Forskarna från Cardiff besöker under våren sjömanscenter i olika länder för att intervjua sjömän. Sjöfartstidningen träffade forskaren Iris Acejo i Göteborg där hon tillbringat två veckor på Sjöfartsverkets sjömanscenter Rosenhill och även besökt fartyg i hamnen.
Seafarers International Research Centre (SIRC) vid Cardiff universitet är ett av få forskningscenter i världen som fokuserar på forskningsstudier kopplade till sjömäns hälsa och välfärd. Det här projektet är en fortsättning på tidigare studier från 2011 och 2016. Studien ska pågå under 2024 och resultaten presenteras i början av nästa år. Forskarna vill nå drygt 3.000 ombordanställda av olika nationalitet genom en webbenkät, och intervjua 400 av dessa.
Saknas forskning om sjukvård
Enligt Iris Acejo saknas det idag forskning och data om sjömäns tillgång till hälso- och sjukvård.
– Säg att du får en mindre skada ombord och behöver träffa en läkare, får du gå iland för att göra det? Får du gå iland för att träffa en tandläkare? Om inte, varför i så fall? Svenska sjömän kan få träffa en läkare online men vi tror att det finns skillnader mellan olika fartyg, flaggor och rederier. Vi vill veta mer om möjligheten att få sjukvård och vilka eventuella hinder som finns, säger hon.
Enkäten innehåller också frågor om sömn, matvanor, rökning, alkohol, stressnivå och mediciner. Samma frågor har ställts i tidigare studier och forskarna vill se vad som har hänt sedan dess.
– Mellan 2011 och 2016 såg vi att andelen sjömän som upplevde svår fatigue hade ökat. De som upplevde psykisk ohälsa var också fler 2016. Vi hoppas att den trenden inte fortsätter, säger Iris Acejo.
Å andra sidan såg forskarna att deltagarna åt mer grönsaker, rökte mindre och drack mindre alkohol 2016 än 2011.
Nytt för i år är att Cardiff-forskarna inkluderar passagerar- och kryssningsfartyg. Tidigare har fokus legat på lastfartyg. Den aktuella studien fokuserar särskilt på sjömäns tillgång till hälso- och sjukvård vilket inte har undersökts tidigare.
Svensk stiftelse ger miljonbidrag
För att nå ut brett skickar forskarna sin enkät till rederier, hamnar och organisationer och ber dem sprida länken. Intervjuerna görs av forskarna själva på sjömanscenter och fartyg i Storbritannien, Tyskland och Sverige. Iris Acejo är tacksam att Rosenhill låtit henne komma dit.
– De har varit väldigt vänliga och hjälpsamma. Jag försöker att inte störa besökarna på centret för mycket eftersom jag vet att de har kort tid iland, säger hon.
Studien har fått ekonomiskt stöd från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.
– Vi har fått ett generöst stöd från dem på 3,7 miljoner svenska kronor, det är vi väldigt glada för.
Vill påverka i IMO
SIRC arbetar ständigt för att sprida sina resultat i branschen.
– Tanken med vår forskning är att påverka och förbättra sjöfarten. Vi vill nå ut med våra resultat till organisationer och andra, som i sin tur kan använda dem i IMO och i arbetet med myndigheter. Jag är gärna med som observatör i olika nätverk och organisationer och berättar om våra studier och påminner om hur verkligheten ser ut, säger Iris Acejo.
Hon berättar om en tidigare studie om fartygsdesign där man tittade på besättningens hytter.
– Vi såg att det saknades förvaringsutrymmen och att många hytter var väldigt små. Det fanns inte tillräckligt med plats för att hänga kläder och många fick lägga sin resväska på soffan. Syftet med den studien var att kunna föreslå konkreta förbättringar för varv och andra som arbetar med fartygsdesign. Det kan vara så enkelt som var man ska placera krokar, eller att flera sjömän berättade för oss att de sov dåligt för att madrassen var hård, säger hon.
Iris Acejo kom till SIRC som doktorand 2006. Hon har examina inom företagsekonomi och sociologi och är intresserad av arbetsmarknad, sysselsättning och arbetsmiljö. För sin doktorsavhandling, som handlade om transnationell assimilering hos filippinska sjömän, intervjuade hon sjömän och deras familjer och tillbringade en månad på ett containerfartyg.
Hon har inte själv arbetat som sjöman, men det har däremot hennes bror, farbror och kusin.
– Jag är från Filippinerna. Alla på Filippinerna vill bli sjömän på grund av den höga lönen.
Kontraktsanställningar en utmaning
Efter att ha studerat branschen ur ett forskarperspektiv under mer än ett decennium har Iris Acejo fått en hygglig bild av sjöfartsyrket och dess utmaningar. Hon upplever att det generellt finns en hög säkerhetsmedvetenhet i branschen, man är noga med övningar och att ha rätt skyddsutrustning. Men en utmaning hon pekar på är branschens alla kontraktsanställningar.
– Sjöman är ett bra yrke om du kan spara pengar, det gäller särskilt för filippinska sjömän med tillfälliga anställningar. Du vet aldrig om du får ett nytt kontrakt och du måste spara om det händer något oförutsett, som pandemin. Att vara tillfälligt anställd skapar också en osäkerhet, du måste hela tiden bevisa att du är någon som rederiet vill ha tillbaka, säger Iris Acejo.