En skylt i taket visar vägen till Maritima torget. Här har Sjöfartsverket, Svensk Sjöfart, Satsa på sjöfart, Sjöbefälsföreningen, Seko sjöfolk och Svenskt Marintekniskt Forum en gemensam monter på hela 70 kvadratmeter. På torsdagen, mässans första dag av tre, är det en strid ström av besökare här. Gymnasieelever kryssar mellan borden, stannar till och frågar något eller fingrar på pennor och andra gratisgrejer.

För att locka besökare att stanna längre på det maritima torget finns en aktivitet att göra hos varje utställare. Slutförd uppgift ger en stämpel och den som samlar fyra stämplar får välja en gåva. 

Viktigt att visa upp branschen

Lidia Rota Olsson står i Svensk Sjöfarts del av montern. Hon är befälhavare på Terntanks fartyg Tern Fjord men ska snart till Kina för att ta ut det första av rederiets fem nybyggen från varvet. 

Att vara på mässan och visa upp yrket tycker hon är både roligt och viktigt. Särskilt roligt tycker Lidia Rota Olsson det är att så många kvinnor på mässan kommit fram och ställt frågor.

– Det är få som vet vad sjöfart är och det är otroligt viktigt att vi visar upp branschen, säger hon.

Intill henne står Gustav Skoglycke, förste fartygsingenjör på Sirius produkttankfartyg Saturnus. Hans taktik är att fråga besökarna ”vad vet du om sjöfart?” för att få igång ett samtal och få möjlighet att berätta om branschen. 

Han hittade själv till sjöfarten för tio år sedan via en mässa som denna.

Vad var det som lockade dig?

– Det var faktiskt ledigheten framför allt. Sedan visade sig jobbet i sig vara väldigt kul, säger Gustav Skoglycke.

Fem sjöfarare på scen

På en scen leder Johan Hartler från branschorganisationen Svensk Sjöfart ett samtal mellan fem yrkesverksamma sjöfartspersoner: en fartygselektriker, en sjöbefälsstudent, en lots och en fartygsingenjör och en pensionerad lots som nu är konsult på forskningsinstitutet Rise.

– Den maritima näringen står inför en jätteutmaning. Branschen satsar stort och det byggs många fartyg men vi har inga som kan arbeta hos oss. Vi behöver locka fler in i branschen, säger Johan Hartler.

Han berättar för publiken att sjöfarten är en ”extremt viktig bransch” och att över 90 procent av svensk export och import går på fartyg. För att täcka personalbehovet behöver antalet studenter på sjöfartsutbildningarna öka med 100 procent.

Johan Hartler är nöjd med mässan såhär långt. Att ha en gemensam monter är ”galet bra” tycker han. Besökarna stannar längre och får se olika delar av branschen.

Tror du att ni fångar några framtida kollegor under mässdagarna? 

– Jag hoppas det. Säg såhär: Vi planterar sjukt många gräsfrön idag. Hur många som gror vet vi inte. Men om vi inte sår några frön så gror det ingenting alls, säger Johan Hartler. 

Från yachter till lastfartyg

Vid simulatorn som Satsa på sjöfart tagit med sig till montern manövrerar Maja Hedlund in en sjöräddningsbåt i Göteborgs hamninlopp. Hon har tidigare jobbat på yachter i Medelhavet som stewardess, deckhand och kock och är sugen på att ta sjöfartskarriären vidare.

– Jag funderar på att vidareutbilda mig och får se vad det blir. Styrman kanske. Sjöfarten lockar eftersom den är annorlunda än alla andra branscher och man har hela världen som arbetsplats. Det kan förstås vara jobbigt att vara borta hemifrån, men jag har nog härdats efter tiden på yacht i Medelhavet. Då jobbade jag varje dag kl 06-23 i tre månader, säger Maja Hedlund. 

Kul att få pusha för sjöfarten

Martin Hamel går tredje året på sjökaptensprogrammet på Linnéuniversitetet och bemannar montern för Satsa på sjöfart. Liksom övriga säger han att det är viktigt att visa upp branschen.

– Det är kul att få pusha för sjöfarten, det behövs ju folk. Det är också roligt att visa simulatorn och låta folk testa att köra på riktigt, säger han.

Med en pappa och en farbror som jobbar till sjöss var det inte konstigt att Martin Hamel sökte sig till branschen. Men till skillnad från släktingarna som jobbar i maskin så har han valt däck. 

Många roller ombord

På Seko sjöfolks bord ligger en duk med bild på ett fartyg. Här gäller det att pricka in alla roller ombord i rätt box. Styrman, kock och elektriker går ganska lätt för många besökare, men var jobbar egentligen AV-teknikern? Fackförbundet har ett gäng ombordanställda på plats som hjälper till och svarar på frågor om både detta och om att jobba till sjöss. 

Oresund Drydocks i Landskrona är medlem i Svenskt Marintekniskt Forum och står i deras del av maritima torget. Marknadschef Anders Vidhav framhåller att mässan är en viktig plats att synas på. Varvet har stort behov av personal.

– Vi måste ta vårt ansvar som arbetsgivare och visa att vi finns, säger han.

Båtman och lots i montern

Sjöfartsverket har mannat upp med båtman, lots och HR-personal. Sandra Lidén arbetar som båtman i Lysekil. På mässans maritima torg berättar hon för intresserade besökare vad Sjöfartsverket gör och vad jobbet som båtman och lots innebär. 

Anna Sandberg, HR-specialist på Sjöfartsverket, tycker att initiativet att samla branschen för att visa bredden är väldigt bra. Myndigheten kommer att behöva mycket personal framöver.

– 35 lotsar går i pension under perioden 2025-2028. Här är det fokus på sjöfart men vi kommer också att behöva helikopterpiloter, flygtekniker och IT-personal, säger Anna Sandberg.

Kollegan Alva Fredheim, HR-partner, är glatt överraskad över att antalet besökare i montern.

– Vi når en bra åldersgrupp och de är både intresserade och vetgiriga. Många frågar var de kan få reda på mer om olika yrken och det ser jag som en indikation på intresse, säger Alva Fredheim.