Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Den ljusnande framtid är vår?

För några dagar sedan levererades årets omgång nya sjöbefäl. Att jobba med utbildning är viktigt och något jag är stolt över. Särskilt stolt är jag när vi har vår avslutningsceremoni och samtidigt vet att de som går ut är eftertraktade av branschen och kommer ut i jobb efter examen.

Men hur är det? Jag tycker mig se två olika bilder av livet efter examen. Läser man rapporter och statistik så verkar det som att arbetsmarknaden ser bra ut och kommer bli ännu bättre. Några exempel:

  • Arbetsförmedlingens statistik över antalet arbetssökande sjöpersonal visar en minskning under ganska många år. Men så kom 2020 med pandemin och allt vändes upp och ner med fler arbetslösa som en följd. Nu i år kan man se att det är färre tekniskt befäl som söker jobb i dag än det var före pandemin. För nautiskt befäl och manskap ser ut som att det snart är nere på samma nivåer som 2019. Det verkar alltså som att den ökande arbetslösheten i fjol var ett hack i kurvan snarare än att kurvan vände uppåt igen.
  • För snart ett år sedan släpptes utredningsrapporten ”Framtidens behov av kvalificerad sjöfartskompetens” skriven av Gunnar Eriksson. Där kan man läsa om behovet av kvalificerad sjöfartskompetens (sjöbefäl) och vad konsekvenserna av en brist blir. Det kommer behövas fler sjöbefäl framöver och konsekvenserna av en brist är allvarliga inte bara för sjöfarten utan för hela Sverige. Den rapporten drunknade i ”pandemi-stridens hetta”, men den är fortfarande mycket relevant att studera för de som behöver göra framtidsspaningar.
  • För några veckor sedan kunde man här i Sjöfartstidningen läsa om hur man nu har börjat anställa igen till passagerartrafiken.
  • Det verkar alltså peka åt rätt håll för våra nyutexaminerade på den svenska arbetsmarknaden. Man kan också läsa liknade rapporter om behovet av sjöbefäl i andra länder och internationellt.

I år säger korridorspratet att det har svängt
och att det är fler sjöingenjörer som går till en anställning
ombord som tekniskt befäl

I korridorerna på skolan kan man höra hur en del av studenterna tänker och vad de har för planer inför framtiden. Ja, i den mån det pratas i korridorerna. I distansundervisningens tider så är det kanske andra virtuella korridorer som det pratas i. Men på olika sätt kan man höra hur en del ser på framtiden. Det är dock inte någon heltäckande bild utan mest fragment av vad som sker.

Över ett längre perspektiv så tycker jag mig se att det i dag är vanligare att den nyutexaminerade får en anställning som sjöbefäl. Samtidigt är det en del som går ut i manskapsbefattning för att senare bli uppmönstrad till befäl. Dock finns det fortfarande några som har svårigheter att få sitt första jobb. Men det ser bättre ut än för några år sedan och trenden verkar positiv. Det verkar också som att en större andel nautiskt än tekniskt befäl går till en anställning ombord. För något år sedan minns jag att det var flera högpresterande sjöingenjörsstudenter som gick till anställningar i land. De valde det framför en ombordanställning då de blev erbjudna bättre jobb där. I år säger korridorspratet att det har svängt och att det är fler sjöingenjörer som går till en anställning ombord som tekniskt befäl.

Man kan säga att korridorspratet ger en blandad och delvis inte lika positiv bild som rapporter och statistik. En situation kan skönjas där det fortfarande kan vara svårt att få sitt första befälsjobb, men att det blir bättre. För tekniskt befäl kan man också se en konkurrens om arbetskraften, men en konkurrens som står mellan sjöfarten och annan verksamhet.

Gemensamt för både rapporter och korridorspratet verkar vara att framtiden är ljusnande. Men stämmer det?

  • Hur ser det ut för er, ni som just har tagit examen och ni som hunnit jobba några år?
  • Och ni som anställer, finns det unga sjöbefäl att anställa och anställer ni dom?

Jag vill önska er alla en skön sommar och de nyutexaminerade lycka till i en karriär i en spännande bransch!