Den nationella agendan för sjöfartsforskning och innovation är en uppdaterad version av den förra som gjordes 2021. Agendan har tagits fram av branschen under projektledning av samverkansplattformen Lighthouse och är gemensam för hela sjöfartssektorn. Bakom agendan står rederier, marinteknisk industri, hamnar och andra från näringslivet, akademi och myndigheter.

– Vi har uppdaterat agendan utifrån förändringar i världsläget och i Sverige. Det har hänt en del sedan 2021. Den tekniska utvecklingen går i snabb takt, samtidigt som det skett stora geopolitiska förändringar och nya regler har införts som direkt påverkar svensk sjöfart, säger Åsa Burman, verksamhetschef på Lighthouse.

Nya regelverk från EU och IMO innebär att branschen måste minska sina utsläpp med minst 20 procent till 2030 och 70 procent till 2040 för att nå netto-noll runt 2050. Det är en historisk omställning som enligt Lighthouse innebär stora möjligheter för den som ligger i utvecklingens framkant. Och det gör Sverige, med exempel som bland annat Oceanbird och Gotland Horizon. Men konkurrensen hårdnar snabbt och för att inte tappa mark krävs kraftigt ökade satsningar på forskning, innovation och utveckling.

Vill ha 300 miljoner till sjöfartsforskning

Agendan föreslår att statens öronmärkta finansiering för sjöfartsforskning och innovation ska minst fördubblas inom tre år och därefter flerdubblas.

– Idag finns 100 miljoner kronor avsatt i budgeten för sjöfartsforskning. Det är det enda som är öronmärkt. Vi skulle gärna se 300 miljoner till 2030 och ännu mer till 2045, säger Åsa Burman till Sjöfartstidningen.

Många affärsmöjligheter

Branschen ser flera skäl till att finansieringen bör öka. Dels behöver det hända väldigt mycket kopplat till sjöfartens energiomställning, men det finns också massvis med affärsmöjligheter inom branschen.

– Se på alla svenska uppfinningar i sjöfarten. Vi har massor av saker som genererar både jobb och intäkter till Sverige och som därigenom spelar en viktig roll. Vi vill se till att det finns pengar till grundforskning men också att det finns möjlighet att ta sig vidare till demoprojekt och lite större projekt, säger Åsa Burman som själv är ingenjör. 

Agendan föreslår även åtgärder inom kompetensförsörjning och utbildning. Bland annat att relevanta utbildningar prioriteras i utbildningssystemet och att förutsättningar skapas för smidigare rörlighet och kompetensöverföring mellan sjö och land samt mellan civil och militär sjöfart. 

Öka kompetensen hos politiker och myndigheter

Man anser också att sjöfartskompetensen behöver öka inom relevanta myndigheter, departement och offentlig förvaltning. 

– Jag har ofta råkat på människor som säger att ”det är ingen större skillnad på lastbilar och fartyg”. Men fartyg är betydligt mer som en industri eller ett samhälle än som ett fordon. Enda likheten med lastbil är att de transporterar gods, säger Åsa Burman. 

Låt statliga fartyg gå före

När det gäller branschens övergång till fossilfri sjöfart menar Åsa Burman att man bör använda de statliga fartygen som testbäddar. 

– Låt dem få förutsättningar för att gå före och testa lösningar för att kunna jobba med energieffektivisering och byta bränslen, säger hon. 

Agendan rekommenderar att regeringen öronmärker intäkter från de avgifter som sjöfarten betalar in till EU ETS (unionens system för handel med utsläppsrätter) för återinvestering i branschens omställning. 

NRIA Sjöfart 2025, agendan om sjöfartsforskning och innovation, hittar du här