Brist på kajplatser i innerhamnen

Åtminstone två konkreta projekt där sjöfarten skulle avlasta landsvägstransporter kan gå om intet i Göteborg på grund av att det finns allt färre tillgängliga kajplatser i innerhamnen.

Relaterade artiklar

Stora byggprojekt pågår i Göteborg och många av dem längs älven. De påverkar även tillgången till kajplatser i innerhamnen, alltså den del av hamnen som ligger innanför Älvsborgsbron.

Höjden inget problem

Byggnationen av den från sjöfarten starkt kritiserade Hisingsbron äventyrar indirekt även verksamheten för Sandinge Bogsering & Sjötransport. Lennart Sandinge, redare och entreprenör från Lysekil, har med sitt rederi Sandinge Bogsering & Sjötransport en omfattande verksamhet i Göteborg. För närvarande arrenderar rederiet en kaj för bogserbåtar och pråmar vid älven uppströms från både Götaälvbron och Marieholmsbron.

– Höjden på den nya bron protesterade vi inte emot, eftersom bogserbåten Tofte är för hög redan i dag. De andra bogserbåtarna går under den nya bron, så det är inget bekymmer för oss, säger Lennart Sandinge.

In- och utlåsta

När rederiet för ett år sedan fick reda på att sidospannen vid nuvarande Götaälvbron skulle spärras av under byggnationen genom att bygga ut pålbryggor förändrades förutsättningarna drastiskt. Mittspannet är nämligen för trångt för de största pråmarna. Däremot kan de gå genom sidospannet på Hisingssidan.

– När sidospannet stängs av blir vi både inlåsta och utlåsta. Bortsett från bredden är det också praktiskt med en egen farled på sidan så att man inte är i vägen för den andra sjöfarten, säger Lennart Sandinge.

Att det blir ett tillräckligt brett spann på den nya Hisingsbron är en klen tröst för rederiet i nuläget.

– Det är fyra eller fem år kvar tills dess, påpekar Lennart Sandinge.

De mindre pråmarna kan i och för sig fortsättningsvis använda kajplatsen.

– Att ha kvar kajplats och personal bara för de små enheterna går inte. Det passar som sidoprojekt, men kostnadsmassan för att hålla kvar kajplatsen bara för de små pråmarna blir alltför stor.

Cityvarvet förorenat

Lennart Sandinge hade hoppats på att rederiet kunde använda kajerna vid före detta Götaverken Cityvarvet under den tid som byggnationen av Hisingsbron pågår. Men på grund av de föroreningar som finns i bottensedimenten är detta inte möjligt.  

– Cityvarvets gamla kajer används inte, men vi får inte lägga till där för då kan vi grumla upp vattnet. De talar om att värna om miljön, men för några år sedan låg där stora fartyg som säkert rörde upp en hel del sediment. Våra pråmar har ett djupgående på max en meter och våra mindre bogserbåtar ligger mellan 1,5 och 2 meter, de kan i rimlighetens namn inte göra någonting, säger Lennart Sandinge.

Tvingas sälja

Göteborgs Hamn har inte heller lyckats anvisa någon ledig kajplats till rederiet, även om Lennart Sandinge menar att både hamnen och Älvstranden Utveckling har gjort sitt bästa i denna fråga.

– De har gjort så gott de kan och hjälpt oss.

Lennart Sandinge säger att rederiets hela verksamhet kan äventyras.

– Vi har redan sålt en pråm med förlust för vi måste bli av med den och vi måste sälja mer. Om vi inte kan ha pråmar här har vi heller ingen nytta av bogserbåtarna. Nu har vi tillfälligt lagt dem utanför Uddevalla där det ligger sex pråmar, förklarar han.

Förlorar uppdrag

Sandinge Bogsering & Sjötransport håller även på att gå miste om uppdrag, som även ur ett miljöperspektiv skulle vara intressanta för regionen.

– Vi tappar möjligheter att delta i projekt i Göteborgs närhet då etableringskostnaderna blir för höga med pråmarna liggande långt borta, förklarar Lennart Sandinge.

Till exempel det stora betongföretaget Thomas Betong har visat intresse av att hyra pråmar både för lagring och transport.

– De ska leverera material till byggprojekt i Göteborg bland annat från sin fabrik på Ringön. De är intresserade av att hyra våra pråmar som lager men även för att flytta materialet inom hamnområdet med pushpråmarna. De måste kunna lägga till på Hisingen nära fabriken, gärna så att man helt slipper transport med bilar. Vi får tacka nej för vi har inget ställe att lägga dem. Det finns inte plats i Göteborgs inre hamn.

Containerskeppningar

Ett annat projekt som direkt skulle innebära en avlastning av E6 och Bohusbanan är containertransporter med pråm mellan Uddevalla och Göteborg.

