Lena Andersson

Fotograf: Älvstranden Utveckling

Hallå där, Lena Andersson!

Hallå där, Lena Andersson – vd för Älvstranden Utveckling AB, Göteborgs kommunala utvecklingsbolag som äger marken där Damen Götaverken hade sin verksamhet.


Redan prenumerant? Logga in här


Prenumerera

DIGITAL

  • Alla artiklar på sjofartstidningen.se
  • Sjöfartstidningens e-tidning
  • Tillgång till digitalt arkiv

 

Från 89 kr/månad

 

KOMPLETT

  • Alla artiklar på sjofartstidningen.se
  • Sjöfartstidningens e-tidning
  • Tillgång till digitalt arkiv
  • Tidning i brevlådan 11 nr/år

Från 995 kr/år

Se alla erbjudanden.



Kommentarer

  • 804

    Snälla , se nu till att detta går fort så att vi får igång varvet igen.

  • Nils Eric Sjöstrand/ Sjöingenjör B.Sc Eng. i Energiteknik

    Tyvärr måste man ju bli besviken eftersom Göteborg har haft stora varv som var mycket kompetenta. Att Damen Shipyard köpte Götaverken var en katastrof man vill bara bli av med en stark konkurrent. Så har man gjort på många andra platser i världen bara för att fortfarande hålla på med en skyddad verksamhet i Holland. Att bygga upp ett nytt varv när man har hög konkurrens från Fjärran Östern och låg efterfrågan är nära intill omöjligt och speciellt när andra länder har kloka politiker som vill bevara både varv och fartygsverksamhet. Att starta ett nytt varv är chanserna att lyckas nära noll. Dem svenska varven både i Göteborg, Uddevalla och Malmö hade personal som var mycket yrkeskompetenta både ledning och fram för allt folket på verkstadsgolvet. Som tur väl är har vi kvar en del av det tidigare Öresundsvarvet Oresund Dry Docks i Landskrona som har mycket kvalificerad personal som inte ännu bygger båtar men som har en väl utvecklad reparations strategi. Man bygger nu upp en egen verkstadsskola för att lära elever den speciella teknik att arbeta med fartygsreparationer.- Beträffande miljösaneringen är min erfarenhet att bättre att inte börja röra om i de eventuella gifter som kan finnas på botten utan använda hamnen som den är. Man bör ju först undersöka och fastställa om det överhuvud taget finns något som kan skada människor. Inom vissa industrier t. ex nerlagda pappersindustrier har man i stället släppt ut giftrester när man börjat rota i botten slammet, Ett sådan exempel är Bengtsfors där man skulle suga upp gammal pappersmassa som ligger bevarade på sjöbotten men som innehåller bl. annat kvicksilver. När man jobbar inom fartygsbranschen har jag många gånger fått frågan varför våra varv är borta när det fortfarande byggs och repareras fartyg i Europa. Det statliga Svenska Varv var en koloss på lerfötter med helt inkompetent ledning som även bestod av odugliga politiker. Ta Kockums i Malmö som ett bra exempel man hade över 8000 anställda och som hade så gott rykte att dem fortfarande fick order innan man påbörjade nerläggning.Vad finns idag en massa skrytbyggen och bostäder som inte på något sätt kan ersätta de skatteintäkter och arbetstillfällen som Kockums erbjöd. En fråga är varför Ni inte köpte in den nu skrotade Kungsholm som en del jobbade helt privat med att få tillbaka till Göteborg, Hon hade tillfälligt varit en utmärkt flyktingförläggning. Glöm Göteborg som en framtida varvstad det tar många år idag att bygga upp den kompetensen och kunskap som behövs. Vänliga hälsningar från en som seglat mer än på haklappen hela livet

    • Anonymous

      I Bengtsfors var inte syftet att ta bort pappersmassa.
      Det var en industri sanering efter EKA ’ s klorgastillverkning som upphörde 1924 och flyttade till Bohus ( där den numera är nedlagd) . Den tillverkningsprocessen innehöll bl.a elektrolys av natriumklorid( koksalt) . vid sönderdelningen av bildades bl.a. klorgas. Elektroderna (ena? ) utgjordes av kvicksilver i stor a kärl. Marken i området var såpass förgiftad att metalliskt kvicksilver droppade när man utförde grävarbeten.

  • Rolf B Bertilson

    Med tanke på att svensk sjöfart får en kick när den sk blå skatten träder i kraft nästa år vore det förstås väldigt bra med ett rejält reparations -och underhållsvarv i Göteborg. Sjöfarten drabbas ju dessvärre även av olyckor och då kan det vara bra att ha någonstans att ta vägen med ett skadat fartyg.

  • Anonymous

    Riktigt stora skepps byggnads varv då skall man inte vara i Europa. Det vi har haft i produktions kapacitet är slaget för länge sedan. Det är bara att gå ut på nätet och titta på filmer och foton från dagens största skepps varv i världen. Speciellt på el automations sidan så byggs det mycket mera komplexa fartyg. Men ingen köper kryssnings fartyg från låglöne länder undrar varför!? Redarna kanske inte tycker att passagerna skall se sådan dålig produkt som det måste bli om det skall vara dö billigt, eller det är fartygs typen som inte gick att rent fysiskt trolla fram var som helst på jorden.

  • Per Nilsson

    Nybyggnadsvarv och reparationsvarv är ju två helt skillda saker. I länder utan biltillverkare måste det ju finnas bilverkstäder och i en stor hamn som Göteborg och med ett hårt trafikerat stråk ute i Kattegatt så vore ett reparationsvarv självklart. Det funkar ju i Danmark.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.