Det drygt 20 år gamla bulkfartyget lämnade för tio dagar sedan den ryska hamnen Ust-Luga för att gå till Port Said i Egypten. På sin väg ska fartyget ha passerat båda platserna för kabelbrotten ungefär vid de tider då skadorna beräknas ha uppstått.
Fartyget har enligt flera internationella medier de senaste dagarna legat för ankar i Kattegatt mellan Danmark och Sverige. Den svenska kustbevakningens miljöskyddsfartyg KBV 001 Poseidon ligger i närheten, liksom en tysk patrullbåt och en dansk fregatt.
– Vi biträder polismyndigheten och åklagare i förundersökningen. Jag kan tyvärr inte gå in på vilka arbetsuppgifter enheterna har, säger Linnea Kappel, kommunikatör på Kustbevakningen, till SVT.
Vill se att fartyget rör sig mot Sverige
Under en pressträff på tisdagen uttryckte statsminister Ulf Kristersson (M) att Sverige nu vill att det kinesiska fartyget ska röra sig mot svenskt vatten.
– Från svensk sida har vi varit i kontakt med fartyget och med Kina och framfört att vi vill att fartyget rör sig mot svenskt vatten, säger han enligt SVT Nyheter.
Samtidigt understryker han att det inte ligger någon anklagelse i uttalandet.
– Här ligger bara en svensk önskan att fartyget ska röra sig mot svenskt vatten så att vi enklare kan samarbeta kring vad som har inträffat, säger han.
Enligt TT har inte Sverige fått något svar på frågan ännu.
Kallas hybridkrigföring
I ett gemensamt uttalande uttryckte Finlands och Tysklands utrikesministrar i förra veckan att ”vår europeiska säkerhet är inte bara under hot från Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, utan också från hybridkrigföring från illvilliga aktörer. Att säkra vår delade kritiska infrastruktur är viktigt för våra samhällens säkerhet och motståndskraft”.
Det danska public service-företaget DR kunde i förra veckan visa drönarbilder från fartyget, där ena ankaret ser ut att vara skadat.
Ingen isolerad händelse
Den danska sjöfartskonsulten Lars Jensen skriver på LinkedIn att han ser detta som ytterligare ett exempel på de ökade geopolitiska spänningarna som påverkar global sjöfartsindustri. ”Detta ska inte ses som en enstaka isolerad händelse utan som del i ett bredare eskalerande problem där handelssjöfartens intressen allt mer tvinnas samman med geopolitiska aktioner”, skriver Lars Jensen.
De senaste åren finns åtminstone fem exempel på fall där kablar och ledningar på havsbotten misstänks ha utsatts för sabotage eller yttre påverkan. Det handlar bland annat om Nord stream-läckorna 2022, gasläckan i Finska viken och skadan på fiberkabeln mellan Sverige och Estland förra året.
FOI ser behov av ökad säkerhet
Nu krävs det ökade säkerhetsåtgärder, menar Niklas Granholm, forskningsledare på enheten för säkerhetspolitik och strategi på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
I en intervju med SVT säger han att händelserna ingår i hybridaktioner där det framstår som olyckor utan tydlig avsändare, men det är avsikten.
Han anser att det krävs ökad säkerhet kring både nya och befintliga kablar och ledningar till havs.
– Vi har försummat de här perspektiven under lång tid. Alla kablarna och gasledningarna har lagts ner utan eftertanke på att någon skulle kunna sabotera dem, säger Niklas Granholm till SVT.
Enligt Niklas Granholm finns det system och sensorer som känner av om kablarna skadas, men det är inte samma sak som att kunna upptäcka om någon håller på att förstöra dem.
– Det kommer behöva sättas dit system som övervakar, säger han till SVT.