Jonas Gunnarsson och Jonatan Höglund från Furetank samt Claes Berglund från Stena AB deltog i seminariet om svensk sjöfarts konkurrenskraft.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Politik

Bransch och politiker vill se snabba ryck

Finns det en framtid för svensk sjöfart? frågade Svenskt Näringsliv på ett seminarium i fredags. Det korta svaret är ja – men branschen önskar sig vissa justeringar.

Närmare 60 personer deltog i seminariet Finns det en framtid för svensk sjöfart? i Göteborg. Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson gav organisationens syn på utredningen Vågade skatter som nyligen presenterats, och betonade att den svenska sjöfarten måste få samma förutsättningar som sina konkurrenter.

– Vi talar inte om en jämförelse mellan Sverige och länder långt-bort-i-stan. Vi talar om en jämförelse mellan Sverige och övriga nordiska länder. Det är den nivån det handlar om, säger Anders Hermansson.

Efterlyser justeringar

När det svenska tonnageskattesystemet infördes 2017 var syftet att ge svenska rederier likvärdiga konkurrensvillkor, öka antalet svenskflaggade fartyg och bevara svenskt sjöfartskunnande.

– Är målet nått? Nja, frågar ni mig så har vi inte samma konkurrensvillkor som övriga länder. Lyckades vi öka antalet svenskflaggade fartyg då? Nej, det gjorde vi inte. Men vi lyckades nog bromsa fallet, säger Anders Hermansson.

Enligt Svensk Sjöfart innehåller utredningen flera positiva förslag, som till exempel avskaffad stämpelskatt och ändrade krav på vilket område ett fartyg får trafikera för att kunna omfattas av tonnageskatt. Samtidigt ser Anders Hermansson behov av vissa justeringar vilket man kommer att påpeka i den remissrunda som nu väntar. Remisstiden pågår till 25 mars. 

Sjöfarten har missgynnats

Riksdagspolitikerna Jimmy Ståhl (SD) och Johanna Rantsi (M) från trafikutskottet ger sin syn på sjöfart i allmänhet och utredningen i synnerhet. Båda anser att branschen länge har varit eftersatt från politiskt håll och att sjöfarten i dagsläget är missgynnad ur ett internationellt perspektiv.

– Det är lätt att se. Vi har idag 400 fartyg som ägs av svenska rederier varav inte ens 100 är svenskflaggade, det säger rätt mycket om de dåliga konkurrensvillkoren i Sverige. Det handlar inte bara om stämpelskatt eller tonnageskattesystem men det är där vi börjar. Det finns lågt hängande frukter och mycket att göra, säger Johanna Rantsi. 

  • Jimmy Ståhl (SD) och Johanna Rantsi (M) sitter i riksdagens trafikutskott.

    Fotograf: Klara Johansson

  • Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.

    Fotograf: Klara Johansson

  • Seminariet lockade ett 60-tal personer.

    Fotograf: Klara Johansson

Jimmy Ståhl menar att sjöfarten på senare tid har tagit betydligt större plats än tidigare. Själv försöker han prata sjöfart i många olika sammanhang.

– Vi försöker ta med sjöfarten överallt där vi är. Vi försöker också trimma in våra partikollegor från andra utskott, vi måste ju ha dem med oss i och med att tonnageskattesystem och stämpelskatt inte ligger hos oss, säger han. 

”Min förhoppning är att
stämpelskatten ska vara slopad från
den 1 januari 2025″

Johanna Rantsi, riksdagspolitiker (M)

Johanna Rantsi tog emot utredningen Vågade skatter mycket positivt. Hon tycker att utredningen är relativt tydlig men säger att det finns vissa frågetecken som inte besvaras i den.

– Det finns frågor som är kvar att ställa och nu är det viktigt att alla detaljer kommer in under remissrundan. Var tydliga i era remissvar så ska vi från politiken ta emot dem på allra bästa sätt. Vi behöver bli uppmärksammade på vilka problem som finns, säger Johanna Rantsi. 

Hoppas på snabba ryck

Enligt politikerna är frågor kopplade till skattesystem generellt svårast att förändra. Lättast, och det som politikerna gärna kallar för lågt hängande frukter, är sådant som redan har utretts och som ligger på departementet sedan tidigare. 

– Enkla grejer som skrifter i regleringsbrev och sådant, som inte behöver utredning och som inte behöver pengar. De kan genomföras direkt, säger Jimmy Ståhl. 

När det gäller förslagen i utredningen hoppas politikerna på snabba ryck för åtminstone några.

– Min förhoppning är att stämpelskatten ska vara slopad från den 1 januari 2025, säger Johanna Rantsi och möts av spontana applåder. 

Bareboatfrågan viktig för Stena

Claes Berglund från Stena AB samt Jonatan Höglund och Jonas Gunnarsson från Furetank talar om hur rederierna ser på utredningens förslag och vad som behövs för att göra svensk sjöfart konkurrenskraftig. 

– Utifrån vår synvinkel så är kanske bareboatfrågan den viktigaste. Vi har hög teknisk kompetens, inte bara i Stena utan även i andra svenska rederier, och kan bygga nya fartyg så bra att våra konkurrenter vill köpa av oss. Då blir det ofta en bareboatlösning. Såhär gör flera rederier och därför är frågan viktig. När man bygger ett fartyg och chartrar ut det till någon annan så måste den verksamheten omfattas av tonnageskatten, säger Claes Berglund.

Obeskattade reserver och överavskrivningar är enligt honom också en viktig fråga för att fler rederier ska kunna gå in i tonnageskattesystemet. 

Jonas Gunnarsson och Jonatan Höglund från Furetank samt Claes Berglund från Stena AB får frågor av Svenskt Näringslivs regionchef Rudolf Antoni. Foto: Klara Johansson

Stämpelskatten viktig

Furetanks representanter tycker att utredningen innehåller flera bra förslag. Att avskaffa stämpelskatten skulle ha stor betydelse för rederiet. Jonatan Höglund nämner också att Furetank är ett framåtlutat rederi och påpekar att det faktiskt ibland kan ställa till det; i byråkratin kring satsningen Klimatklivet har det ibland varit en nackdel att rederiet varit alltför snabba med nya klimatsmarta lösningar, förklarar han.

Jonas Gunnarsson talar om kompetensförsörjning som en stor utmaning för svensk sjöfart. Frågan om svensk flagg går att koppla hit.

– Att välja flagg handlar inte bara om finansiering. Svensk flagg är viktigt om vi ska kunna fortsätta driva vår verksamhet här. Vi måste ha en bra grund att stå på. Det handlar om att vi ska kunna driva och kompetensförsörja fartygen som vi får in, säger Jonas Gunnarsson.

Som avslutning ställer moderator Rudolf Antoni, regionchef för Svenskt Näringsliv, tiotusenkronorsfrågan till både rederierna på scenen, politikerna och den övriga publiken. Finns det en framtid för svensk sjöfart? Svaret kommer snabbt.

– Absolut, nu kör vi! Allting är aligned och nu ska vi bara fixa detta, säger Claes Berglund.