Delamar lämnar Ystad, kanske för både första och sista gången.

Fotograf: Fredrik Davidsson

Kategori: Skeppsbyggnad | Folk/företag

Nybygge på oväntat besök

AtoB@C shipping tog i juli leverans av sitt allra första nybygge – bulkfartyget Delamar.

Det är sällan någon av AtoB@Cs fartyg anlöper Ystad där rederiet sitter, med stans bästa utsikt över hamnen. Därför var det extra spännande när fartyget fick en lucka i det redan från början välfyllda schemat och kunde gå in till Ystad.

– Hon har gjort två resor redan. Nu är hon på väg från Vejle i Danmark till Slite för att lasta bränd kalk och där fanns lite tid så vi passade på att ta in henne hit, säger Anders Nilsson, en uppenbart stolt redare.

Delamar är en bulklastare på 4 000 ton dödvikt. Fartyget är 87,90 meter långt, 12,5 meter brett och 25,5 meter högt. Fälls masten minskar höjden till 22, meter.

– Att hon är precis under 90 meter gör att vi kan gå utan lots i hela Sverige, säger Mark Olesen som jobbar med chartering och operations på AtoB@C.

– Båten är väldigt liten för att vara en 4 000-tonnare. Hon ser nästan ut som en gammal paragrafare, väldigt kompakt, säger Anders Nilsson.

Anledningen till det är inte minst ett väldigt lågt bygge och lite högre fribord än de flesta tidigare fartyg av ”mar-typ” som AtoB@C har i sin flotta.

– Fartyget har den här designen för att det var ett fartyg som fanns färdigt. Varvet hade inte börjat bygga men de hade maskinen och plåten. Det gjorde att vi fick ett mycket bra pris och vi fick samma pris på systerfartyget som levereras i oktober och till det hade de ingen plåt eller maskin när vi beställde.

Går så in i helsike

Delamar är byggd på Marine Projects i Gdansk. Bygget övervakades av en inspektör från AtoBt@Cs tyska partner, rederiet Rolf Briese, som också äger halva AtoB@C.

– Vi hade en tjej som inspektör, så det är ett tjejbygge. Hon var väldigt bra, det gick problemfritt. Fartygskonceptet kommer från Bodewes-varvet i Holland, som vi jobbat med tidigare.

Små bulklastare är sällan några fartvidunder, men det låga bygget och bra jobb på varvet har gett resultat.

– Hon går så in i helsike, 13 knop lastad och 13,7 knop på ballast. Det är på 90 procent last på maskinen. Det är en knop mer än vi beställt, en jättebonus.

Det låga bygget tar också mindre vind vilket ger bättre fart och sparar bränsle.

– Det blir lättare för besättningen att kommunicera också, inte så många däck att ropa på.

Huvudmaskin är en MaK 6M25 på 1 880 kW, i fören sitter en bogpropeller på 220kW. Spillvärmen från huvudmaskinen används för att värma upp inredningen och inte minst för att värma tjockoljan till maskin.

Obemannat maskinrum

– Chiefen säger att den ska kunna ta tillvara spillvärme ända ner till någonstans 80 till 85 procent last på maskin. Det betyder ekonomifart och att vi då kanske kan köra på tjockolja hela tiden och inte behöver slå över till gasolja.

– Det här är vad pappren från tillverkaren säger. Fartyget är helt nytt så jag kan inte veta det säkert, om ett eller två år kan jag göra ett diagram och tala om precis vilken fart som är ekonomifart och hur låg last som ger tillräckligt med spillvärme, säger maskinchefen Vladimir Grudiukin som inte behöver vara i maskinrummet hela tiden eftersom fartyget är så litet att det kan ha obemannat maskinrum.

– Det är väldigt modernt allting, och så här långt fungerar allting utmärkt, säger Vladimir Grudiukin efter två veckor ombord på Delamar efter att tidigare ha jobbat 13 år i ett och samma fartyg.

Ryssar och ukrainare

Besättningen ombord består av fem ryssar och två ukrainare.

– Jag älskar ryssar. De har samma mentalitet som oss, de är bra utbildade och är hyfsade på engelska. De har god arbetsmoral och de säger ifrån när det är nog, de är inga slavar. Det är heller ingen sprit eller massa tjafs, säger Anders Nilsson.

Officerarna är två på varje tjänst och gör fyra månader ombord och fyra i land. Manskapet gör längre tid ombord.

– Sju mans besättning räcker men fick jag välja fritt skulle jag gärna ta 20, säger kapten Sergey Matveev som tillsammans med Vladimir Grudiukin spenderade de tre sista veckorna på varvet innan fartyget levererades.

