Det nya allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att lagstiftningen som gäller svensk sjöfart i krig och kristider behöver ses över för att garantera att landets försörjning tryggas. Det menar Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt vid Stockholms universitet och Mattias Widlund, advokat. I en artikel i Tidskrift i Sjöväsendet (3/2023) för de fram flera konkreta förslag till förändringar. Det handlar om allt från införande av ett bareboatregister till att den så kallade civilplikten ska omfatta även sjöpersonal.

– Man talar mycket i media om att bygga ut det militära försvaret, men jag skulle vilja påstå att minst lika viktigt är att bygga upp det civila försvaret. Inte minst utvecklingen i Ukraina visar att det utöver det militära försvaret är lika viktigt att även ha en civil beredskap för att samhället ska fungera så väl som möjligt under krig och kriser, säger Johan Schelin till Sjöfartstidningen.

Bareboatregister kan underlätta inflaggning

En viktig slutsats i artikeln är att Sverige vid krig eller krigsfara i praktiken endast kan förlita sig på svenskflaggade fartyg och svenska medborgare ombord. Ett sätt att lättare få tillgång till den svenskkontrollerade handelsflottan i händelse av krig eller kris vore att redan i fredstid inrätta ett bareboatregister vid sidan av det ordinarie fartygsregistret, menar artikelförfattarna. Idag är många svenskkontrollerade fartyg flaggade i andra länder på grund av konkurrensskäl och näringsvillkor, vilket innebär att svenska myndigheter och svenska marinen har begränsade möjligheter att göra något om det uppstår konkurrens om tonnaget i en krissituation. Ett tydligt exempel på problematiken var när Iran beslagtog det brittiskflaggade tankfartyget Stena Impero. Trots att fartyget indirekt kontrollerades av ett svenskt rederi bedömde svenska UD då att man inte hade möjlighet att agera från svenskt håll då fartyget inte hade svensk flagg.

– Ett bareboatregister skulle göra det mer attraktivt för svenska redare att primärregistrera fartygen i Sverige och placera panterna här för att sedan kunna flagga ut till annat land. Då skulle det gå ganska snabbt att dra tillbaka dem till Sverige och ge dem svensk flagg om det uppstår ett akut behov, säger Johan Schelin.

Han var med och tog fram ett förslag om bareboatregister redan 2015, men det är först nu frågan har fått politiskt gensvar på allvar. Regeringen gav nyligen besked om att man vill att det skapas en sådan här lösning.

– Det skulle möjliggöra att man kan flagga in svenskkontrollerade fartyg, men det kan också vara aktuellt att ta in utländskt tonnage som man skulle vilja ge skydd och därför behöver flagga om, säger Johan Schelin.

Utökad förfoganderätt

Ett annat förslag i artikeln handlar om att den ökade sårbarheten i samhället gör att den så kallade förfoganderätten över fartyg kan behöva utökas.

– Förfoganderätten är ett ingrepp i den privata äganderätten. Problemet är att om den bara begränsas till när det råder krig eller krigsliknande förhållande blir det svårt om vi befinner oss i en gråzon mellan vad som är krig och andra störningar. Lagstiftningsmässigt får man titta på hur förfoganderätten skulle kunna utökas. Vi har inget direkt förslag på hur man ska göra, men vi vill väcka tanken då vi plötsligt lever i en annan verklighet.

Stärka tillgången på svenskt sjöfolk

En annan fråga som lyfts är vikten av att kunna bemanna fartygen vid krig eller krigsfara. En åtgärd som kan underlätta rekryteringen till sjöbefälsyrket skulle enligt artikelförfattarna kunna vara att ta bort kravet på högskoleutbildning för vaktstyrmän och vakthavande maskinister i den internationella sjöfarten.

– Tanken är att underlätta för människor att komma in i yrket och sänker tröskeln något. Man måste jobba mer generellt för att öka intresset för sjömansyrket. En nyckel i sammanhanget är sjöfartsstödet. Det fyller även en sorts beredskapsfunktion.

Ytterligare en åtgärd kunde vara att införa civilplikt på sjöfartsområdet och på så vis skapa en ”personalreserv” med totalförsvarspliktiga sjömän som är eller tidigare har varit aktiva. Då kan staten och rederierna sedan placera en sjöman på det fartyg där han eller hon behövs bäst och gemensamt skapa former för nödvändig grund- och repetitionsutbildning.

Vissa fartyg särskilt attraktiva

Johan Schelin menar att en ytterligare konsekvens av det nya läget är att vissa fartygstyper kan komma att bli mer attraktiva. En fungerande färjetrafik är livsviktigt då vi är beroende av ett flöde av gods från kontinenten. Även tankfartyg för transport av drivmedel som kommer att behövas både för civilt och militärt bruk får en allt viktigare roll. Också tillgången till bogserbåtar är kritisk.

– Idag är tillgången till högsjöbogserare mycket begränsad. Många har flaggats ut och det är något som behöver ses över, säger Johan Schelin.

Läs hela artikeln på Örlogsmannasällskapets hemsida.