Landkänning: Hoburgen

Man förundrade sig at ej en gång en Fyrbåck här voro inrättad, fast så många skepp varit olyckade vid dessa stränder, förvillade af storm, mörcker och strömmen, som alltid missvisa Siöfarande…

Foto: Torbjörn Dalnäs

Så skrev Carl von Linné då han 1741 besökte Gotlands sydspets Hoburgen, ”Höga borgen”. Det skulle dröja 105 år innan hans propå förverkligades.

Det smala Fidenäs förenar halvön Storsudret i syd med övriga Gotland. Halvön består av fem socknar, varav Sundre är den sydligaste. Storsudret kan liknas vid en droppe, som nästan har släppt kontakten med huvudön i nord.

Namnet Sudret betecknar däremot hela södra Gotland; en av de ”tredingar” som Gotland delades in i. Ursprungligen gavs de till urguten Tjelvars tre sonsöner; norra delen till Graip, mellersta delen till Gute och Sudertredingen till Gunnfjaun.

Hoburgen visar sig bestå av tre uddar, varav Barshageudd i ost har det sydligaste läget. Längst i syd fanns en galgbacke. Galgen – en träställning med rännsnara – stod där som en bister varning till pirater och andra fiender som angjorde den gotländska kusten.

Hoburgen har alltid varit ett landmärke för sjöfarare. Här kunde den sed som kallades hönsning äga rum. Unga pojkar invigdes i sjömansyrket genom omild behandling.

Udden längst i väst kallas Rivudden efter Rivet, ett rev där många skepp gått förlorade. Ett av dem var Hildur. 1974 lämnade hon Ronehamn för att ta sig till Stockholm. Vid Hoburgen gick hon hårt på och bröts snart ned till vrak.

Foto: Torbjörn Dalnäs

På Klaivo (Klevet) ett stycke nordost om Rivudden reser sig Hoburgens fyr. Den tändes 1846 som Gotlands andra bemannade fyr, efter den på Östergarnsholm i nordost. Tornets höjd är 22 meter men lyshöjden över havet är hela 58 meter. Det ger en lysvidd på 27 nautiska mil.

Hoburgsgubben, Gotlands mest berömda rauk. Foto: Torbjörn Dalnäs

Fyrplatsen kringgärdas av en för Gotland typisk stengärdsgård, som här i syd kallas vast. En stätta leder över ett stängsel.

Nere vid stranden står en nautofon, som gav en lång dov mistsignal var femtonde sekund. En dimdetektor aktiverade den automatiskt vid tjocka, men den kunde även utlösas oavsiktligt av vintersolens låga läge. Om gårdagens sjösäkerhetsteknik vittnar även två enorma radiofyrmaster.

Från Barshageudd till fyren är det fågelvägen knappt tre kilometer och därifrån till Hoburgsklippan halvannan kilometer. På klippan står Gotlands mest berömda rauk, bergstrollet Hoburgsgubben. När betraktaren har den i en viss vinkel påminner den om ett manshuvud. Rauk – av rök i betydelsen sädesskyl – är en strandpelare, ett geologiskt vittringsfenomen.

Förutom Hoburgsklippan med dess klinter och raukar består Gotlands sydspets av alvarmark, som på gotländska kallas alvre; en kalkstensslätt med tunt jordlager, där det främst är oxelträd som breder ut sig.

Kommentarer

  • Benny Pettersson

    Hej Torbjörn jag kan komplimentera din skrift om Hoburgen fyr. Den har en Differentiell GPS sändare som rättar till positionen och kontrollerar att fartyget har en rätt position och inte är påverkad av andra störningar. Det kräver att de har en diff GPS ombord. Tex som det var i Syrien när USA släppte bomber där. Fartyg som var på väg in mot Suez kanalen fick se att GPS visade fel på över 1000 m. Hade de då haft en diff GPS i land och ombord så hade den kunnat upptäcka ett sådant fel.
    När det gäller AIS stationer så placerades två stycken i Visby.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.