Enligt en ny stor internationell studie är Finlands infrastruktur bäst i Norden – landet rankas som det tredje bästa i världen inom området. Man ligger före Sverige, Norge och Danmark inom alla ”tunga” kategorier – hamn, järnväg och väg.

Nyligen utkom World Economic Forums mastodontverk The Global Competitiveness Report 2013–2014 – rapporten rankar världens länders konkurrenskraft inom en lång rad och vitt skilda områden. Det är en till stora delar sifferbaserad sammanställning där allt som har betydelse hackas ner och värderas. Det är ingenting man svänger ihop på en lunchrast.

Totalt går man igenom 119 specifika punkter fördelat på 12 huvudkategorier*. Inte oväntat återfinns många europeiska länder i topp. Och Finland utmärker sig som det tredje konkurrenskraftigaste landet i hela världen.

Den totala infrastrukturen

Om vi tittar på totalrankingen för ländernas infrastruktur så hamnar Finland också där på tredje plats i världen, endast slaget av tågspecialisterna Schweiz (plats 1) och hypermoderna Hongkong. Här är 10-i-topp: Schweiz, Hongkong, Finland, Förenade Arabemiraten, Singapore, Frankrike, Island, Österrike, Nederländerna, Tyskland.

Sverige, Norge och Danmark? Danmark ligger på plats 18, följt av Sverige (21) och Norge (29). Det är värt att notera att de de tre nordiska länderna ligger efter länder som Portugal och Oman. Portugal är för övrigt ett av de sydeuropeiska länder som mottagit rejäla EU-stöd för att just utveckla infrastrukturen. 

Vad är det man mäter då? Kvalitén (kapacitet, utbyggnad, tillgänglighet, grad av modernitet etc.) på vägar, järnvägar, hamnar och luftfart. Men också tillgången till elektricitet, fasta telenät och graden av mobilanvändning (och utbyggnad av master). Länderna rankas också efter sin sammanlagda infrastruktur (ovanstående topplista). Plus en hel del andra saker.

Hamnar och järnväg

Ser man specifikt på hamninfrastrukturen (kapacitet, tillgänglighet, investeringar etc.) som är av yttersta intresse för oss inom sjöfartsnäringen så ligger Finland på plats nummer fem i hela världen och vår granne i öster är näst bäst i Västvärlden efter Nederländerna (de toppar listan). Nästa europeiska land på tio-i-topplistan är Belgien (plats 7) följt av Island, Tyskland och Sverige placeringarna efter. Danmark ligger på 14:e plats medan Norge återfinns på plats 22.

Hamnen i Helsingfors. Foto: Joachim Sjöström

Järnvägsinfrastrukturen toppas inte oväntat av Japan och Schweiz. Finland har det sjätte bästa järnvägssystemet/nätet i hela världen. Sverige och Danmark ligger långt efter (plats 23 och 24) medan Norge ligger ännu längre ner på listan (plats 43). En intressant faktor, en betydande sådan, som rapporten inte går igenom är hur väl ett lands hamnar är integrerade med godsjärnvägsnätet. När jag häromveckan pratade med Keld Pedersen, vd för APM Terminals i Göteborg, som har lång erfarenhet från hamnverksamhet, däribland malaysiska Tanjung Pelepas, så framhöll han hur långt framme Sverige ligger när det gäller utvecklingen av rälsbaserade godspendlar till/från hamnarna även om del utmaningar återstår som flaskhalsar.

När det gäller den svenska persontrafiken på järnväg så finns det en hel del kvar att önska, jag är nog inte ensam om den åsikten. Senast undertecknad tog tåget till Stockholm drabbades jag av en nätt försening på 2,5 timmar. För att klara den kommande vinterns utmaningar föreslår Trafikverket helt enkelt färre tåg i nätet. Också en variant på lösning.

Norge långt ner på listan

När det kommer till ett lands kanske viktigaste fysiska del av infrastrukturen – vägnätet – ligger Finland enligt rapporten på plats 9. Återigen en bra bit före Sverige och Danmark (plats 20 och 22). Norge kommer på föga smickrande plats 83 men å andra sidan är det säkerligen betydligt lättare att bygga vettiga vägar i platta Förenade Arabemiraten (som toppar listan) jämfört med Norge där man måste borra tunnlar varannan meter.

* Rapporten tittar, förutom infrastruktur, på bland annat följande: makroekonomisk miljö, transparensen i det politiska systemet, utbildningsnivå, rättsstatens tillförlitlighet, inflationsnivåer, tillgång till högutbildad arbetskraft, mutor, skattenivå, flexibiliteten på arbetsmarknaden, kapitaltillgång för företag, tillgång till den senaste teknologin, bruttonationalprodukt, innovationskraft och så vidare. Läs hela rapporten här.