Sjömän som lastar olja.
Marianne Ovesen

Besättningar fastnar på fartygen

Runt om i världen finns nu sjömän som inte kan gå iland trots att törnen är avklarad. Andra har gått iland men kan inte ta sig vidare hem.  

Relaterade artiklar

Land efter land stänger sina flygplatser och hamnar för människor från andra länder. Och ganska ofta även för inhemska resenärer. Det har därmed blivit mer eller mindre omöjligt för sjöfolk att ta sig hem när det är dags att mönstra av.

Kvar på fartygen isoleras besättningar som inte får gå iland eller inte får flyga hem. Vissa får sina kontrakt förlängda för att slippa bli strandade någonstans i världen, andra för att rederierna i möjligaste mån vill förhindra att smitta kommer ombord i samband med besättningsbyte.

Tryggt att vara ombord

Wallenius SOL:s vd Ragnar Johansson säger till Sjöfartstidningen att de försöker förlänga besättningarnas tid ombord så länge det går.

– När det gäller de utländska besättningsmedlemmarna är det ofta omöjligt att göra besättningsbyten. Vi vet inte hur länge det går att fortsätta så. De fall vi haft med folk som skulle åka hem har hittills själva sagt att de vill stanna kvar.

Enligt Ragnar Johansson beror det dels på de uppenbara svårigheterna att ta sig hem, dels på att det känns tryggare att vara kvar ombord än att ge sig ut och försöka resa hem.

– Än så länge har vi inte haft några problem med att ha kvar de utländska besättningarna. Svenskarna har vi ännu inte gjort något åt men försöker ha dem kvar så länge som möjligt för att minska risken att ta ombord smitta.

Förlängd tjänstgöring

För Wallenius SOL är oron för smitta ombord den allt överskuggande just nu. Men det finns också en viss oro för att hamnar ska stänga, vilket ytterligare skulle försvåra möjligheterna att skifta besättningar. Och att överhuvudtaget bedriva sjöfart. Det sistnämnda är dock ingenting Ragnar Johansson tror kommer att ske.

– Flera danska rederier har tagit beslut om att alla besättningar ska få ett antal veckors extra tjänstgöring, men vi har inte gjort det ännu.

Maritime Danmark uppger att DFDS har beslutat att inga besättningsbyten får ske under de närmaste två veckorna, medan Maersk bestämt att inga byten får ske före den 14 april. Torm, Norden och RAL ska ha tagit liknande beslut.

Stena Line

Sjöfartstidningen ringer också upp Stena Line som fortfarande håller merparten av sina rutter igång för att transporterna av frakt ska fungera.

Stena Lines presschef Carl Mårtensson berättar att besättningsbytena sker som vanligt på rederiets svenskflaggade fartyg.

– Samtliga medarbetare ombeds anmäla om de har symptom på smitta. I sådana fall får man inte gå ombord, vi har extra personal som täcker upp.

I andra länder ser det annorlunda ut.

– Där möter vi utmaningar. Men vi arbetar nära de ländernas myndigheter för att lösa det på bästa sätt. Alla är ju mycket angelägna om att våra fartyg ska kunna segla och hålla transportflöden igång, trots stora reserestriktioner, säger Carl Mårtensson.

ECSA och ETF

Enligt Claes Berglund, ansvarig för samhälls- och hållbarhetsfrågor på Stena AB samt ordförande för den europeiska rederiorganisationen ECSA (European Community Shipowners’ Association), är situationen för sjöfolket av högsta prioritet just nu.

– Det finns sjömän överallt som inte kommer hem. Stena Line drabbas på samma sätt som alla andra. EU:s transportministrar hade ett möte den 18 mars och till det hade vi i ECSA tillsammans med det europeiska facket för sjöfolk, ETF, skrivit ihop ett öppet brev som tar upp både sjöfolkets och rederiernas alarmerande situation. Vi understryker att det krävs omedelbara regelförändringar och åtgärder för att sjöfarten ska klara sig.

Nödrop till ministerrådet

Brevet är ett nödrop riktat till politikerna att agera kraftfullt för att minska de sociala, operationella och ekonomiska problemen branschen står inför.

ECSA och ETF listar en rad brådskande åtgärder som kräver politiska beslut.

Socialt krävs:

  • En flexibilitet och pragmatism som innebär att sjöfolk undantas från nationella reseförbud så att de kan ta sig till och från fartygen.
  • Att flagg- och hamnstater är flexibla när sjöfolk tvingas vara kvar ombord och därmed överskrider både avtalen med arbetsgivaren och lagar i enlighet med Maritime Labour Convention.
  • Att flagg- och hamnstater visar flexibilitet genom att förlänga certifikat med tre månader i de fall besättningsmedlemmars certifikat löpt ut och de inte haft möjlighet att genomgå de nödvändiga kurserna. För gamla certifikat kan i dagsläget innebära att fartygen kvarhålls i hamn. Åtgärderna måste genomföras globalt.
  • Att regeringar räddar jobb genom att regeringar går in och täcker delar av rederiernas lönekostnader. Eller skapar riktade sociala skyddsåtgärder för sjöfolk som har förlorar sina arbeten.

Operationellt krävs:

  • Att kommissionen och medlemsstaterna håller varuflödena öppna så att produkter och förnödenheter når fartygen, som också måste kunna komma in i de nödvändiga hamnarna.
  • Att flagg- och hamnstater är flexibla i de fall då fartygs certifikat kräver uppläggning i torrdocka. Flagg- och hamnstater globalt uppmanas att förlänga sådana certifikat med tre månader.
  • Tydliga och varaktiga riktlinjer som möjliggör för kryssningsfartyg att angöra hamnar för att släppa av passagerare och besättning så att de kan ta sig hem.

Ekonomiskt krävs:

  • Att banker inom EU stöttas av ett anpassat ramverk på EU-nivå som löser rederiernas omedelbara likviditetsproblem.
  • Att det paket som Europeiska Centralbanken beslutades om den 13 mars genast görs tillgängligt så att bankerna kan fortsätta finansiera sjöfarten.
  • En flexibilitet i fråga om riktlinjerna för statligt sjöfartsstöd, så att statliga bidrag kan säkerställas i den exeptionella situation sjöfarten och sjöfolket nu står inför.