Frågor om säkerhet, försörjningsberedskap och sårbarhet tog stor plats under diskussionerna på maritima mötesplatsens första dag under Almedalsveckan i Visby. Vid ett seminarium om sjöfartens roll för att hålla Sverige flytande vid kris och krig deltog marinchefen Ewa Skoog Haslum tillsammans med företrädare för organisationerna inom samarbetet Blå tillväxt och inbjudna politiker från riksdagens försvarsutskott.

Efterlyste åtgärder

Marinchefen efterlyste konkreta åtgärder från politiskt håll för att det ska skapas förutsättningar för en större svenskflaggad handelsflotta då det behöver sitta en svensk flagga i aktern för att ett fartyg ska kunna skyddas av Försvarsmakten på internationellt vatten. Det här är frågor som hamnat högre på agendan på grund av det förändrade omvärldsläget.

– Tyvärr måste det hända saker i omvärlden innan man reagerar. Nord Stream men även pandemin blev en ögonöppnare för många men därifrån till att man verkligen gör något är det långt. Vi behöver fler svenskflaggade fartyg och en större marin. Jag väntar på att det ska hända saker, men jag ser att ett uppvaknande börjar komma nu, säger Ewa Skoog Haslum till Sjöfartstidningen.

Marinchefen lyfte också vikten av samarbete med sjöfartsbranschen och att det är viktigt för förvaret att kunna teckna avtal även innan ett läge med höjd beredskap och pekade på den nyligen avslutade övningen Aurora där en civil passagerarfärja konverterades till ett militärt fartyg.

– Där testades hela kedjan och det fungerade alldeles utmärkt. De nya avtalen som tagits fram i samarbete med branschen underlättar.

Vill lyfta sjöfarten som arbetsplats

Ewa Skoog Haslum sa också att hon gärna ser ett ännu tätare samarbete mellan sjöfarten och Försvarsmakten.

– Ja det tycker jag behövs. Vi vill mer än vad vi mäktar med men vi har gjort olika initiativ för att våra värnpliktiga ska få upp ögonen för marinen och sjöfarten som arbetsgivare. sätt. Helt plötsligt kanske det är en värnpliktig som hade tänkt att göra något helt annat men upptäcker ett rederi som man vill segla för. Då har man fått en bra grundutbildning i sin värnplikt.

Politiker ställdes till svar

På seminariet lyftes att flera rapporter, myndigheter och sjöfartsbranschen har indikerat att den svenska handelsflottan är för liten för att trygga Sveriges försörjningsberedskap. På plats fanns ledamöter från försvarsutskottet för att svara på hur man jobbar för en förändring. Det råder stor enighet i riksdagen om behoven, och politikerna på plats svarade alla ja på frågan om det behövs fler svenskflaggade fartyg och fler sjömän.

Alla närvarande partier ställde sig också bakom kraven på åtgärder för en konkurrenskraftig sjöfart som drivs inom Blå tillväxt. Det handlar om att ta bort stämpelskatten, säkerställa en långsiktig nettomodell och utveckla tonnageskattesystemet.

Den politiska enigheten välkomnades av branschen, men samtidigt lyftes att man nu förväntar sig att det händer saker.

– Jag har varit många år i Almedalen och det har låtit likadant. Nu är mitt medskick att vi behöver komma till skott och verkligen genomföra saker, sa Mikael Lindmark som är ombudsman för Seko Sjöfolk.

Passagerartrafiken viktig för försörjningen

Passagerartrafikens betydelse för totalförsvaret på ett seminarium arrangerat av Passagerarrederiföreningen där Mattias Ottosson från Socialdemokraterna och Alexandra Anstrell från Moderaterna fick frågor om hur man vill säkra passagerartrafiken i ett krisläge.

– Det är viktigt att lära oss av det som hände under pandemin. Ligger på alla myndigheter att ha ett totalförsvarsperspektiv när man exempelvis gör upphandling av Gotlandstrafiken, sa Alexandra Anstrell.

Även Mattias Ottosson lyfte Gotland som ett viktigt exempel.

– Jag vill se krav på svenskflaggade fartyg för Gotlandstrafiken. Trafikverket behöver ha sig totalförsvarsperspektivet och Gotland är en oerhört viktig strategisk plats.

Passagerarföreningens ordförande Marcus Risberg pekade på att den kommersiella bärkraften är viktig även för totalförsvaret, och att det därför behövs åtgärder för att stärka näringen. När det gäller erfarenheterna från pandemin menade han att det finns en del att lära.

– När det inträffar något har Sverige varit långt ifrån bäst i klassen när det gäller stöd för att upprätthålla trafik. Där har exempelvis Finland varit snabbare.