Fotograf: Anders Johansson/Transportstyrelsen

Kategori: Folk/företag | Miljö

Hallå där, Anna Petersson!

Hallå där, Anna Petersson, chef för miljösektionen på Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning samt Chair of Maritime group i Helcom, som på Världssjöfartens dag i torsdags tilldelades ledarskapspriset Wista Swedens Kompassros.

Hur känns det?

– Det känns jätteglädjande och hedrande förstås. Det här är ett pris inte bara till mig utan också till mina medarbetare och kollegor på Transportstyrelsen.

Hur ser du dig som ledare?

– Jag tycker att gott ledarskap är att man har tillit, förtroende och respekt för både medarbetare och kollegor, både utifrån ett kompetensperspektiv och ett medmänskligt perspektiv. Jag tror också att man både bör ha och ge mod för att vi ska nå de resultat som vi är satta att göra. Jag tror vidare på att man ska visa handlingskraft och att vara tydlig med att man verkligen står bakom sina medarbetare och de beslut man har fattat. Det gäller att ha en förlåtande kultur på arbetsplatsen. Vi måste ha en stor arbetsglädje med det vi gör så att det är roligt på jobbet.

Hur ser du din roll i ett externt perspektiv?

– Det är väldigt viktigt med samverkan. Jag företräder ju miljöfrågor och i de delarna är samverkan nyckeln till ett framgångsrikt miljöarbete för att kunna möjliggöra en hållbar omställning. För att göra det behöver vi veta vartåt branschen är på väg, var teknikutvecklingen sker och på vilket sätt. Där tycker jag att vi de senaste åren har jobbat väldigt bra och nära ihop med branschen. I sådana sammanhang ska man förstås vara tydlig med vår roll och vårt uppdrag så att man inte hamnar fel i de delarna.

Är det lätt att kommunicera med branschen?

– Som tillsynsmyndighet och regelgivande myndighet är vi väldigt glada över att vi på miljösidan har en så fin dialog med branschen. Den är värd väldigt mycket och har vi inte den klarar vi inte heller av att göra ett bra jobb. Denna dialog är en nyckelfaktor och vi är oerhört tacksamma över det stöd vi har fått och den kunskap som vi också får ta del av från branschen i de här frågorna. Vi har svårt som regelgivande myndighet att ha all kunskap när det handlar om nya innovationer eller tekniska lösningar.

Känner du att du ibland måste fatta beslut som en del ogillar?

– Det är klart att man ibland hamnar i en situation där man vet att alla inte är nöjda, men man kan åtminstone alltid sträva efter att alla har en acceptans för ett beslut, att alla förstår varför det blev som det blev. Jag strävar efter att ha en så bred beredning som möjligt generellt.

Vilka är de mest aktuella frågorna just nu på ditt bord?

– Jag har ju både sjö- och luftfart hos mej, men om vi bara ser på sjöfartssidan så är det väldigt mycket fokus på barlastvattenkonventionen som kommer att börja gälla i september nästa år. Det blir implementeringsarbete för att se till att det är funktionellt. Hela klimatfrågan är väldigt stor, bland annat med datainsamlingssystem som ska tas upp på IMO-nivå ganska snart. Även svavlet är stort utifrån den globala gränsvärdesnivån. Man ska ju besluta nu på MEPC i IMO i oktober om det globala gränsvärdet ska sänkas till 0,5 procent år 2020 eller 2025. Sedan har vi förstås NECA-frågan i Östersjön och Nordsjön.

Hur ser du på sjöfartens engagemang inom miljöarbetet?

– I Sverige har vi förmånen att ha en bransch som verkligen vill lösa de miljöutmaningar vi har. Vi jobbar mot samma mål. Vi har ju till exempel våra färjor som har lämnat iland toalettavfall på frivillig basis i tiotals år utan att det har funnits några sådana förbud. Vi har jättemånga fantastiskt fina svenska innovationer, vi har exempelvis metanoldrift på Stena Germanica och vi har eldrift på ett antal färjor. Det finns mycket nya världsledande miljöinitiativ i Sverige som vi kan vara stolta över. Vi har den fina samarbetsplattformen Zero Vision Tool som också är ganska unik för Sverige. Jag är verkligen väldigt glad över det miljöengagemang som branschen visar.