Mogen dam håller ångan uppe

Göteborg 400 år del 3
Bohuslän 2007. Foto: Torbjörn Dalnäs

En kombination av ljud och bild från s/s Bohusläns brygga har etsat sig fast i minnet. Skepparen Bengt Cremonese får syn på en vän och facklig trätobroder från maskinbefälskåren nere på kajen. Hälsningen lyder:

– Här ombord är det f-n i mej full fart i maskin!

Varpå han drar på ett öronbedövande bröl med ångvisslan, så att skorstenen för ett ögonblick försvinner i ångan.

– Det kallar jag steam…

Fram till att sjukdom och död stoppade honom var ”Cremo” en av entusiasterna bakom Sällskapet Ångbåten, som ser till att Västkustens sista skärgårdsångare oförtrutet kan leva vidare. Cremo ställde upp ombord ännu oftare än förr, sedan han gått i pension efter drygt 20 år på Stena Danicas brygga. Dessförinnan var han – i likhet med flertalet skeppskamrater på s/s Bohuslän – ute till sjöss ”på riktigt”; i vidsträckt fart på världshaven. Det rör sig med andra ord om ett salt gäng fackmän, och deras kärlek till den mogna damen är inte svårbegriplig.

Sagan om s/s Bohuslän är just – sagolik. Då under de sista åren av bedrägligt lugn före den stora stormen – världskriget – var det inte ens självklart att hon skulle få komma till världen…

Det börjar med att Marstrands Nya Ångfartygs AB kastar lystna blickar på s/s Balder av Norrköping. Hon visar sig emellertid ha för stort djupgående för Albrektsunds kanal, som är skärgårdsångarnas självklara farled in till Marstrand. Rederiet lägger i stället en fartygsorder inne på ”Torpet”, Eriksbergs Mekaniska Verkstad.

När det i december 1913 drog ihop sig till dop och stapelavlöpning lutade starka krafter i rederiledningen åt namnet Carlsten, efter den fängslande fästningen hemma på Marstrandsön. Till all lycka lär någon i styrelsen ha genomfört en kupp; slitit till sig champagneflaskan, hivat iväg den mot nybyggets stäv och hojtat:

– Ditt namn skall vara Bohuslän..!

Bortom synranden passerar världskrig och revolutioner revy, alltmedan s/s Bohuslän lugnt tuffar vidare på sin invanda trad mellan Göteborg och Gravarne/Smögen samt Marstrand och andra bryggor däremellan. Som fackterm kan revolution även syfta på propelleraxelns jämna rörelse då kolvångmaskineriet – fartygets hjärta – dunkar som det skall.

Tiderna förändras och andra revolutioner står för dörren. Dieselmotorn börjar tränga ut ångmaskinen. Plötsligt är det inte längre vattenvägar som binder samman kustsamhällena, utan i stället utbyggda broförbindelser och vägnät för bussar och privatbilar.

1951 tvingas Bohuslän kompromissa med drivmedlet. Efter att ha slukat kol i knappt 40 år anpassas hon nu till att i stället sörpla olja; 300 liter i timmen under gång! Däremot kan hon oförändrat titulera sig s/s som i steam ship.

I samma veva upphör Marstrandsbolaget. Uddevallas store son, skeppsredare Gustaf Thordén, tar över i något år. Bohuslän förbyggs på Uddevallavarvet. Hon berikas med tidens melodi taxfree shop och sätts 1954 in på traden Helsingborg–Köpenhamn. Det går inte så bra.

Nu följer en kortare reträtt till Bohuslän och ytterligare en törn på Öresund, innan hon 1961 sätts in på Strömstad–Sandefjord. Det äventyret varar till och med säsongen 1963. Året därpå sätter norrmännen in en modern bilfärja på linjen.

Efter ytterligare halvtannat år tycks sagan vara all. I mars 1965 löper Bohuslän ut på vad som förefaller vara hennes allra sista resa. Den går från Marstrand, där hon legat sysslolös efter sitt norska äventyr, till skrotvarvet på Ringön. Hennes tid är utmätt. Den vackra men till mogen ålder komna damen skall nu ljuta skrotdöden!

Just då bildar de salta entusiasterna Sällskapet Ångbåten. De lyckas köpa loss och rädda Bohuslän, varpå de med gemensamma ansträngningar – och stöd från goda externa krafter – piffar upp henne, så att hon redan 1966 kan återinsättas i trafik, nu med Stenpiren som hemmahamn. Sedan dess hjälps de åt att hålla henne i god trim, i takt med att nya ålderdomskrämpor uppenbarar sig.

