Fotograf: Fredrik Davidsson

Piratproblemet i fokus

Piratproblemen börjar och måste sluta på land. Det gäller att behålla perspektivet på vår tids pirater.

Enligt UNHCR går 56 procent av alla barn i Somalia i skolan, det är de övriga 44 procenten som blir pirater, säger Bashir Aman Ali, imam och rektor för Al-Azarskolan i Stockholm.

Pirateri är temat för året på Världssjöfartens dag, så också under det svenska arrangemanget i Göteborg.

– 1982 var det bara 6 000 somalier som var fiskare, en väldigt liten del av befolkningen. Efter kollapsen 1991 kom andra länders fiskeflottor och tog upp all fisk och andra kom och dumpade gift i haver. Somalias kust blev som en dumpningsplats för industriavfall, det flyter iland behållare med gift på stränderna. När sådant händer blir människorna rovdjur, de gör som isbjörnarna när isen försvinner, de söker sig vidare, säger Bashir Aman Ali som dock inte ser det somaliska piratproblemet som olösligt.

– Om man bara skickar dit stridsfartyg kan man möjligen skydda en del transporter men inte stoppa problemet. Vi måste skapa handel med Somalia. Handel, skola och sjukvård, det är vad som krävs för att stoppa piraterna. Stockholms stads budget är större än Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Somalia, Sudan, Ugandas BNP, tillsammans. Det skulle vara mycket billigare att satsa på handel, skola och sjukvård i Somalia än att skicka fler krigsfartyg.

I ett land som aldrig varit ett land i någon verklig mening utan alltid styrts av det imamen kallar sultaner och klaner och med en svag centralmakt får de som verkligen tjänar de grova pengarna på pirateriet lätt makt.

– Piraterna samlar mer pengar på ett par månader än vad regeringen någonsin haft. Till en början spred sig pengarna en del till folket men sedan gjorde det att priset på en kopp te steg och blev lika högt som i Sverige. Då blev folk arga, säger Bashir Aman Ali med ett snett leende innan han fortsätter mer allvarligt.

– Nej, pengarna hamnar på banker i Kenya och Dubai. Det vet alla. Somalia är ett skvallersamhälle, det finns inga hemligheter och i Kenya och Dubai vill man gärna ha de här pengarna på sina banker.

Alltihop en välkänd historia som likväl tål att upprepas och inte minst ha i minnet när man funderar på att ta i med hårdhandskarna mot piraterna.

– Militärt kan vi göra mer men då vill jag påminna om mandatet från FN, skydda World Food Program, skydda andra sårbara fartyg, avskräck och grip pirater och i fjärde hand övervaka fiskefartyg, säger Anders Olovsson, som under 2010 var EU Navfors stabschef, efter att ha visat flygbilder över en somalisk strand där man hur enkelt som helst kan se var bensinfat, vapen, stegar och båtar förvaras och utan att han behöver säga det förstår alla att militären enkelt skulle kunna slå ut det den vill.

– Det är en politisk fråga om man ska göra mer militärt men då ger man sig in i en helt annan risksituation, för tredje man till exempel.

Politiken brukar inte ha några snabba lösningar och sannolikt kommer det innebära att Anders Olovssons ord efter en serie bilder av ett helt nersvinat fartyg tråkigt nog kommer att kunna upprepas även nästa år.

– För mig som sjöman är det helt oacceptabelt att andra sjömän ska leva i det här under vapenhot från pirater i över ett år. Bland det mest frustrerande jag har varit med om, är att sätta iland pirater på en strand i Somalia för att det inte finns någon som är beredd att ställa dem inför rätta.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.