– Vi har haft många möten med Uddevalla hamn och APM om att köra containrar med pråm mellan Göteborg och Uddevalla. Vi skulle gå genom den väderskyddade Instörännan för att vara inom gränsen för inre vattenvägar. Alla var med på detta och medel var framtagna men det hjälpte föga när vi inte har någon plats att lägga till med en pråm. Vi kan få dåligt väder och då måste vi gå till en annan kaj och vänta så att vi inte ligger i vägen vid någon terminal, säger Lennart Sandinge.

Rederiet deltog även i projektet DenCity i våras i samarbete med SSPA, Chalmers och Lindholmen Science Park.

– Vi körde med en liten pråm, där vi lastade cykelkärror med paket för DHL från Backalagrets brygga till Lindholmen och Göteborgs centrum och så körde vi sopor till Ugglum på returen. Detta fullskaleprov fungerade bra.

Flera förvaltningar

Det senaste året har Sam Friberg, företagslots i Göteborgs Stad och placerad på Business Region Göteborg, varit starkt engagerad från stadens sida för att lösa kajfrågan.

– Orsaken till allt det här är ju att staden håller på att bygga om vid älvstranden, både med bostäder och parkeringsplatser. Sedan bygger vi Hisingsbron och Marieholmstunneln som innebär att det också blir arbetsplatser där.

Han tillägger att det inte har gjorts någon genomgripande översyn av en stor del av kajerna i innerhamnen på över 100 år.

– Det gör att vi inte vet i vilken kondition kajerna egentligen är.

Han påpekar att det är flera förvaltningar som är inblandade vad gäller kajplatserna i innerhamnen.

– Här tittar man på om det finns en möjlighet att ha kanske ha en aktör eller två aktörer så att man inte har så många förvaltningar inblandade. Älvstranden Utveckling driver ombyggnadsprocesserna och när de är klara så lämnar de över till en förvaltning och det kan bli Trafikkontoret som får väldigt mycket att göra i framtiden.

Lösning i sikte

Sam Friberg tror emellertid att en lösning är i sikte för Sandinge Bogsering & Sjötransport.

– Rederiet är en viktig faktor för Göteborgs stad och frågan finns uppe på stadsledningskontoret där man tittar på hela översynen här. Vi har hittat en lösning med Älvstranden Utveckling, men den är inte helt klar. Det kontraktet kommer att gå ut efter årsskiftet och då kan Sandinge få lägga till på den platsen är det sagt. Det har hänt så mycket i den här diskussionen tidigare och det ser väldigt lovande ut för Sandinge just nu.

Men det blir inte kajplatserna vid före detta Götaverken Cityvarvet som eventuellt kommer att utnyttjas.

– Vi tyckte att det var en bra idé från början, men Länsstyrelsen menar att det blir miljöpåverkan på och under vattnet och har sagt nej. Det är både ombyggnation och miljökonsekvenser som vi får ta hänsyn till, men vi förstår vikten av att försöka hitta en lösning, säger Sam Friberg.

Äger en kaj

Att det är brist på kajer är alldeles uppenbart enligt Åsa Kärnebro, hamnkapten i Göteborgs Hamn.

– Det är jätteolyckligt, för jag tror att i slutändan kan detta hämma de olika byggprojekten också om inte staden tar höjd för det här. Mycket av transporterna kommer att ske via sjövägen och de kommer att behöva en lämplig kaj i innerhamnen för lossning av material till byggprojekten. Det bästa hade varit om staden dedikerade en specifik kajplats för byggtrafiken som kommer sjövägen och som kan tjäna samtliga byggprojekt inom staden.

Åsa Kärnebro säger att hamnbolaget Göteborgs Hamn inte äger några andra kajer i innerhamnen än Stigbergskajen.

– På den kajen har vi ett uppdrag att ha kommersiell trafik, kryssningsfartyg och andra fartyg som behöver en kajplats när de kommer hit och sedan ska de helst lämna. Vi kan inte upplåta kajen för stillaliggande fartyg.

”Blir en utmaning”

Resterande kajer i innerhamnarna ägs och förvaltas av olika kommunala bolag och förvaltningar som Älvstranden Utveckling, Higab, Park och naturförvaltningen, Fastighetskontoret och Trafikkontoret.

– Vi har ingen kontroll över dessa kajer. Man kan tycka att det finns många lediga kajer i innerhamnarna, men det behöver inte betyda att de är lämpliga. Det är dålig bärighet, vissa kan inte nyttjas alls på grund av rasrisk, till exempel piren i Frihamnen, där en stor del är avstängd. Det går inte att förlägga båtar där, säger Åsa Kärnebro, och fortsätter:

– Det blir en utmaning för dem som har haft en kajplats eller behöver en kajplats samtidigt som staden är i en stor och expansiv byggnadsfas och ska bygga på de här kajerna som de själva äger och driftar.