Rapporteringen från måndagens kollision utanför brittiska ostkusten, där ett containerfartyg ska ha kört in i sidan på uppankrade Stena Immaculate, är dramatisk. Olyckan ledde till brand på båda fartygen och en stor räddningsinsats inleddes omedelbart. Brittiska medier har talat med besättningsmedlemmar på tankern som beskriver ett oerhört snabbt förlopp med explosioner och brådska att sätta sig i säkerhet.
Lyckligtvis klarade sig alla ombord på Stena Immaculate fysiskt bra. Besättningsmedlemmar som intervjuats talar om en evakuering helt enligt textboken.
På containerfartyget har alla utom en besättningsmedlem räddats. En person saknas fortfarande och sökinsatsen har avslutats.
Så här tätt inpå en händelse är det naturligtvis lönlöst att spekulera i orsaker. Vad som gjorde att ett fartyg kunde köra rakt in i sidan på ett annat får den kommande utredningen visa.
Däremot väcks andra tankar och frågor. Utifrån vad som rapporterats verkar räddningsinsatsen ha fungerat bra, inblandade rederier har gjort det de ska och snabbt aktiverat sina krisplaner och annat som behövs. Tankfartygets ägare, Stena Bulk och amerikanska Crowley, meddelar att de bistår myndigheterna i insatser för att minimera eventuella utsläpp och skador på miljön. Rederiet med ansvar för containerfartyget, Ernst Russ, har enligt BBC:s rapportering sagt samma sak.
Men vad hade hänt om det inte, som nu, hade varit stora ansvarsfulla rederibolag inblandade? Det är ju precis detta som experter och andra har varnat för de senaste månaderna.
Vad hade hänt om något av fartygen hade ingått i den så kallade skuggflottan? Vad hade hänt om det påseglade tankfartyget hade saknat försäkring, eller haft otydliga ägarförhållanden som gjort det svårt att komma i kontakt med ansvariga? Vad hade hänt om något av fartygen hade varit lastat med tjockolja och om spillet hade blivit större? Om kollisionen hade skett inne i Östersjön?
Det vet vi förstås inte. Men vi kan gissa.
Den här gången hade vi tur (om man nu kan kalla det så när en besättningsmedlem av allt att döma mist livet, två fartyg har förstörts och ett mindre oljespill kan ha skett). Nästa gång kan scenariot vara ett helt annat. Och detta behöver politiker och myndigheter i länder med kust ta höjd för. Låt det här bli en väckarklocka. Se till att ha krisplaner och kommunikationsvägar redo. Fundera över hur skuggflottan ska hanteras.
Gårdagens olycka visar smärtsamt tydligt att det där ”tänk om…” kan ligga närmare än vi vill tro.