Omvärlden ger ändå hopp

Precis när effekterna av pandemin började ebba ut och vi kunde ana ljuset i en värld som varit mer eller mindre nedstängd under två år slog Vladimir Putin till och försatte världen i en ny kris. Störst kris är det naturligtvis för Ukraina, landet som Putin inte vill ska ha något självbestämmande utan införlivas i det som Putin ser som Rysslands intressesfär och därmed ska böja sig för stormaktens vilja.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina är ett brutalt och hänsynslöst övergrepp som orsakar död, förgörelse och massivt lidande för landet och dess invånare, men landet har trots vad de flesta trodde var möjligt bjudit på ett framgångsrikt och tappert motstånd mot den ryska militärmakten. 

Vad den ryska statsledningen antagligen inte heller räknat med är det starka stöd som Ukraina fått i större delen av den resterande världen. Bojkott och sanktioner mot Ryssland har steg för steg införts och kommit att omfatta allt fler områden. De flesta i omvärlden tycks vara villiga att acceptera de dyrare levnadsomkostnader som sanktionerna kan medföra även i hemländerna, om det är för att stötta den ukrainska saken. Solidariteten med ett utsatt land har sällan visat sig så stark som nu.

Hur stort stödet för Putins krig (som han i orwellsk anda förbjudit att kalla just för krig) egentligen är i den ryska befolkningen är svårt att veta. Att offentligt uttala kritik i Ryssland är långt ifrån riskfritt.

Naturligtvis påverkar kriget även världens sjöfart. I direkt anslutning till krigszonen, i Svarta havet, är situationen för besättningarna extremt farlig, och flera fartyg har inte kunnat ta sig därifrån. 

Problemen med besättningsbyten, som varit en hård nöt att knäcka under pandemin, har tagit en ny skruv i och med kriget och påverkar fartyg runt om i världen. Så många som runt femton procent av världens sjöfolk kommer antingen från Ryssland eller Ukraina, och de finns så klart även på svenskkontrollerade fartyg. Av naturliga skäl så är det svårt eller till och med omöjligt för många av dem att ta sig till eller från sina fartyg. Viljan finns inte heller alltid, och rederierna försöker lösa det på bästa sätt.

Ett annat problem är löneutbetalningarna till besättningar från dessa länder, när bankväsendet inte fungerar som det ska. Ytterligare en konsekvens som kriget fört med sig är ökade bränslepriser, vilket drabbar flera segment. Logistikflödena kan också komma att ändras på grund av den ökade osäkerheten i den delen av världen och när varor inte längre kan köpas från eller säljas till Ryssland.

Konsekvenserna för sjöfarten av Putins imperieambitioner är alltså flera. Ändå framstår de som futtiga i skuggan av vad som sker i ukrainska städer och byar just nu, där civila i alla åldrar mördas och våldtas i försöken från den ryska militärmakten att minska motståndsviljan hos det ukrainska folket. 

Men trots allt det fruktansvärda så inger omvärldens starka solidaritet med Ukraina ändå hopp om att en bättre värld kan byggas i framtiden.

Texten publicerades först under vinjetten Akterspegeln i nr 05/2022 av Sjöfartstidningen

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.