Fotograf: Marianne Ovesen

Kategori: Miljö

Inget straff för brott mot IMDG-koden

Begagnade bilar som exporteras kan vara farligt gods-risk. Men eftersom IMDG-koden bara är på engelska kan straffsanktioner inte utfärdas.

Den 1 januari 2020 blir IMO:s IMDG-kod (International Maritime Dangerous Goods-code) Supplement 2018, obligatorisk på svenskt vatten och på svenska fartyg utanför svenskt vatten. Tillägget innehåller bland annat instruktioner vid nödlägen av spill, brand och medicinska tillstånd och sätts i kraft genom Transportstyrelsens föreskrifter. 

Under Farligt gods-konferensen som hölls i Göteborg den 14 november berättade Transportstyrelsens handläggare och regelutvecklare för farligt gods till sjöss, Helena Ejlerung, om önskemålen att IMDG-koden ska översättas till svenska.

Dom i HD

– Att koden bara finns på engelska innebär enligt en dom i Högsta domstolen att svenska domstolar inte kan utfärda några straffsanktioner. De får bara döma enligt lagar skrivna på svenska. Och tyvärr kommer den inte att översättas, sa hon.

De oöversatta koden ställer till det för till exempel Kustbevakningen (KBV), berättade Jonna Ström och Arvid Tedvik från KBV i Skåne.

– Rapporterar vi enligt kraven i IMDG-koden läggs alltid våra rapporter ner eftersom koden bara finns på engelska. Därför brukar vi rapportera enligt ADR-förordningen (European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road, reds. anm.) i stället, upplyste Arvid Tedvik.

Blandat gods

Farligt gods är oftast märkt med olika risksymboler. Men inte alltid. En vanlig gardintrailer eller container kan innehålla gods av flera olika sorter varav en del kan vara farligt gods. Men det syns inte utanpå. 

KBV har enbart befogenhet att kontrollera lastbärare som befinner sig hamnen eller på hamnområdet. Ombord på fartygen ska Transportstyrelsens inspektörer sköta tillsynen.

Men KBV kan stoppa lastningen av en trailer eller container. De kan också inleda förundersökningar, utreda och skriva sina egna farligt gods-rapporter. 

– 2018 hade 47 procent av alla kontrollerade laster brister. Då kan det vara både dålig lastsäkring och farligt gods utan risksymboler, sa Jonna Ström. 

Farligt avfall

Rose-Marie Honkanen Nyman från Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen har ansvar för gränsöverskridande avfallstransporter. Och avfall som transporteras ut från Sverige, eller för den delen in i Sverige, är inte sällan just farligt avfall.

– Men det är i stort sett aldrig märkt med farligt gods-symboler. I Sverige har vi inga skyltar för behållare eller avfallet, som anger att det är potentiellt farligt, berättade hon.

Läckande gamla bilar

Avfall har ofta samma miljö- eller hälsofarliga effekt som själva godset och borde ha ungefär samma regler, enligt Rose-Marie Honkanen Nyman.

Hon gav ett exempel med begagnade lastbilar som inte sällan säljs vidare till en kund i Afrika eller Sydamerika.

– Om lastbilsägaren skrotar sin lastbil får han kanske 1.000 kronor men säljer han bilen till Sydamerika kan han få 30.000–50.000 kronor för den. Så bilen exporteras, på samma fartyg som nya bilar, trots att den kan vara i dåligt skick med läckande slangar, oljetråg eller bränsletankar. 

Hon menade att det är en allvarlig farligt gods-risk som inte omfattas av några krav på märkning eller kontroll.

Batteribränder

En annan talare var brandmannen Tommy Carnebo från Södertörns brandförsvarsförbund. Han berättade dock inte om farligt gods-transporter utan om hur bränder i litium jon-batterier ska hanteras. Och den typen av batterier finns ju i alla elbilar som transporteras på roro-fartyg.

Läs mer om Tommy Carnebo och bränder ombord på roro-fartyg i nummer 11 av Sjöfartstidningen som kommer ut den 20 december.