– Vi behövde bara påpeka små grejor, till exempel hade de på varvet ingen aning om att vi har så mycket papper och pärmar så det fanns inte tillräckligt med hyllor på bryggan. 

En kompromiss

Lastrummet rymmer 5 600 kubikmeter och där finns också en av fartygets finesser.

– Vi kan ta två skott och lägga som tweendeck i lastrummet. Det täcker inte hela lastrummet men vi kan ta last i två nivåer på 17,2 meter, säger Anders Nilsson.

Det låga bygget och det högre fribordet har en nackdel jämfört med rederiets andra fartyg när det gäller att ta last på däck.

– På den här kan vi bara ta två lager vindsnurror till exempel, jämför med tre på de med högre byggen, annars klarar vi inte stabiliteten. Man kan inte få allt, en kompromiss, säger Anders Nilsson men tillägger att han på ritbordet har en helt optimerad design.

– Men den kommer vi inte att bygga.

Lika roligt att bromsa som att gasa

Delamar går rakt in i AtoB@Cs ordinarie uppdrag med bulklaster i Östersjön och på kontinenten. Det är kalk, kol, sten, ståltråd men också en del projektlaster.

För några år sedan var det en hel del vindkraftsverk men det har minskat. Däremot fortsätter rederiet med sitt exklusiva kontrakt att köra belagda rör, coated pipes, till gasledningsprojektet Nordstream.

– Vi hade 16 fartyg, men vi gick ner till 8 stycken den sista juni i år. Nu blir det nio med Delamar, säger Anders Nilsson.

– Vi är stolta att vi inte la någon prestige i det utan gick ner i antalet fartyg. Sedan är tanken att vi ska gå upp igen. Det gäller mer än någonsin att man måste sköta sig, annars får du inte behålla kontrakten. Man kan inte driva ett sådant här bolag och bara ha det på samma nivå. Det måste hända något och det är lika roligt att bromsa som att gasa.

Av de nio fartygen är det åtta som håller till i rederiets vanliga trader. Det nionde håller till på nordligare breddgrader.

– Den kör projektlaster till och från norra Grönland, det är över 76 grader nord och de måste rapportera sin position var sjätte timme annars startar automatiskt en räddningsoperation, säger Mark Olesen.

Gäller att inte gå bort sig

Under det korta stoppet i Ystad hinner man få iland fartygsmodellen som kommer med fartyget från varvet och dessutom hinna börja tänka på inredning.

– För en fyra, fem år sedan köpte vi en del tavlor av den kända konstnären Gösta Werner, dem ska vi hänga upp ombord, säger Anders Nilsson.

En lika tilltalande målning ombord är AtoB@Cs skorstensmärke som för första gången någonsin pryder ett fartyg. Trots att rederiet sedan tidigare äger fartyg.

– Vi har ingen budget för sådant, när vi köpt fartyg har det gamla skorstensmärket fått vara kvar.

Anders Nilsson återkommer ofta till ekonomin och att inte gå bort sig.

– Vi hade pengarna att beställa ett nybygge för redan för några år sedan men det kändes inte rätt. Nu har det väl kostat en del skatt att ha kvar pengarna, i det perspektivet hade det förstås varit trevligt med tonnageskatt, men det har ändå varit värt det. Jag brände mig rätt rejält i början av 1990-talet i ett rederi som hette Sandhammaren. Det är kanske därför jag gör lite tvärt emot alla andra numera, säger Anders Nilsson.

Liksom flera av rederiets andra fartyg är Delamar flaggat i Gibraltar.

– Det är en kvalitetsflagga. De tar inte in några båtar äldre än 15 år och när deras inspektörer på varvet hade några anmärkningar var det på riktiga saker. Till exempel hade de synpunkter på ventilerna till ballsttankarna, inga små tjafsgrejer.

Kommentarer

  • Bertil Boo

    fegis varför inte flagga ut även rederiet fullt och flytta även redaren från Sverige.

  • annonym

    Det är redarn som har samma mentalitet som ryssar möjligtvis.
    speciellt ryska ledare kanske , synd att belasta vanliga ryssar att vara lik denne goe gubbe .
    att driva en torrlastare är i och för sej en bedrift ,men detta synsätt skall väl inte kunna vara möjligt att saluföras av ett svenskt företag , med sin verksamhet i sverige .
    flagga ut ok , men låt dessa redare lämna landet , ha kontoret på fickan eller i gibraltar.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.