningstid måste bron öppnas en gång i timman. Sjöfarten och kollektivtrafiken är alltså redan 2030 i en svår konflikt med varandra och det är lätt att räkna ut att situationen med tiden kommer att bli helt hopplös.

Både slussar och broar har en livstid på uppåt hundra år. Och sjötrafiken måste få öka, industrin måste kunna växa och in- och utfrakterna med havsgående fartyg  till och från Europa måste få öka. Nya gruvor måste kunna startas, pappersindustrin måste kunna expandera och bygga ut osv. Och kollektivtrafiken till och från Hisingen måste givetvis få öka. Ökande trafik på älven är helt enkelt oförenlig med ökande kollektivtrafik på bron.

Tunnel – bästa lösningen

Dessbättre finns det lösningar som inte skapar några konflikter. Man kan t.ex. renovera den nuvarande bron eller bygga en ny 19,5 metersbro. Bästa lösningen är en tunnel. En tunnel är dyrare men är väl investerade pengar då den löser problemet för gott och ger en störningsfri kollektivtrafik och ostörd sjöfart.

Redareföreningen har mot denna bakgrunden bildat en grupp tillsammans med två berörda rederier (Erik Thun och Ahlmark Lines) och en industrigrupp. Målet är att verka för en varaktig lösning och om tvunget ta matchen i Mark- och Miljödomstolen. Låt oss hoppas att förnuftet får råda så att vi slipper att återigen besvära Mark- och Miljödomstolen med förslag om nya lågbroar i Göteborg. Det var ju inte så länge sedan domstolen avvisade Göteborgs förslag om en låg gång- och cykelbro med hänvisning till Riksintresset Sjöfart!

PS. Hur de fritidsseglare som i framtiden vill gå upp i Vänern och Göta kanal skall komma förbi bron under dagtid är ett stort frågetecken.