Fotograf: Pierre Adolfsson

Kategori: Ekonomi | Juridik

Detta är tonnageskatt

Frågan om tonnageskatt – eller blå skatt som sjöfartsbranschens parter nu hellre vill kalla den – är het och den 6 februari presenteras den andra utredningen i frågan. Sjöfartstidningen redogör för bakgrunden och förklarar begreppen.

I sina riktlinjer för statligt stöd till sjötransport 1997 godkände EU-kommissionen bland annat tonnageskatt för medlemsländernas rederier samt möjligheten att reducera skatte- och avgiftssatserna ända till noll för ombordanställda.

Successivt har fler och fler av EU:s medlemsländer infört tonnageskatt för att stödja sina inhemska rederier, flottor och sjöfolks arbetstillfällen.

Tuffare konkurrens

Ju fler länder i EU som infört tonnageskatt, desto tuffare har den konkurrens blivit som svenska rederier utsatts för.

Enligt en studie den brittiska konsultfirman Oxford Economics gjorde 2014 hade den totala ekonomiska tillväxten inom EU varit 50 procent lägre, om de statliga sjöfartsstöden inom EU inte funnits.

Oroliga för flykt till bekvämlighetsflagg

Trots att riksdagen röstat ja till tonnageskatt vid flera tillfällen har regeringarna hittills inte velat ha en sådan skattemöjlighet för svensk sjöfart.

I oktober 2001 infördes däremot ett svenskt sjöfartsstöd som innebär att rederierna inte behöver betala skatt på lönekostnaderna samt kostnader för arbetsgivar- och löneavgifter för sina ombordanställda.

Bakgrunden till att EU utformade system för tonnageskatt och sjöfartsstöd var kommissionens oro över att utflaggningen till länder utanför unionen och till länder med bekvämlighetsregister var alltför stor. 

Nationella varianter

Varken tonnageskatten eller sjöfartsstödet för bemanningskostnaderna är system huggna i sten. EU:s medlemsländer har möjlighet att skapa sina nationella varianter, men innan de kan träda i kraft ska EU godkänna dem. Inget land ska kunna ge sin inhemska sjöfartsnäring så kraftiga subventioner att konkurrensvillkoren inom unionen snedvrids.

Latent skatteskuld

För Sveriges del har dock rederiernas latenta, eller uppskjutna, skatteskulder varit ett diskussionsämne kopplat till en eventuell tonnageskatt. Den förra tonnageskatteutredningen kom med ett förslag till lösning på hur skatteskulderna ska hanteras. Den nuvarande utredningen har också i uppgift att hitta en lösning på hur skulderna ska återbetalas.

Latenta skatteskulder är något rederier i de flesta EU-länder har och man har valt olika sätt att lösa dessa när tonnageskatt införts. Ett fåtal länder har valt att efterskänka skatteskulderna, medan de flesta andra tagit fram olika typer av återbetalningssystem som de inhemska rederierna kan klara. 

Fakta:

Tonnageskatt:
I Sverige betalar rederierna konventionell bolagsskatt på vinsten precis som alla andra företag. Tonnageskatt innebär att rederiernas inkomster i stället bestäms schablonmässigt utifrån nettodräktigheten, det vill säga last- och passagerarkapacitet, på rederiets tonnage. Det belopp man då får fram ska redaren betala konventionell bolagsskatt på.

Systemet medför att rederiet betalar skatt på sitt faktiska tonnage, oberoende av de reella vinsterna och förlusterna i verksamheten. 

Om tonnageskatt införs i Sverige blir det frivilligt för rederierna att gå över till tonnageskatt i stället för konventionell bolagsskatt.

Idag är det bara Sverige, Österrike och Portugal som inte har tonnageskatt.

Sjöfartsstöd:
Innebär att rederierna inte betalar skatt på besättningarnas lönekostnader samt kostnader för arbetsgivaravgifter och löneavgifter.

Sjömännen drabbas dock inte, utan de har samma rätt till sociala förmåner som alla andra svenska löntagare.

Latenta skatteskulder:
En latent skatteskuld är ingenting specifikt för rederinäringen. Det finns inom alla verksamheter som kräver stora kapitalinvesteringar i egendom med lång livslängd. Skatteskulden är latent för att den belastar en tillgång (exempelvis ett fartyg) som ska beskattas vi ett senare tillfälle, till exempel när tillgången säljs. 

Kommentarer

Artikeln är stängd för fler kommentarer