Gropig sjö för ryska oligarker

Superyachterna är flytetygens motsvarighet till bilbranschens ”vrålåk”. Jag har sett dem någon enstaka gång på Blasieholmen och Skeppsbron i Stockholm, men framför allt förtöjda vid Mallorcas fashionabla kajer.

De lär ha haft ett rejält uppsving under våra två år av pandemi, fram till Rysslands oprovocerade invasion av grannlandet Ukraina. På landbacken runt om i världen rådde avstängning och distansering. De mest välbärgade kunde fortsätta leva ljuva livet ombord på sina flytande palats ute på öppet hav. Men nu skulle omvärlden vidta drastiska motåtgärder mot Rysslands ledning ‒ och dess allierade…

På engelska Wikipedias List of motor yachts by length finns 171 så kallade superyachter med mellan 180 och 75 meters längd, från för till akter. Listan toppas av Azzam (arabiska för ”beslutsam”), som ägs av den ledande UAE-emiren Khalifa bin Zayed an-Nahyan. På tredje plats kommer den ryske oligarken Roman Abramovitjs 162 meter långa Eclipse

By Moshi Anahory – Flickr: M/Y Eclipse Superyacht berthed at the Detached Mole, Gibraltar, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22709685

Båda herrarna är representativa för listan, vars angivna yachtägare helt domineras av oljestinna schejker runt Arabiska halvön och så kallade oligarker med ryskklingande namn.

Parentetiskt kan nämnas att listan även har ett svenskt ägarnamn: Lukas Lundin, styrelseordförande för Lundin Mining och son till den framlidne oljemagnaten Adolf Lundin. Hans 83,5 meter långa yacht Savannah under Cayman Islands-flagg lär ha 26 mans besättning. Men han kan inte räknas in i de yachtägande oligarkernas krets.

Oligarki är egentligen grekiska för ”fåvälde”. Oligarker syftar på kanske ett hundratal ryssar och andra före detta sovjetmedborgare som försåg sig med råge i huggsexan på samhällets resurser, då Sovjetunionen upplöstes 1991. De anses vara beskyddade av Putin. Det vill säga så länge som de sitter still i båten och är lojala mot honom. En av dem, Michail Chodorkovskij, tordes sätta sig upp mot honom. Han fick plikta med tio år i ryskt fängelse.

Abramovitj äger även den 139 meter långa Solaris, som finns på listans 15:e plats. Både hon och  Eclipse tycks nu ha sökt sig till turkiska hamnar, gissningsvis i avsikt att väja för de sanktioner mot den ryske presidenten Vladimir Putins förtrogna som EU, Storbritannien och USA har sjösatt.

Oligarkerna bör inte förväxlas med dem som kallas siloviki; mäktiga män i den ryska statsledningen, som ‒ i likhet med Putin själv ‒ har sin bakgrund i de sovjetiska och post-sovjetiska säkerhetsorganen. Några med den bakgrunden har emellertid också blivit oligarker.

Putin själv står som ägare till yachten Graceful, som med sina 82 meters längd ligger på 123:e plats på listan. Dessutom hävdar envetna rykten att han äger den 140 meter långa Scheherazade, som ligger på listans 13:e plats. Ovanligt nog är fartygets ägarkolumn tom, men hon kallas allmänt ”Putins yacht”. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vädjat till de italienska myndigheterna att beslagta fartyget, som ligger i Marina di Carrara.

Nu lär oligarkerna ha fått kalla fötter. Deras flytande ögonstenar, och även deras fasta lyxegendomar på landbacken, konfiskeras i land efter land.

Superyachterna har stora besättningar, ofta avsevärt större än dem på våra stora lastfartyg. Sammantaget bör det röra sig om tusentals sjömän i denna mycket speciella sjöfartsnisch. Jag har inga fakta i målet men befarar att de löper risk att hamna på bar backe när deras flytande arbetsplatser konfiskeras. Förmodligen har de, under tjänstgöringen, inte tillåtits att ha någon som hest kontakt med sjömanskårens fackliga organisationer. Jag vet inte huruvida FN-organet ILO:s sjöarbetskonvention (MLC) även omfattar oligarkernas superyachter. Där slås fast att fiske- och örlogsfartyg är undantagna, men där nämns såvitt jag kunnat finna ingenting om privatägda lyxyachter. 

Den 68 meter långa, Malta-flaggade lyxyachten Ragnar lär ligga fast förtöjd i Narvik på obestämd tid. Hon antas vara ägd av oligarken och förre KGB-agenten Vladimir Strzjalkovskij. Fartyget har inte formellt belagts med kvarstad, men ingen i hamnen vill tillhandahålla bunkers. ”De kan ro hem eller sätta segel”, lyder en kommentar. 

En förbittrad ukrainsk maskinist på ryskägda Lady Anastasia tog saken i egna händer, då den 45 meter långa lyxyachten låg i en mallorkinsk yachthamn. Han öppnade bottenventilerna så att vatten strömmade in och fartyget delvis sjönk. Delar av den övriga besättningen såg emellertid till att Lady Anastasia hjälpligt höll sig flytande, men skadorna lär ha blivit omfattande. Fartyget ägs av oligarken och vapenhandlaren Alexander Michejev. Maskinisten greps inledningsvis av spanska Guardia Civil men tilläts ta sig hem till Ukraina för att delta i kampen mot invasionstrupperna. 

Sedermera kom Lady Anastasia att omfattas av blockaden mot den ryska ledningen närstående intressen. Därför har hon belagts med kvarstad av de spanska myndigheterna. 

Det har även 135 meter långa Crescent, som är utan namn i listans ägarkolumn. Men hon tros vara ägd av oljegiganten Rosnefts styrelseordförande Igor Setjin. Hon lär ligga kvar i Tarragona. 

Det gäller likaså den 85 meter långa Valerie, som nu ligger bokstavligen fast förtöjd i Barcelona. På listan nämns ett annat ägarnamn, men enligt samstämmiga uppgifter är det oligarken och förre KGB-agenten Sergej Chemesov som är skeppets redare.

Italien har exempelvis beslagtagit superyachterna Lena, ägd av oligarken Gennadij Timchenko, Lady M, ägd av oligarken Alexej Mordashov, samt den 143 meter långa segelyachten A, ägd av Andrej Melnichenko.

Fler exempel finns runtom i Europa, men andra superyachter har lyckats smyga sig under radarn. Några har tagit sig till säkra destinationer utan utlämningsavtal, såsom Maldiverna och Seychellerna i Indiska Oceanen. Dit hör aluminiummagnaten Oleg Deripaskas Clio, stålmagnaten Alexander Abramovs Titan, samt Nirvana, ägd av Vladimir Potanin, som anses vara Rysslands rikaste man.

Till sist ett smakprov ur min bok Havets ord:

Embargo (embargo, av spanska embargar, ”beslagta”); en tillfällig arrestering av ett fartyg och dess last, som påtryckning för att uppnå ett mål. På svenska ersätts termen vanligen av kvarstad (förr även av den numera bortglömda termen sekvester), men antagligen finns det en finstilt juridisk distinktion som skiljer begreppen åt. Sjötermen embargo har med hjälp av det en aning ljudliknande namnet på en ostasiatisk slideväxt framfött en ordlek: Lägga rabarber på något. 

Kommentarer

  • Morgan Lind

    Mycket fina ”oligark” båtar vi bygger i väst. Gott med plats o bra boende. Båtar som väst beslagtagit är utmärkta för Ukrainas krigsdrabbade familjer att bo på 🇺🇦🇺🇦 . Ett förslag . Mvh Morgan.

Artikeln är stängd för fler kommentarer