Fotograf: Näringsdepartementet

Kategori: Politik

Inget SIS enligt efterlängtad utredning om svensk sjöfart

Sverige ska inte ha ett internationellt register om statens utredare Jonas Bjelfvenstam får bestämma.

Det är bara en onödig kostnad för skatte-betalarna att subventionera sjöfart, enligt utredningen, som många nog var ganska säkra på skulle föreslå ett svensk internationellt fartygsregister.

Bjelfvenstam hade uppdraget att utreda svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar och särskilt beakta möjligheten att liksom i våra grannländer införa ett internationellt fartygsregister, SIS. 

Ett sådant register vill Bjelfvenstam alltså inte ha, eftersom det enligt honom skulle eftersom innebära inskränkningar i arbetsrätten, strida mot internationella konventioner samt innebära att andra branscher också vill ha liknande inskränkningar i arbetsrätten och möjlighet att anställa icke-EES-medborgare under andra villkor än för dem som är EES-medborgare.

Bjelfvenstam skrev också den 28 oktober, när utredningen överlämnades till nya infrastrukturministern Catharina Elm-säter-Svärd, att: ”Möjligheten att nå en bred politisk uppslutning (kring SIS, reds. anm.), samsyn mellan arbetsmarknadens parter och därmed en stabil och långsiktig sjöfartspolitik framstår också som begränsade.”

Sänkta bemanningskostnader

Det starkaste motivet till ett SIS är att sänka bemanningskostnaderna med billigare arbetskraft. Utredaren anser dock att arbetsmarknadens parter kan uppnå detta själva genom förhandlingar.

– Målet bör vara att arbetsmarknadens parter senast den 1 mars 2011 har förhandlat fram nya centrala överenskommelser som sänker bemanningskostnaderna. Regeringen bör överväga att sätta ut avstämningstidpunkter och bistå med förhandlingsledare, säger utredaren Jonas Bjelfvenstam. 

I sin utredning lutar han sig i hög grad mot en studie av den svenska sjöfartens konkurrensvillkor som två forskare, Peter Andersson och Sandra Forsblad på universitetet i Linköping, gjort och den utredningen är det svårt att läsa som något annat än en ren sågning av den svenskflaggade sjöfarten.

Forskarnas syn

Deras åsikt att Sverige har god nytta av att Norge, Danmark och andra länder subventionerar sin sjöfart har fått stort genomslag i utredningen.

”Mer konkret kan det uttryckas som att skattebetalarna i andra länder subventionerar sjöfart till och från Sverige. Det ska vi i vårt land i så fall vara tacksamma över. Men det leder naturligtvis till omfördelningseffekter. De svenska rederierna förlorar: de slås helt ut från marknaden. Men den förlusten för samhället motverkas av de vinster som det lägre världsmarknadspriset ger för svenska varuexportföretag och konsumenter. Dessa vinner mer än rederierna förlorar. De svenska redarna och deras personal får oförskyllt helt (eller delvis) se sig utkonkurrerade av statsstödda kollegor i andra länder. Men poängen med den samhällsekonomiska analysen är att man ser att det är en fördel för landet betraktat i ett helhetsperspektiv”, skriver Peter Andersson och Sandra Forsblad.

Vem ska subventioneras?

Till dem som vill se sjöfarten som en tillväxtnäring värd att satsa på för att den genererar tillväxt skickar Peter Andersson Sandra Forsblad följande passning:

”Oavsett vilken del i ekonomin det gäller är det inte lönsamt att ge subventioner enbart för att öka BNP. För att motivera ett stöd till svensk sjöfart med argumentet att det finns positiva externa effekter på andra delar av klustret måste dessa först påvisas.

För det tredje måste det också påvisas att sådana överspillningseffekter är större inom det maritima klustret än i något annat kluster i Sverige. Det är troligt att sådana effekter finns på många områden, exempelvis fordonsindustri eller IT. Först om de är större inom maritima klustret ska stöd riktas just hit.”

Samt vidare: ”Skulle å andra sidan stödet ha lett till en tillväxt inom andra delar av det maritima klustret skulle i sin tur skatte-intäkterna från den branschen öka, och utan stöd går staten miste om de ökade intäkterna. Det är dock mycket sällsynt inom ekonomin att subventioner betalar sig själva, alltså att de ökade skatteintäkterna helt kompenserar för ökade utgifter i form av statsstöd.”

Linköpingsforskarna slår också fast att det finns marginaler i dagens TAP-system att utnyttja bättre: ”Vi har dock konstaterat att dagens TAP-avtal inte utnyttjas fullt ut och att närmare 40 procent fler skulle kunna arbeta inom dessa avtal i dag.” Och det är där Bjelfvenstam ser att arbetsmarknadens parter kan komma överens.

SIS kostar bara pengar

Enligt forskarna innebär dagens stöd på knappt 1,8 miljarder en samhällsekonomisk förlust på 1,4 miljarder kronor: ”Varje satsad krona i stöd innebär således en förlust på 0,78 kronor. Det befintliga sjöfartsstödet är med andra ord olönsamt för samhället. Förlusten fördelar sig på färjor med 633 miljoner och lastfartyg med 771 miljoner.” 

Vidare kommer forskarna fram till att den samhällsekonomiska förlusten ökar ju fler fartyg som flaggas in i det svenska registret och de konstruerar ett mindre dåligt alternativ: ”Vi har konstruerat låg-alternativet i SIS så att antalet fartyg förblir detsamma som i dag. Man kan då konstatera att det vore ett mindre ineffektivt sätt att behålla dagens antal fartyg. Ett annat sätt att uttrycka det är att till samma samhällsekonomiska förlust skulle man kunna få en större svenskflaggad handelsflotta” och att: 

”Den samhällsekonomiska förlusten min-skar med en fjärdedel i SIS vid oförändrat antal fartyg. Effekten blir dock att bemanningen ändras så att 3 200 svenska sjömän förlorar anställningen. I stället ökar antalet utländska sjömän med knappt 2 000.”

Inget napp

Den lösningen nappar alltså inte Bjelfvenstam på, utan han vill bibehålla nivån på cirka 200 fartyg i det svenska registret genom att parterna kommer överens om att bättre utnyttja TAP samt att fler typer av fartyg ska få sjöfartsstöd. Bland fartygstyper som inte får stöd idag nämner utredaren ”fartyg som arbetar med sjömätning, kabelläggning, muddring och konstruktionsarbeten i marin miljö.”

– Jag anser att samtliga fartyg som har möjlighet att få stöd enligt kommissionens riktlinjer bör inkluderas i det svenska stödsystemet, säger Jonas Bjelfvenstam.

En del av sjöfartsstödet ska också omfördelas till en fond för forsking och utveckling.

Bjelfvenstam föreslår också att Transportstyrelsen ska utse särskilda kontaktpersoner till dem som vill registrera fartyg i det svenska registret för att de ska hjälpa till med att klara av besvärliga regler. Dessutom förslår utredaren, trots att det inte ingick i hans uppdrag, att en tonnageskatt införs.

Flera sidor av samma mynt

Vi ska på sidorna som följer belysa ett antal aspekter av denna utredning, vad olika berörda parter tror att förslagen kan komma att innebära och vilka konsekvenser de kan få. Vi berör också ett särskilt yttrande i utredningen där dess slutsatser tycks ifrågasättas. Det yttrandet har väckt visst hopp i näringen.

Regeringen har nu skickat ut utredarens förslag på remiss till över 50 instanser som ska komma med sina synpunkter senast den 31 januari 2011, vilket anses som relativt kort tid.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.