Kranföraren Björn Johansson slänger ett öga på vindmätaren i hytten på sin neongröna mobilkran. Den visar att det blåser mellan sju och åtta meter per sekund i Frihamnen i Göteborg där Barken Viking ligger. Tillsammans med en kollega i en kran till ska de bistå riggarbetarna med att rigga upp Viking igen efter fartygets varvsbesök i Falkenberg. 

– Det är roligt att få vara med på sådana här projekt i stället för att bara lyfta byggmaterial, säger Björn Johansson.

Det är den 10 mars 2021 och den andra dagen i arbetet som beräknas ta tre veckor. På kajen ligger 17 av fartygets 18 rår, två av tre masttoppar och massor av vajrar och block. En kryssbramstång och ett beginrå sitter uppe på kryssmasten, samt en bom och en gaffel på mesanmasten. För att kunna lyfta toppmasterna och rårna och få dem på exakt rätt plats krävs precision, fingerfärdighet och att vindarna inte överstiger gränsvärdet på nio meter per sekund.

Med nära 50 meter ner till vattenytan står riggaren Oskar Einarsen i toppen av kryssmasten och arbetar med den nyss monterade kryssbramstången. Trots den relativt svaga vinden svajar masten fram och tillbaka.

– Klart att man är medveten om höjden när man är där, men samtidigt är man så inne i det man gör. Jag har hållit på med detta en del år så man blir van, säger han.

Samlat experter från hela världen

Oskar Einarsen är en av ett tiotal professionella riggare som kommit till Göteborg i omgångar för att rigga av och på Barken Viking före och efter varvsbesöket. Till vardags är han matros på den norska barken Statsraad Lehmkuhl med Bergen som hemmahamn. Det är ett fartyg med samma typ av stålrigg som Barken Viking.

– Allt är väldigt lika, det som skiljer är att det är lite högre master här, säger Torben Skov från Danmark som också arbetar på Statsraad Lehmkuhl.

Den som samlat ihop riggargänget är Jens Langert som driver bolaget JB Riggers AB. Förutom att vara en välmeriterad skutseglare var han med och både ritade och byggde riggen till Ostindiefararen Götheborg samt till franska fregattreplikan L’Hermione från 2004.

– Det är ett väldigt erfaret gäng här som förstår hur grejerna fungerar. De är professionellt seglande sjömän med lång erfarenhet som jag träffat på olika båtar jag jobbat på. Det är norrmän, danskar, svenskar, en fransman, en kanadensare och en holländare, säger han.

Under Älvsborgsbron för första gången

Senast Barken Viking lämnade Göteborg var sommaren 1960 då fartyget bogserades till Marstrand för att vara med under hundraårsjubileet av GKSS, Göteborgs Kungliga Segelsällskap. Sex år senare invigdes Älvsborgsbron, vilket innebar att fartyget inte kan lämna Göteborg utan att den övre riggen tas ner. Men år 2021 var det dags för varvsbesök i Falkenberg, vilket betydde att hon lämnade Göteborg efter 60 år och seglade under Älvsborgsbron för första gången.

Barken Viking har ett varvsintervall på tio år. Senaste gången hon torrsattes var 2011 då hon togs upp i Cityvarvets flytdocka, ett varv som numera är nedlagt. Samma sak gjordes år 2000. Under 1994 genomgick fartyget en nio månader lång ombyggnad vid kaj på Gotenius varv för 48 miljoner kronor. Då blåstes mer eller mindre hela inredningen ut och det byggdes ett hotell i fartyget. 

Sedan dess har andra underhållsbehov uppstått. Under våren 2019 började fartygets ägare, Göteborgs stads fastighetsbolag Higab, projektera för att lägga om trädäcket som blivit rejält nedgånget. I oktober 2019 utfördes ett provmontage på backen och under 2020 fortsatte arbetet på fartygets poopdäck. Det gamla slita däcket togs bort, ståldäcket under slipades, rostskyddsbehandlades och målades. Efter det började specialister från Hönö Specialsnickeri lägga ett nytt trädäck, gjort i det nordamerikanska träslaget Oregon pine, ett arbete som kommer att fortsätta under våren.

