I Sjöfartstidningen kan man den 20:e augusti läsa en artikel om att ”Arbetsdomstolen nu gett grönt ljus för lotsar att arbeta även efter det att de fyllt 60”. Det är en grav förvanskning av vad domstolen sagt. Att hävda att detta är något nytt är direkt vilseledande. Det är enbart Sjöfartsverket själva som påstått att lotsar inte får arbeta efter 60.

Under nuvarande kollektivavtal är lotsar, med en inställelsetid på 90 minuter, tillgängliga för tjänstgöring under dygnets samtliga 24 timmar. Detta leder till oregelbunden vilotid vilket är påfrestande och sliter på arbetstagarens hälsa. Av den anledningen har man i kollektivavtalet kommit överens om att man vid 60 års ålder ska frånträda själva tillgänglighetsavtalet och istället ges möjlighet att gå i pension, alternativt gå över på ett avtal med reglerad arbetstid. Detta för att värna om individens hälsa. Avtalet är tydligt i sina formuleringar vad gäller hanteringen av övergången från avtal till avtal då en lots fyller 60, vilket också är vad Arbetsdomstolen konstaterar. Detta är långt ifrån att de ”nu gett grönt ljus” till någonting nytt. Man har snarare gett Sjöfartsverket rött kort i hur man förhåller sig till avtal.

Att Sjöfartsverkets inte fått med sig detta visar på en ovilja att se avtalet för vad det är. Det är ingen slump att den här konflikten uppstår i en tid då Sjöfartsverket står inför lotsbrist och en omförhandling av avtalet i sin helhet skulle vara ofördelaktigt för dem. Istället försökte de få Arbetsdomstolen att ogiltigförklara för arbetsgivaren obekväma delar av avtalet, vilket de misslyckades med. Arbetsdomstolen underkände Sjöfartsverkets argumentation om att avtalet är diskriminerande, och konstaterade tvärtom att det finns berättigade skäl för avtalet att ta hänsyn till individens ökade behov av vilotid jämt med en stigande ålder. Här var dock domstolen oenig, men bara i frågan om detta egentligen har någon praktisk betydelse för individen.

Arbetsdomstolen är skarp i sin kritik mot Sjöfartsverket. Man konstaterar att Sjöfartsverket inte bara brutit mot kollektivavtalet utan dessutom ignorerat de bestämmelser som i samma avtal finns gällande att ens försöka komma överens med arbetstagarsidan. Det är ovanligt att en domstol formulerar sig på det sättet, och det är också därför som Sjöfartsverket förlorade målet i sin helhet och dömdes till att betala såväl skadestånd som samtliga parters rättegångskostnader.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att en mer verklighetstrogen rubrik skulle ha varit ”Arbetsdomstolen säger till Sjöfartsverket att skärpa sig”.

Redaktionen håller med om att formuleringarna i rubrik och ingress var missvisande. Vi har nu ändrat i texten.