Ny chans för inlandssjöfarten

Lastbilstrafiken till våra städer ökar i takt med att städerna växer. I princip allt gods såsom mat, bensin, möbler, byggmaterial, jord och sten, avfall och rivningmaterial måste idag fraktas in och ut ur staden. Lastbilstrafiken ökar och alltfler upplever problemen när lastbilarna stoppar, välter eller krockar. Stadens tillfartsvägar täpps igen under kortare eller längre tid.

Vi märker av dessa problem särskilt i Stockholm och Göteborg. Denna utveckling är definitivt inte ödesbestämd. Stockholm och Göteborg har farbara vattenvägar i närområdet och farleder in till centrala stan och därmed finns en idag outnyttjad, alternativ lösning.

Det finns städer i övriga EU där redan mer än hälften av de tunga lastbilarna ersatts med mindre, enkla och billiga inlandsfartyg.

I Sverige kan vi inte använda detta säkra och miljövänliga transportsystem eftersom Transportstyrelsen infört omfattande svenska tekniska och operativa särkrav.

Regeringen har uppmärksammat problemet och gett Sjöfartsverket i uppdrag att utreda hur inlandssjöfarten kan implementeras och utvecklas i Sverige. Samtidigt pågår en annan utredning som skall lämna förslag om hur lastbilarna i ökad omfattning skall täcka sina kostnader. Det talas om kraftigt höjda vägavgifter vilket skulle innebära ökad konkurrenskraft för alternativen inlandssjöfart och järnväg.

Båda utredningarna skall redovisas i år. Potentialen är stor. En halvering av den tunga lastbilstrafiken skulle innebära en halvering av de numera dagliga, lastbilsrelaterade trafikstockningarna, färre döda och skadade i trafiken och äntligen en minskning av CO2 utsläppen från lastbilstrafiken.

När Transportstyrelsen fick i uppdrag att implementera inlandssjöfarten i Sverige blev det en teknikernas lekstuga med kännt resultat. Många frågar sig varför vi betalar för att vara medlemmar i EU, en berättigad fråga när Sverige, till exempel när det gäller inlandssjöfart, skapar egna regler trots att EU redan har en etablerad standard med ett gemensamt tekniskt och operativt regelverk. Detta regelverket utvecklar medlemsländerna kontinuerligt och tillsammans.

Sverige anser sig ofta veta bäst i Bryssel men att det svenska regelverket skulle vara säkrare än det som under många år utvecklats inom EU hävdar inte ens Transportstyrelsen. När det gäller inlandssjöfart har Sverige inte ett enda fartyg och ingen erfarenhet alls. Sveriges nuvarande regelverk är en ren skrivbordsprodukt.

Den förra regeringen väckte frågan om inlandssjöfart men misslyckades totalt med sjösättningen. Låt oss hoppas att den nuvarande Transportministern lyckas bättre och att vi snart kan börja frakta gods med EU-klassade inlandsfartyg även i Sverige.

Kommentarer

  • Rolf B Bertilson

    Det skulle väl inte vara så svårt eller ta lång tid att designa ett lämpligt typfartyg för inlandssjöfart som kan användas inom de olika inlandsfarvattnen. Kanske måste typen ha två olika storlekar med tanke på begränsningarna i Trollhätte kanal och att till fullo utnyttja den kommande förändringen i Södertälje. Ett typfartyg med samma utrustning, inredning, maskineri, framdrivning, påkörningsramp för Ro/Ro,, containerstuvning mm Sens moral: det skall vara lätt att flytta besättning mellan olika fartyg!

    • Bertil Arvidsson

      Chalmers har gjort en studie av den typen av inlandsfartyg som du beskriver. Studien visar att dessa fartyg framgångsrikt kan konkurrera med lastbilen i såväl Göreborg- som Stockholmsregionen förutsatt att Sverige inför EU-regelverk. De nuvarande svenska särreglerna kräver t.ex mycket större bemanning än den bemanningsmatrisen som alla andra EU-länder tillämpar och i Sverige måste dessa fartyg betala mycket högre farledsavgifterna än i något annat EU-land.
      Dessutom innebär särreglerna att en svensk redare inte kan köpa t.ex. ett begagnad Holländskt inlandsfartyg utan omfattande ombyggnader.och han får sen, till råga på eländet, inte lasta fartyget med lika mycket last som det får i hela övriga EU. Samtidigt så tillåter det svenska regelverket att lastbilarna får lasta mer än vad EU tillåter.
      Det är inte konstigt att vi inte har någon inlandssjöfart I Sverige.
      De svenska särreglerna måste bort !

  • Göran Andersson

    Man kanske kan ta in i bilden att vi har två av Världens största lastbilstillverkare i Sverige som inte är intresserade av kustsjöfart eller inlandsfart

    • Bertil Arvidsson

      Mina Holländska vänner tror att det är så. Omotiverade tekniska särregler är ju ett effektivt men enligt EU regelverk otillåtet sätt att utestänga konkurrenter. Om svenska myndigheter vill införa nya regler som kan påverka den fri marknaden så skall den myndighet samråda med Kommerskollegium som har ansvar för EU-konkurrensneutralitetsfrågan. Innan reglerna införs. Det gjorde inte Transportstyrelsen. Man kan undra varför.

  • Albin Kjellberg

    Visst finns det en stor miljövinst i att låta transporter gå på sjön! Plats finns, länk nedan visar på fartygsaktivitet 2012 (AIS data).
    http://digg.com/2016/every-ship-in-the-world

  • Anders Strömstedt

    Men hur skall sjöfarten kunna passera Göteborg när nya bron är på plats?

    • Anonymous

      Det enda som är bra med den nya Hisingsbron är att alla EU klassade inlandsfartyg kommer under bron ! Inlandsfartygen har nämligen sänkbara bryggor och sänkbara master

  • Johan Kjellberg

    Regering, Fack och Lastbilstillverkare
    Har dessa organ kvävt den svenska sjöfartsnäringen?
    Regering: ex. Transportstödet 1970
    Fack: ex. Bemanning
    Lastbilstillverkare: Skarpa lobbyister

  • Johan Kjellberg

    Regeringar, Fack och Lastbilstillverkare.
    Har dessa organ något gemensamt vad gäller den svenska sjöfartsnäringen?

  • Johan Kjellberg

    Hej, kommentaren raderas, varför?
    Handlar om svensk sjöfartsnärings utveckling

    • Lars Andersson

      Hej Johan, tack för din(a) kommentar(er)! Alla kommentarer som skrivs av er läsare granskas av oss i förhand innan de publiceras, vilket vi gör bara på kontorstid. Det innebär att det kan ske en viss tidsmässig fördröjning från det att du som har skrivit en kommentar trycker på ”kommentera”-knappen tills dess att din kommentar publiceras. När det gäller just dina kommentarer så hade du skrivit två identiska kommentarer, då publicerade vi för enkelhetens skull bara en av dom – annars har vi inte raderat någon av dina kommentarer.

      Fortsätt gärna att kommentera de artiklar där vi har öppnat upp kommentarsfältet, det gillar vi!

      Med vänliga hälsningar
      Lars Andersson / redaktionschef

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.