Det är varken mer eller mindre än en maritim kulturgärning. Mycket riktigt har Statens Maritima Museer kulturmärkt s/s Bohuslän, vilket intygas av en plakett ombord. Så har även skett med Sällskapet Ångbåtens andra skötebarn; s/s FÄRJAN 4, som också är Göteborgs sista av sin art. Till skillnad från Bohuslän ägs FÄRJAN 4 av Sjöfartsmuseet, som anförtror henne i Sällskapets vård.

Billig i drift är hon inte, gamla Bohuslän. Underhållet lär gå på en och annan miljon om året. Därför ligger det i båda parters intresse att vi som passagerare passar på att njuta av umgänget med henne i en unik miljö av sammet, blankverk och ädla träslag, av sunsegel och däcksplankor i lärk och av roderratt i jätteformat samt kommunikationsmedel som maskintelegraf, talrör och ångvissla. Den som till äventyrs beskådade maskin när damen var yngre känner igen sig den dag som i dag är. Det mesta är intakt.

Ombord finns plats för 280 passagerare. Långskepps mäter s/s Bohuslän 43 meter. Hon är god för 700 indikerade hästkrafter, vilket ger 12 knop.

Gumman har hunnit bli vittbefaren på gamledar, efter att ha hållit sig till Skagerrak, Kattegatt och Öresund under ungdomens aktiva tjänstgöring. Det har blivit deviationer till både Oslo, Köpenhamn, Kiel och Stockholm för stolta möten med andra prominenta ångare.

Det ligger inte för s/s Bohuslän att vara ängslig för Sjöberg. Hon är byggd för att kunna tampas med busväder utifrån Västerhavet och anses tåla väldigt mycket stryk. Däremot går hon gärna inomskärs när det blåser upp – mera av hänsyn till skroven på känsliga passagerare än till sitt eget skrov.

Fotnot: En tidigare version av texten publicerades i Utkik nr 3 2006 och bilden togs 2007.

Kommentarer

  • Jan Brügge

    Tack, Trevligt med denna fina artikel om Cremo. Den minner om många fina minnen från tiden med min bästa kamrat både i jobbet och privat. Vi seglade till sjöss i Ostasiat, Stena och på SS Bohuslän. Vi seglade i segelbåt på kusten och åkte skidor i alperna och tjatade, gnabbade mest varje da i mer än 40 år!

  • Pelle

    Helt fantastiskt!
    Jag tycker att mer borde göras för att bevara en del av den svenska maritima historien, så som att bevara fartyg etc.
    Se bara på Norge, där har man räddat ett lastfartyg som varit med i både första och andra världskriget. Det är det sista skeppet i sitt slag i världen (åtminstone som är en streamer och som fortfarande seglar).
    Fartyget heter D/S Hestmanden(även kallad ”Lucky Lady” och är byggd år 1911.
    Man har spenderat mer än 100 miljoner kr för att få skeppet i det skick som det en gång hade, både utvändigt som invändigt. Tusentals timmar från frivilliga.
    Planen är att visa upp fartyget nationellt och internationellt samt berätta historien om fartyget samt de sjömän som seglade under första och andra världskriget.
    Man kan även se utdrag ur den film som är gjord om fartygets historia och om de sjömän som tjänstgjorde under krigen.
    (Kan ses på youtube.com)
    https://m.youtube.com/watch?v=aHBQXUAVJ2o

    https://m.youtube.com/watch?v=E44rk0u3f0o

    https://m.youtube.com/watch?v=EXW_K798IUQ

    https://m.youtube.com/watch?v=IL2mtja4xFQ

    Nog kan hon kallas Lucky Lady alltid efter att ha klarat två världskrig samt bli räddad från upphuggning.

    Planen var att segla D/S Hestmanden från Oslo till Murmansk och tillbaka och besöka flera hamnar på vägen för att visa upp fartyget för allmänheten och även berätta om dess och de sjömäns historia under 2:a världskriget. Tyvärr kom Covid-19 i vägen och allt har nu lagts på is till vidare.

    Önskar bara man kunde haft en bråkdel av den förståelse och gnutta hjälp från de svenska politikerna som de norska politikerna har när det gäller att värna om sin historia…..i så fall hade vi nu haft M/S Kungsholm 4 liggande i all sin glans lagom till Göteborgs 400-års jubileum.
    En bit av Göteborgs historia och en Svensk Maritim storhetstid.
    Planen var att låta henne få vara en kombination av museum, utbildning center, hotell och resturang samt en turistattraktion.
    Istället låter man henne bli upphuggen eftersom hon som man sade…”Hon skulle blockera utsikten mot älven”.
    I Norge är man stolt över sin historia och man tar vara på den.

Artikeln är stängd för fler kommentarer