Svensk Sjöfart: Bråttom att införa eko-bonus

I sitt remissvar om förslaget till eko-bonussystem efterlyser Svensk Sjöfart att ersättningsnivån fastställs för att inte skapa osäkerhet.

Relaterade artiklar

Föreningen Svensk Sjöfart har tidigare fört fram att stödet inte borde gå till rederiet utan att det hellre skulle gå direkt till transportköparen eftersom ”eko-bonusen inte är, och inte ska vara, ett stöd till rederiet utan till den som köper sjöfartstransporten istället för landtransporten”.

Hållbart transportsystem

Samtidigt välkomnar Svensk Sjöfart i sitt remissvar på förslag till förordning om eko-bonussystem initiativ som syftar till ett mer hållbart transportsystem. Ett eko-bonussystem är därför mycket välkommet. Det passar förstås bara för en liten del av sjöfarten men rätt utformat och med de transport- och näringspolitiska målen för ögonen bör strävan vara att göra systemet så inkluderande som möjligt. Det bidrar dels till det hållbara samhället men också till det redundanta transportsystemet. 

Tidsperspektivet viktigt

Föreningen Svensk Sjöfart ser tidsperspektivet som bekymmersamt. Eko-bonussystemet offentliggjordes i höstbudgeten.

”Det är av yppersta vikt att nu säkerställa att processen framåt med remisshantering, notifiering, föreskrifter och ansökningsrutin hanteras mycket skyndsamt för att systemet ska hinna träda ikraft under 2018 och en ansökningsomgång hinns med så att de i budgeten avsatta medlen kan generera nytta såsom tänkt”, skriver Svensk Sjöfart.

Föreningen påpekar också att man parallellt med detta bör säkerställa hur man kan agera så att medlen – om till exempel notifieringen inom EU drar ut på tiden – inte fryser inne utan då kan skjutas framåt alternativt hanteras på annat sätt.

Inhyrda fartyg

Svensk Sjöfart presenterar ett antal förslag till förändringar av den föreslagna förordningen om eko-bonussystem. 

Föreningen anser att det är viktigt att synen på vem som äger respektive vem som driftar och opererar ett fartyg inte blir avgörande. ”Den som driver den kommersiella affären bör istället vara avgörande”, skriver föreningen i sitt svar. Föreningen föreslår ett tydliggörande i förordningen att även fartyg som chartras in under del av perioden omfattas och att överflyttningsmöjligheten bör stå i fokus.

Indirekt överflyttningsmöjlighet

Föreningen Svensk Sjöfart skriver att den direkta överflyttningen av gods från väg till sjöfart står i fokus för ett eko-bonussystem men att den indirekta överflyttningsmöjligheten också måste beaktas. En överflyttning från järnvägen till sjöfarten skapar ledig kapacitet på järnvägen som kan attrahera tidigare väggods och förslaget är att ersätta ”väg” med begreppet ”landinfrastruktur” i förordningen.

Undvikna fordonskilometer

Stödet är tänkt att baseras på det transportarbete räknat i tonkilometer som undviks på väg. Nackdelen med att enbart se till transportarbetet, där antalet kilometer multipliceras med antalet ton som fraktas, är att en tomtransport inte genererar någon ersättning alls. En transport av en lätt vara skulle generera en betydligt mindre ersättning än en tung transport på samma sträcka. Svensk Sjöfart föreslår att inte enbart basera ersättningen på tonkilometer utan också väga in antalet fordonskilometer som undviks.

Ingen sänkning

Om tillgängliga medel understiger det stöd som kan beviljas, ska Trafikverket enligt förslaget besluta att sätta ned stödet i lika mån för alla som ska beviljas stöd. Svensk Sjöfart anser att detta borde ändras, eftersom måluppfyllelsen i själva verket då har varit god.

”Det vore förödande för tilltron till systemet om stödet skulle minska under stödperioden. Det skulle innebära att rederierna fick stå för risken vilket skulle minska incitamenten att starta upp nya linjer”, skriver Svensk Sjöfart.

Förslaget är att hela denna paragraf stryks, ”då en sänkning av stödet vore förödande för initierade projekt och osäkerheten paragrafen innebär medför att planerade projekt inte genomförs till följd av den osäkerhet paragraftexten innebär”.

Nivån bör fastställas

Den ekonomiska ersättningsnivån fastställs inte i förordningen då en schablon för ersättningsnivån tas fram först när systemet införs. Svensk Sjöfart påpekar att nivån på stödet är helt avgörande för att stödet ska leda till ny trafik på det sätt som tanken är. Här föreslår Svensk Sjöfart att stödet per tonkilometer inte får understiga de 12 öre som Trafikanalys föreslagit i en rapport.

Vidare noterar Svensk Sjöfart att systemet bara är tänkt att gälla EES-registrerade fartyg. Föreningen föreslår att kravet på flagga stryks: ”Det är inte relevant utifrån det underliggande syftet om att avlasta vägen.”

Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 18 april 2018.