Lite om Krim

Den alarmerande och urartade situationen på Krim och påföljande ekonomiska sanktioner mot Ryssland skulle kunna få stora konsekvenser för sjöfartens miljöarbete.

Vid millenieskiftet bodde jag i Kirovogradregionen i mellersta Ukraina för ett projekt som i förlängningen handlade om – det som idag är mycket av konfliktens kärna – att knyta starkare band mellan den forna Sovjetrepubliken och Västeuropa.

Då kändes Ukraina som ett oerhört splittrat land mellan rysktalande och ukrainsktalande. Precis som medier skildrar landet idag. Men. Det fanns en stor skillnad. Ryssland kämpade med sin identitet och ekonomi medan Ukraina blickade mot möjligheterna i väst. Idag har den betydligt kraftfullare ryska administrationen den uttalade ambitionen att bedriva aktiv geopolitik. Införlivandet av Krim är en naturlig utveckling av en sådan strategi, och där etniska ryssar på Krimhalvön används som både ammunition och förevändning.

Dessutom var det ju sovjetledaren Nikita Chrusjtjov, mannen som föreslog den svenska regeringen att omvandla Hisingen till ett gigantiskt majsfält, som ”gav bort” Krim som en gåva från den ryska rådsrepubliken till den ukrainska. Ett historiskt misstag enligt dagens regim i Kreml.

Sanktioner

Under projektets åkte jag till Krimhalvön och de orter som idag är centrala för utvecklingen på Krim – det administrativa centret Simferopol och kuststaden Sevastopol där både Ryssland och Ukraina har flottbaser. 

Nyligen genomförde administrationen i Simferopol en folkomröstning om huruvida Krim ska vara en del av Ukraina eller ansluta sig till Ryssland. Valet föll på det senare. Och nu har den ryske presidenten Vladimir Putin, efter ett tal i det ryska parlamentet, skrivit under ett historiskt avtal med representanter från Krim om att halvön ska tillhöra Moder Ryssland.

– Det här är verkligen Ryssland, det har alltid varit Ryssland, sa Vladimir Putin under talet, enligt internationella medier.

För några dagar sedan, efter folkomröstningen på Krim, beslutade EU att införa sanktioner ”däribland reseförbud och frysning av tillgångar, mot personer vars agerande underminerat eller hotat Ukrainas territoriella integritet, självbestämmande och självständighet.”

Även USA fryser tillgångar för ryska myndighetspersoner som varit inblandade i det ryska intrånget på ukrainskt territorium på Krimhalvön, meddelar Vita huset i ett uttalande, rapporterar Reuters.

Låga tillväxtsiffror

Även om sanktionerna i nuläget inte ska röra sig om personer allra högst upp i Kreml så tror många bedömare att den upptrappade konflikten mellan Väst och Ryssland kan få långtgående ekonomiska och politiska konsekvenser. Enligt Bloomberg Billionaires Index så har Rysslands 19 rikaste personer förlorat USD 18,3 miljarder sedan Krimkrisen inleddes. Och det gäller alltså enbart ryska affärsmän/kvinnor.

En del politiker drar historiska referenser. USA:s utrikesminister John Kerry säger, enligt nyhetsbyrån AFP, att utvecklingen på Krim ”är som upptakten till andra världskriget.” Stora ord.

Vilka konsekvenser får konflikten för sjöfarten? Eventuellt utökade sanktioner, tänkbara handelsembargon och liknande ekonomiska svångremmar får ju otvivelaktligen konsekvenser för transportsektorerna. Och då kämpar många länder redan med låga tillväxtsiffror, detta inkluderar Ryssland. En försvagad världshandel är ju inte direkt smörjmedel för en ökad BNP.

Vad händer om EU:s sätter stopp för rysk export av råolja från Finska viken? Det är ju föga troligt att det sker, eftersom båda sidor har alltför mycket att förlora på en sådan dramatisk händelsekedja, men bara tanken är svindlande och det finns ju redan idag motsvarande sanktioner (Iran).

NECA och SECA

Och vad händer med miljöfrågorna? En progressiv miljöpolitik brukar ju sällan gynnas av svåra tider, vilket inte minst efterdyningarna av FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 (COP15) så tydligt visat. Timingen med Lehmann-kraschen i ryggen var ju sådär. Detta leder till den uppenbara följdfrågan, hur kommer kombinationen sjöfart och miljö hanteras i de internationella forumen framöver?

Helcom arbetar bland annat för att göra Östersjön till ett Neca (kontrollområde för kväveutsläpp) och redan motvilliga ryssar kommer väl knappast att bli mer samarbetsvilliga efter den senaste tidens händelser. Och vad händer med övriga utsläppsfrågor som ligger på Helcoms bord? När Sjöfartstidningen försökte få till en intervju med det ryska ordförandeskapet för Helcom för några år sedan var intervjuer helt uteslutet, och vår rysktalande reporter beskrev det hela som ”Ryssland verkar inte prioritera Helcom särskilt mycket, och personen som är chef för det ryska ordförandeskapet verkar ha utsetts på lösa grunder och inte så intresserad av uppdraget.” Det var alltså innan relationen med väst var nära fryspunkten.

Och i maj ifjol antog IMO:s kommitté för marint miljöskydd, MEPC, ett förslag från Ryssland om att skjuta på deadline för kravet på att motorer i nybyggda fartyg skall klara det så kallade Tier III-kravet när det gäller utsläpp av kväveoxider, NOx, från 2016 till 2021. Den nordamerikanska kusten har redan ett NECA för NOx som skall gälla från 2016 och USA gick i taket efter beslutet i MEPC. För att förändringen ska träda i kraft krävs dock en omröstning vid MEPC-mötet i vår. En hand upp alla ni som tror att Kreml har ändrat ståndpunkt sedan dess och avslutat sin lobbying?

Och vad händer med införandet av SECA i Nordsjön, Engelska kanalen och Östersjön den 1 januari 2015? SECA förutsätter att samtliga länder med kust till dessa vatten har ett fungerande kontroll- och sanktionssystem. Annars blir det knappast konkurrensneutralt. Och frågan är om Ryssland, som enligt skriverier i internationell press drev igenom förslaget om att skjuta på deadline för Tier III bland annat på grund av ilska över IMO-beslutet om hårdare gränsvärden för svavlet, kommer att efterleva beslutet om max 0,1 procent svavel i fartygsbränslet med tanke på alla händelser den senaste tiden. 

Summa summarum; det är ingen djärv tanke att det internationella miljöbetet inom sjöfarten kommer att påverkas negativt av vårens händelser. Frågan är bara, till vilken utsträckning?

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.