I Sjöräddningssällskapets hus i Långedrag sitter representanter från drygt 20 olika träskutor, både privatägda och sådana som drivs av föreningar. Längst fram står Christer Oscarsson från Hälle-viksstrands varv och Mats Berggren, skeppsbyggare och tidigare fartygsinspektör hos Transportstyrelsen. 

Seminariet om underhåll av träfartyg arrangeras av föreningen Maritimt i Väst. På programmet står kontroll av bord, spant och spik, drevning, vatteninträngning och annat som den som har ansvar för ett träfartyg behöver ha koll på. 

Bakgrunden är Transportstyrelsens nya tillsynssystem som innebär att större ansvar läggs på redaren att se till att fartyget är sjövärdigt. Detta kräver att man gör system för underhållsarbetet, exempelvis skrovplaner över vad som bytts och när.

Vill öka kunskapen

Som inspektör var Mats Berggren ett känt ansikte för skutägare längs kusten.

– Jag var intresserad av de här fartygen och fick ofta ta de jobben, säger han.

Nu är han engagerad i Maritimt i Väst och ser behov av att öka kunskapen om långsiktigt underhåll av träfartyg. 

– I förlängningen handlar det om att bevara det flytande maritima kulturarvet.

Träfartyg utsätts för stora böj- och vridkrafter till följd av vågor och vind. För att klara påfrestningarna är drev, spik, bult och naglar av stor betydelse. Segelfartyg har också riggen att ta hänsyn till.

– Om du sätter an riggen för hårt kan skrovet få kattrygg. Men det beror framför allt på att vi inte längre seglar med last som håller mot vattentrycket, säger Mats Berggren och visar bilder på deformerade skrov. 

”Om du sätter an riggen för hårt kan skrovet få kattrygg”

Mats Berggren

Dreva ordentligt

Ett fartyg med kattrygg kan rätas ut igen, men då hamnar alla plankor i nya lägen och då måste hela skrovet drivas om helt. 

– Fartyg måste vara hårt och ordentligt drevade. Om plankorna rör sig så jobbar sig spikarna loss. Det käkar spik, säger han.

Drev är det som matas in mellan bordläggnings- och däcksplankor för att det inte ska läcka eller röra sig. Drevgarnet trycks in med drevjärn och utanpå läggs varmt beck med en särskild pensel. 

Med en smal kniv kan man undersöka och hitta ställen som bör drivas om. 

– Dåligt drev känns blött och mjukt som lera, förklarar Christer Oscarsson. 

Christer Oscarsson och hans kollegor på Hälleviksstrands varv på Orust har specialiserat sig på träfartyg. För tillfället har man Kvartsita uppe på land för reparation, och Atene är där för att byta slitköl och ett par bordläggningsplankor. Sedan är fiskebåten Asta på gång. Varvet har ingen brist på uppdrag trots sin smala nisch.

Potatis i kölen

Det märks att deltagarna på seminariet brinner för sina fartyg. Historierna haglar och många nickar igenkännande åt det som Christer Oscarsson och Mats Berggren säger. De ger exempel på sådant som regelbundet behöver göras ombord. 

Att ventilera och spola med saltvatten (bra för träet) bakom garneringen är viktigt, liksom att göra rent nere i kölen. Det senare är en ren säkerhetsfråga. Man vill inte att fartygets pumpar i ett nödläge ska blockeras av en vilsekommen strumpa.

 Det kan samlas potatis, glasögonfodral och allt möjligt i kölen, säger Mats Berggren och möts av ett instämmande mummel. Det är inte ovanligt att saker trillar ner bakom garneringen och för att undvika det har en del satt galler i garneringens ovankant. Det kan man göra, säger Christer Oscarsson, men kom ihåg att öppna upp och ventilera regelbundet. 

– Samtidigt kan man passa på att kolla hur spanttopparna ser ut, säger han. 

”Det kan samlas potatis, glasögonfodral och allt möjligt i kölen”

Mats Berggren

Logga länsandet

Vatteninträngning står högt på listan över orosmoment för träfartygsägare. Mats Berggren tipsar om att ha koll på hur mycket man normalt länsar för att upptäcka förändring. Kraftiga bottenslag kan få bitar av drev att ge sig och då kan fartyget börja läcka snabbt och mycket. Ombord ska det alltid finnas pluggar redo för att täta tillfälligt.

De visar bilder på mossbevuxna däck, knivar som går djupt in i skrovet och spik som är uppätna av rost.

– Gå runt och pejla, knacka på bord och dra ut en spik för att kontrollera hur den ser ut. Håll fartyget i gott skick och låt erfarna träfartygsvarv göra de stora jobben, säger Mats Berggren.

---

Maritimt i Väst

• Ideell förening vars mål är att stödja och skapa intresse för det maritima kultur-arvet i Västra Götalandsregionen. Hit räknas fartyg med segel och ånga, repslagerier, fyrar, platser och museer. 
• Ordnar seminarier och studiebesök. Är med och arrangerar olika evenemang som till exempel Kulturhamnsfestivalen och Vänereskadern. Partner i ett samverkansprojekt mellan kulturarvet och besöksnäringen.