Endast under milda vintrar kan Estland klara sig med en isbrytare på Finska viken och en mindre i Pärnu, enligt en analys från det estniska närings- och kommunikationsministeriet. Och även då är Estlands enda isbrytare ”Tarmo” för gammal, för smal och för svag. Den arbetsgrupp som tagit fram analysen rekommenderar att en större del av de inkomster som staten får från sjöfarten går tillbaka till isberedskap.För att isbrytningen ska vara effektiv även under medelkalla och kalla vintrar rekommenderar arbetsgruppen att man påbörjar byggandet av en första isbrytare – 115 m lång, 26 m bred, med en maskinkraft på 15 MW och med oljesanerings- och räddningsmöjligheter – redan nästa år och att man finansierar den via statsbudgeten. Nästa isbrytare bör beställas år 2007, då det blir möjligt att använda EU-stöd. En tredje isbrytare kan beställas senare, med delvis privat finansiering.