Härom året rundade vi Cap de Cala Figuera med min dotters och svärsons yacht Sakura. Fikonvikens udde är yttersta spetsen på halvön Península de Calvià och samtidigt ön Mallorcas sydvästspets. Halvön skjuter ut från Santa Ponça i väst och Palma Nova/Magaluf i ost.
Cap de Cala Figuera markerar inloppet till bukten Badia de Palma. Uddens 24 meter höga fyrtorn från 1860 har diagonala svartvita band. Lyshöjden är 45 meter. Helt nära finns ett torn från 1500-talet, förmodligen för utkik efter de korsarer och andra sjörövare som ständigt hotade öns befolkning. Udden och de närmaste omgivningarna tillhör numera det spanska kustartilleriet och är avstängd för allmänheten.
Vid en vik helt nära i nord ligger Portals Vells, ”Gamla porten”. När jag i förra veckan besökte platsen kände jag genast igen den: Déjà vu! Jag hade inte lagt ortsnamnet på minnet, men just där i viken hade vi ankrat och tagit oss iland med Sakuras jolle för att äta lunch. Jag minns att jag kastade nyfikna blickar mot berget på vikens andra sida, där ögat kunde ana spännande grottöppningar.
Långt senare råkade jag läsa om en legend, som jag inte kopplade ihop med denna plats. Men det skulle visa sig ha varit just här legenden utspelade sig.
Senmedeltidens Mallorca och övriga Balearerna stod under sjömakten Genuas inflytande. Någon gång på 1400- eller 1500-talet överraskades ett genuesiskt fartyg av en svår storm med våldsam sjögång strax nord om Cap de Cala Figuera. Fartyget förliste men besättningen lyckades rädda sig iland vid Portals Vells, där de kunde sök skydd i en enorm grotta. Av tacksamhet ville de ge en så kallad votivgåva till Jungfru Maria, motsvarande de skandinaviska sjömännens tradition att skänka votivskepp* till kyrkan hemmavid efter att de räddats i samband med sjönöd.
Genuesarnas votivgåva tog formen av en bild av Jungfru Maria, imagen de la Mare de Déu de Portals. Ett altare höggs in i grottans vägg, där madonnabilden placerades.
Varför just Jungfru Maria? Därför att hon har betraktats som högeligen närvarande till sjöss. Under sitt tillnamn Mater Cara, ”Kära Mor”, anses hon skydda sjömän på havet. Därav uttrycket Mother Carey’s chickens; stormfåglar och stormsvalor, genom vilka hon varnar för annalkande storm. Jungfru Marias roll som maritimt skyddshelgon framgår av hela namnet på det vi något förkortat brukar kalla BA: Ciudad de la Santissima Trinidad y Puerto de Nuestra Señora de la Virgen Maria de Buenos Aires, således en hamn som tillägnas ”Vår Fru Jungfru Maria av de Goda Vindarna”. Uttrycket to have been kissed by Mother Carey betyder ”en gång sjöman, alltid sjöman”. Man trodde att en sjöman fått sitt yrkesliv utstakat efter att som litet barn i symbolisk mening ha blivit kysst av Mater Cara.
1866 flyttades madonnabilden till den då nybyggda församlingskyrkan i Portals Nous, ”Nya Porten”, i nordnordost.
Ursprungsplatsen i Portals Vells är ingen naturlig grotta utan snarare ett stenbrott. Härifrån hämtades byggnadsmaterial till den magnifika katedralen la Seu (”Ljuset”) i öns och ögruppen Balearernas huvudstad Palma. Även den var ett slags votivgåva…
I inloppet till viken Cala de Santa Ponça vittnar ett gigantiskt kors om en höstdag 1229. Aragoniens unge kung Jakob (Jaume på katalanska) hade just avseglat från Tarragona för att inleda erövringen av Mallorca, som då hade stått under moriskt styre i sekler. Hans armada lär ha bestått av 150 stora och ytterligare många mindre skepp, med minst 16.000 man och 1.500 hästar ombord.
Det började inte bra. Ett rejält busväder drog ned över dem från nordväst. Antagligen var det stormvinden Tramuntama eller Cerç som slog till, den mästrande Mistral i lokal uppenbarelse. Överhandsväder rådde och hela flottan hotade att förlisa. I sina böner sägs Jakob ha lovat att bygga en kyrka tillägnad Jungfru Maria om bara stormen bedarrade och expeditionen blev framgångsrik.
Armadan lyckades rida ut stormen. Den 10 september 1229 kunde Jakob och hans män kliva iland i Santa Ponça.
Jakob Erövraren höll sitt löfte. Redan år 1230 lät han påbörja bygget av katedralen La Seu. Föga anade han att det skulle krävas närmare fyra sekler att få den färdig. Med sten från Portals Vells.
Grottan i Portals Vells figurerar även i andra sammanhang. På 1300-talet ådrog sig Tempelherreorden franske kungen Filip IV:s vrede. Han lyckades få påven Clemens V att upplösa ordenssällskapet. Riddare därifrån lär ha sökt skydd i Portals Vells.
1968 släpptes filmen The Magus, med stjärnor som Anthony Quinn, Candice Bergen och Michael Caine. Den skulle egentligen ha spelats in i Grekland, men filmteamet kom på kant med den militärjunta som hade gripit makten i landet den 21 april 1967. I stället spelades den in i och vid grottan i Portals Vells. Manuset grundar sig på en roman av John Fowles, som i svensk översättning bär titeln Illusionisten.
*Votivskepp; FARTYGSMODELL i kyrka, ofta exempel på utsökt sjömanshantverk. I dag är ett fåtal av alla kyrkskepp bokstavliga votivskepp. Votiv syftar på löfte. Sjömän som hamnat i sjönöd men mirakulöst klarat livhanken brukade av tacksamhet mot högre makt skänka ett sådant till kyrkan hemmavid. (ur Havets ord)
