Tidigt på luciamorgonen förra året rammade det brittiska bulkfartyget Scot Carrier av okänd anledning den danska maskindrivna pråmen Karin Høj mellan Ystad och Bornholm. Medan pråmen slog runt fortsatte Scot Carrier sin färd som om inget hade hänt, tills Sjöräddningen tog kontakt och uppmanade fartyget att vända tillbaka.

Av okänd anledning, skrev jag. Det pågår dock en förundersökning mot ett par av besättningsmännen på Scot Carrier som misstänks för brott. Den utredningen, och haverikommissionens kommande rapport, kommer säkert att bringa klarhet i den exakta orsaken till kollisionen. Men när Kustbevakningen gick ombord på Scot Carrier uppstod genast en misstanke om sjöfylleri, och i skrivande stund sitter en av besättningsmedlemmarna häktad för grovt sjöfylleri, grov vårdslöshet i sjötrafik och grovt vållande till annans död. En av de danska besättningsmedlemmarna återfanns senare ombord på pråmen död, medan en annan fortfarande saknades när den här krönikan skrevs.

Utan att föregå den rättsliga prövningen så känns det rent ut sagt för jävligt att läsa att alkohol kan ha varit inblandat i ett haveri där två personer miste livet. Att utsätta såväl människor som miljö för fara på det sättet är oförlåtligt.

Nyligen offentliggjordes utredningen av en annan olycka, men på danskt vatten, precis utanför Bornholm. Det var i oktober som befälhavaren på fraktfartyget Beaumaiden somnade i sin hytt efter att ha tagit två glas vin, något som var tillåtet enligt rederiets policy. Fartyget gick på grund, och den gången blev det endast mindre materiella skador. När polisen kom ombord omhändertogs befälhavaren för berusning. 

Efter händelsen har rederiet bestämt att införa nolltolerans mot droger och alkohol på sina fartyg.

Genom åren har det rapporterats om flera fartygsolyckor där orsaken har varit berusade besättningsmedlemmar. 2018 fick till exempel diskussionen nytt bränsle av ett par sådana händelser. Lastfartyget BBC Lagos gick den sommaren på grund utanför Helsingborg. När personal från Kustbevakningen mötte befälhavaren ombord konstaterade man snabbt att han var rejält packad. En kontroll visade att han hade 2,76 promille alkohol i blodet.

Ett par veckor tidigare hade en annan grundstötning ägt rum utanför Flatvarp i Östergötland, som orsakade en del oljeutsläpp. Då gällde det biltransportfartyget Makassar Highway, och alkohol var en bidragande orsak till händelsen.

Året innan, 2017, gick fartyget Atlantic på grund utanför Oskarshamn, och även då var det fråga om sjöfylleri.

Ändå är den här typen av händelser ovanliga i svenska vatten. När Kustbevakningen 2018 vid en riktad insats mot sjöfylleri genomförde 337 kontroller på fartyg som anlöpt svenska hamnar så var det bara vid tre fall som misstankar om sjöfylleri uppstod.

Men även om det rör sig om förhållandevis få fall så kan en enda sådan olycka få oerhört allvarliga konsekvenser för omgivningen. Arbetet för att stävja det här helt oacceptabla beteendet måste därför ständigt pågå.

Denna krönika publicerades först i nr 01/22 av Sjöfartstidningen