– Incidenten med skador på undervattenskablar i Östersjön visar med all önskvärd tydlighet på att Sverige måste ha tillgång till den här typen av specialtonnage. Idag har vi alldeles för lite specialtonnage inom kabelläggning, där har vi ett fartyg idag, men det finns även andra segment där vi har alltför lite fartyg. Det kan handla om crew transfer vessels till vindkraftparker, isbrytare och stora offshore-fartyg. Det här är vi väldigt oroliga för, säger Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson till Sjöfartstidningen.

Idag är 86 meter långa Pleijel det enda kabelutläggningsfartyget under svensk flagg. Rederiet Baltic Offshore har kopplat till kabelbrotten i Östersjön fått i uppdrag att reparera en av kablarna. Vd Natalie Franzén säger i en intervju med Sveriges Radio att man fått en position för var kabeln ska ha gått av, och att Pleijel gick mot platsen i torsdags förra veckan för att reparera skadan. 

Sjöfartstidningen har sökt Baltic Offshore för en intervju.

Stora konsekvenser för landets beredskap

Enligt Anders Hermansson får bristen på svenskflaggade specialfartyg stora konsekvenser för Sveriges beredskap.

– Har vi inte den här typen av tonnage så kan vi inte som nation säkerställa att vi har fungerande elförbindelser eller internetuppkoppling både till vardags och i händelse av höjd beredskap eller krig. Ett fartyg är inte tillräckligt. Vi behöver få till bättre näringsvillkor så att fler fartyg väljer Sverige och därigenom kan bidra, i händelse av att det behövs, med att till exempel reparera trasig infrastruktur, säger han. 

Som ett första steg vill Anders Hermansson att en reviderad tonnageskatt skyndsamt ska införas. Det här behövs både för specialsjöfarten och för övrig sjöfart. 

– Den måste vara minst lika bra som i våra närmaste grannländer. Tredje bäst i Norden är liksom ingen merit, vi måste ha högre ambitioner än så. Sverige måste vara minst lika konkurrenskraftigt och helst bättre än de andra nordiska länderna, säger han. 

Flera åtgärder behövs

För specialsjöfarten behövs enligt Svensk Sjöfart ytterligare ett antal åtgärder. Företagen behöver kunna omfattas av sjöfartsstöd fullt ut. Anders Hermansson ser också behov av så kallade kustfartsavtal för att kunna operera med svenska fartyg även i till exempel danskt vatten. 

– Idag får man inte köra på utsidan av Jylland med ett svenskt fartyg och en svensk klass sju-behörighet. Det går däremot alldeles utmärkt att ha en svensk klass sju-behörighet om man jobbar på ett danskt fartyg och kör precis samma sträcka. Det är viktigt att få de här bitarna på plats för att vända utvecklingen och göra det möjligt att flagga in fler specialfartyg till Sverige.

Sverige behöver vara bäst

Enligt Anders Hermansson finns det svenska aktörer och rederier med specialtonnage som skulle kunna flagga in sina fartyg om villkoren förändras, men för att attrahera dem behövs minst lika bra villkor som de nu har i andra länder.

– Jag tror att det blir svårt att övertyga de här rederierna att flagga in till Sverige om man erbjuder sämre villkor än de har nu, säger Anders Hermansson. 

Han betonar att det som regeringen hittills har gjort hittills är bra och välkomnas av branschen. Förslaget om stämpelskatt, att man aviserat bareboat-register och infört förändringar i klass sju-utbildningen är bra åtgärder som går i rätt riktning. 

– Men det är viktigt att få ytterligare åtgärder på plats. Och det är bråttom. Vill man ha den här förmågan på plats inom de närmaste fem åren så måste man sätta fart nu, säger han.