– En fjärdedel av däcket är kvar att lägga. Bara den delen av projektet har varit jättespännande, vi var bland annat på studiebesök på Pommern i Mariehamn där de lagt om trädäcket med den traditionella metoden med tjära och lindrev. Men med tanke på att det finns en hotellverksamhet på Barken Viking med mycket folk som rör sig valde vi bort det eftersom det kan bli kladdigt under varma sommardagar, säger Karin Lottkärr som är projektledare från Higab.

Dessutom har Hönö Specialsnickeri hjälpt till med att renovera en mängd trädetaljer, så som ratten, hela styrplatsen, relingar och olika handtag runt om på hela fartyget.

– Vi har slipat ner egentligen allt trä ombord, det var verkligen nedgånget. Men det har varit grymt skoj och en fantastisk utmaning, säger Bengt Sjöström, vd.

Många aktörer inblandade

I januari 2020 påbörjade Higab arbetet med att projektera för ett nytt varvsbesök för Barken Viking, det med en budget på omkring 20 miljoner kronor. För alla inblandade har arbetet krävt många månader av -förberedelser och inte minst inhämtande av expertkunskap från olika håll. Därför anlitade Higab skeppsbyggaren Torbjörn Åkesson som fartygskonsult. Han arbetade under många år som lärare på Sjöbefälsskolan i Göteborg, men startade under 1994 en egen konsultfirma med fokus på fartygsunderhåll. Han kom i kontakt med Barken Viking under 1993 då han fick frågan om han kunde mäta upp riggen inför den stora renoveringen året därpå.

– Sedan dess har jag varit med Viking till och från. Jag är intresserad av vad som händer med henne, säger han.

Barken Viking byggdes 1906 på varvet Burmeister & Wain i Köpenhamn och är det största segelfartyg som byggts i Norden. Från 1928 till 1951 ägdes hon av den åländske redaren Gustaf Erikson. Vägen till Göteborg gick genom att Göteborgs stadsfullmäktige under 1949 inledde en utredning om ett inköp av ett segelfartyg för permanent placering i Göteborg för stadens sjömansskola. Man tittade på Passat, Pamir och Viking som alla tillhörde Gustaf Erikson, men valet föll på Viking eftersom hon var byggd som ett skolskepp med lämpliga faciliteter. Den 11 oktober 1951 fattade skolförvaltningen beslut om att köpa Viking för 315 000 kronor. Hon förtöjdes vid Sannegårdshamnen men har sedan 1957 sin fasta placering vid Lilla Bommen.

Problem med att hitta dokumentation

Att fartyget nu är 115 år gammalt har inneburit en hel del utmaningar i renoveringsprojektet, bland annat med att hitta ritningar. Även om Gotenius varv har mycket dokumentation så har det som funnits från dockningarna på Cityvarvet försvunnit i samband med nedläggningen. Higab hade gott om dokumentation och ritningar, men både dockningsplan och hydrostater för att kunna beräkna stabiliteten saknades.

– Vi har kontaktat alla möjliga instanser, så som Sjöfartsmuseet och Transportstyrelsen för att hitta gamla dockningsritningar och även hydrostatkurvan för att kunna räkna på stabiliteten för resan ner till Falkenberg. I och med att fartyget blivit ombyggt har stabiliteten förändrats. Där har Torbjörn och en skeppsbyggare till gjort ett gediget jobb med att räkna så att hon var stabil nog att flytta. Vi gjorde även krängningsprover i Frihamnen inför resan, säger Karin Lottkärr.

Rejält med uppmärksamhet i Falkenberg

Även om arbetet med att renovera Barken Viking pågått länge så var det först när fartyget lämnade Göteborg som projektet började väcka rejält med uppmärksamhet, framför allt i Falkenberg. Den nybyggda Hisingsbron gjorde att Gotenius varv inte kunde ta emot fartyget eftersom det då krävt att hela masterna hade behövt tas ner. I stället fick Falkvarv frågan från Higab eftersom inget annat varv lämnat anbud i upphandlingen. Men trots det har Gotenius varit högst inblandade i projektet eftersom de höll i den stora renoveringen 1994. 

