Sverige är i export- och importhänseende i princip att jämställa med en ö och därför helt beroende av en fungerade sjöfart. Det här förutsätter, påpekar Försvarsmakten, dels öppna sjövägar och hamnar, dels tillgång till fartyg. I kris och krig behövs fartyg både för att säkerställa transporter av militär personal och materiel och för folkförsörjningen.

Fram till millennieskiftet fanns ett stort antal fartyg uttagna för både det militära försvaret och det övriga totalförsvaret. Bara Marinen hade år 1959 över 700 uttagna fartyg som vid mobilisering skulle konverteras till så kallade hjälpfartyg.

Härstammar från första världskriget

Systemet med fartygsuttagning går tillbaka till första världskriget, då Marinstaben påkallade ett behov av att kunna förbereda så att handelsfartyg effektivt kunde användas vid krig eller krigsfara. En särskild myndighet – Fartygsuttagningskommissionen (FUK) – etablerades 1927 för att ansvara för det här arbetet. Kommissionen bestod av representanter från bland annat Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och handelssjöfarten. 

Fartygsuttagningskommissionen avvecklades 2003 och Försvarsmakten är numera uttagningsmyndighet åt totalförsvaret när det gäller fartyg. Det innebär att det är Försvarsmakten som, efter anmälan även från andra myndigheter, bereder ärenden om fartygsuttagning, fattar beslut om uttagning och ansvarar för registerhållning över uttagna fartyg.

Som ett led i återuppbyggnaden av totalförsvaret inrättades den 14 mars Försvarsmaktens fartygsuttagningskommitté (FM FUK). Den utgör i praktiken ett arv från fartygsuttagningskommissionen och består av representanter för Marinstaben, Militära Sjösäkerhetsinspektionen, Försvarsstabens logistikavdelning, Transportstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Föreningen Svensk Sjöfart.

Ska kontakta redare

Fartygsuttagningskommittén ska dels fungera som ett beredningsorgan inför beslut om fartygsuttagning, dels säkerställa att det civila försvarets behov av fartygskapacitet omhändertas.

– De redare som berörs kommer att bli kontaktade i särskild ordning. Beroende på vad fartygen blir uttagna till för uppgift kan olika åtgärder komma att bli aktuella, exempelvis krigsplacering av viss personal ombord och vid rederiet, planering för installation av viss utrustning eller ombyggnation och deltagande i övningsverksamhet, säger kommendör Magnus Berg, ordförande för Försvarsmaktens fartygsuttagningskommitté och ställföreträdande logistikchef i Försvarsmakten. 

Ny handbok ska ge stöd

Försvarsmakten har publicerat en handbok med anvisningar för säkerställande av fartygskapacitet. I handboken med titeln H Fartygskapacitet behandlas både kontrakterande och förfogande samt uttagning av fartyg. Dess främsta målgrupp är anställda inom Försvarsmakten men handboken är även tänkt att kunna användas som stöd vid andra totalförsvarsmyndigheter som arbetar med sjöfart, och av civila rederier som är engagerade i totalförsvaret.

Handboken kan laddas ner på Försvarsmaktens hemsida.