– Vi la ner runt 47.000 arbetstimmar på Viking då så vi har mycket erfarenhet och kunskap om henne. Det har varit lite av vårt skötebarn. Därför har vi kunnat bidra med en hel del rådgivning inför projektet, säger Mats Gotenius, vd på Gotenius varv.

Men inte nog med det. Gotenius har också hjälpt till med förberedelser inför resan söderut, bland annat genom att de lossade de fasta -förtöjningsarrangemangen vid Lilla Bommen och genom mer direkta arbeten ombord inför bogseringen.

– Vi gick över alla fönsterventiler så att de verkligen var täta. Sedan fick vi täta övriga hål i skrovet, så som serviceanslutningar och ventilationsöppningar som aldrig behövt tätas tidigare för resan över älven till Cityvarvet. Dessutom har vi gjort infästningar i förskeppet så att det gick att bogsera henne med bogserkätting, säger Mats Gotenius.

Dessutom förberedde de fartyget med nödpumpar, elkraftverk och genom modifieringar på rörsystemen för tömning och fyllning av ballasttankarna.

Kände historiens vingslag 

Själva resan söderut inleddes vid midnatt söndagen den 24 januari med hjälp av bogserbåtarna Svitzer Thor och Bob. Orsaken till den sena avgången var förhållandena utanför Falkenberg som krävde dagsljus.

– Eftersom Ätran rinner ut med runt en meter i sekunden samtidigt som kustströmmen från norr till söder också är på en meter i sekunden är det lurigt där. Bogserbåtsförarna krävde dagsljus för att inte riskera att Viking hamnade på vågbrytarna, säger Torbjörn Åkesson.

Ombord under resan fanns en besättning på åtta personer. Jens Langert var den som hade handplockat besättningen och var dessutom själv med ombord.

– Det var spännande eftersom det var så länge sedan fartyget var ute. Man kände historiens vingslag, man fick en liten känsla för hur det var på Viking under hennes resor runt Kap Horn och till Australien, säger han.

Efter en resa på knappt tolv timmar i lugnt väder anlände Viking till varvet strax före lunch under söndagen inför hundratals nyfikna Falkenbergsbor. 

Komplicerad dockning

Dagen efter väntade nästa utmaning. Då skulle Barken Viking dockas i Falkvarvs lilla flytdocka, ett komplicerat arbete eftersom varvet aldrig dockat fartyget förut samtidigt som dokumentationen var bristfällig.

– Vi hade inga dockplaner att gå på så vi fick börja med att ta fram en utifrån de 115 år gamla ritningarna, säger Stefan Tengvall, produktionschef på Falkvarv.

Eftersom fartyget saknade moderna vinschar att förhala med var det ett tungt arbete att få fartyget på plats. Två dykare fanns i dockan för att följa processen. Konstruktionen på Barken Vikings köl gjorde att det blev ett stort centrerat tryck på de hundratalet kölblocken i mitten av dockan. På varje sida sattes därför sex sidoblock och fem trästockar som stöd mot dockväggen.

– Normalt sett sprider man lasten på hela blocken, men här blev det bara i mitten. Men hon stod stabilt, säger Stefan Tengvall.

Vid fem tillfällen var personal från varvet i Göteborg för att titta på Barken Viking inför dockningen. Trots det uppstod överraskningar som varvet fick hantera, bland annat kring fartygets 450 ton med ballastvatten som varit ombord sedan förra dockningen och som skulle tömmas. Vattnet kunde inte tömmas ut i Ätran eftersom det innehöll oljerester.

– Vi trodde att vi skulle kunna använda båtens egna ballastsystem, men det funkade inte så vi fick ta in dränkbara pumpar i stället med slangar genom ventilerna och det tog väl ungefär dubbelt så lång tid. Det var lite stressande när man hade en tankbåt som låg och väntande, säger han.

Hela arbetet har kantats av vikten av att inte skada fartyget i onödan, exempelvis när det kommer till att göra hål i skrovet.

– På moderna båtar vill man göra arbetshål i skrovet för att komma in och ut med saker, men det vill man inte gärna göra här. Därför fick vi hitta vägar genom inredningen i stället för exempelvis de nya ventilationsaggregaten och kylaraggregaten som vi skulle installera ombord, säger han. 

För Falkvarvs del handlade det mesta av arbetet om att måla skrovet och masterna. Varvet hade även ansvaret för att måla den nedtagna riggen, vilket gjordes i -Varberg hos företaget Mytec. 

– Att måla skrovet skiljer sig inte så mycket mot en vanlig båt, vi blästrar och målar. Masterna var däremot mer utmanande, säger han.

Fick brottas med vädergudarna 

Att dockningen ägde rum under en vinter med gott om minusgrader gjorde måleriarbetet än mer komplicerat. Ställningarna runt masterna fick kläs in i plast med värmeaggregat innanför.

– Vi gjorde det av två anledningar, dels för att färgen inte skulle blåsa bort när vi målade, men också för att hålla det frostfritt, säger Stefan Tengvall. 

Plasten skapade i sin tur bekymmer med för starka vindar. De höga tornen hade 1 000 kvadratmeter vindyta vilket kunde innebära alltför höga sidolaster för fartyget vid vindar på över 15 meter per sekund. Men masterna hann precis bli klara innan det började blåsa över gränsvärdet. 

Kylan var mer utmanande för målningen av skrovet. För att inte riskera färgens beständighet togs beslutet att docka ut fartyget och släppa in ett annat fartyg i väntan på mildare väder. Vädrets makter gjorde att vistelsen i Falkenberg blev dubbelt så lång, sex veckor i stället för tre som var planen från början. Blåsten ställde också till det för resan hem, men under måndagen den 8 mars fanns en lucka i vädret som passade perfekt för hemresan som skedde i strålande skolsken och lugna vindar, återigen under bogsering av Svitzer Thor och Bob.

– Vi är nöjda med arbetet i Falkenberg och att det gått så bra. Det har varit ett komplicerat projekt med många beslut och saker som vi fått parera utmed vägen. För mig som annars jobbar med fastigheter har detta varit otroligt lärorikt, säger Karin Lottkärr.

Arbetena fortsätter på plats under våren

I skrivande stund (mars 2021) räknar Higab med att Barken Viking ska vara tillbaka vid Lilla Bommen i slutet av mars. Då kommer Hönö Specialsnickeri att fortsätta arbeta med den sista fjärdedelen av trädäcket. Planen är sedan att Barken Viking Hotell & Restaurang åter ska slå upp portarna. När är dock mer oklart.

– Vi fick stänga ner på grund av pandemin, så vår plan nu är att fortsätta renovera restaurangen och rummen invändigt för att diamanten Barken Viking ska få tillbaka sin glans. Därför kommer det att ta några månader till innan vi öppnar, säger Shalian Rabky, vd på Hotell Direkt AB som driver hotellverksamheten.

En annan som drar lite extra på mungiporna över renoveringen av Barken Viking är Royne Moberg, ordförande i Vikings Vänförening som samlar ett hundratal medlemmar, både personer som själva gått i sjömansskolan på fartyget och andra som har starka känslor för Göteborgsikonen.

– Vi är väldigt måna om Barken Viking och att hon ska bevaras som den ikon hon alltid varit och där tycker vi att Higab gjort ett väldigt fint jobb. Hon var i väldigt dåligt skick, men nu har de lagt mycket pengar på att få henne fin, säger han.

När fartyget är på plats vid Lilla Bommen kommer de att ställa iordning det lilla museum de har ombord.

– Vi har byggt en liten skans så man kan se hur det såg ut på den tiden när hon seglade. Dessutom har vi en monter med lite grejer, bland annat en medicinlåda från 1906 och några navigationsinstrument. Vi glädjer oss verkligen åt detta, säger Royne Moberg.