Fartygsnamn är maritim kultur

Ett fartyg är ingen slav. Man måste göra det lätt för henne på sjön, och man får aldrig glömma att man är skyldig henne allt i fråga om omtanke, skickligt handhavande och kärlek, den kärlek man hyser till sitt yrke.

Citatet är hämtat ur Joseph Conrads självbiografiska Havets spegel. Sjömannen Conrad hade antagligen synpunkter på fartygsnamn också. Därför gissar jag att han tidigare i år roterade vilt i sitt hinsides belägna vilorum.

Natural Environment Research Council i Swindon hade vänt sig till den brittiska allmänheten för att få in namnförslag till organisationens nya polarforskningsfartyg, titulerat Royal Research Ship (RRS). Det namn som fick allra störst stöd bland respondenterna, som förmodligen dominerades av landkrabbor, var det föga seriösa Boaty MacBoatface.

Den brittiska regeringen fattade i stället beslut om att fartyget skulle döpas efter den 90-årige zoologen och TV-personligheten David Attenborough. Det torde vara rätt ovanligt att fartyg döps efter personer som ännu är vid liv.

Skämtnamnet Boaty MacBoatface blir i stället beteckning på fartygets ROV (remotely operated underwater vehicle), det vill säga en fjärrstyrd obemannad undervattensfarkost. Det må vara hänt.

RRS David Attenborough kommer att tas i bruk 2019. Storbritanniens övriga kungliga forskningsfartyg heter James Clark Ross, Ernest Shackleton, James Cook och Discovery.

Fartygsnamn hör till den maritima kulturen. Förr lade sig många rederier vinn om en distinkt namnpolicy. Vem minns inte gamla Rederi AB Transatlantics klassiska australiska aborigine-namn som Boogabilla och Kookaburra. Eller samma rederis moln-serie; skönheterna Cirrus, Cumulus, Nimbus och Stratus. Eller Svenska Orient Liniens land-namn och Svenska Ostasiatiska Kompaniets exotiska namn från traderna österut. Eller Johnson Line’s Star- och Valley-namn, samt namnen på nord- och latinamerikanska städer. Eller Salénkoncernens tank- och kylfartyg med förnamnen Sea, Snow och Winter, samt bulkfartygen med efternamnet Wasa. Många fler exempel kunde räknas upp. Må de alla förbli saliga i åminnelse!

Tor Line satte konsekvent förnamnet Tor på sina fartyg, följt av efternamn från geografin eller botaniken. Någon kanske undrar vem Tor var. I själva verket var det en så kallad akronym, som stod för de båda rederier som samverkade i denna nordsjötrafik: Rederi AB TransOil och Rederi AB Rex.

Så kom en tid, närmare bestämt 1987, då vi maritima skönandar drabbades av rysningar. 15-åringarna Tor Nerlandia och Tor Belgia döptes av nye ägaren Sea-Link om till Stora Korsnäs Link I respektive Stora Korsnäs Link II. Båda sjönk på Nordsjön 1991 respektive 1993.

Ett svenskt föredöme vad gäller fartygsnamn, om än utan svensk flagg på fartygen, är Laurin Maritime. Rederiet har konsekvent satt vackra dans- och musiknamn som Tarantella, Tambourin och Cavatina på sina produkt/kemtankers.

Wallenius är ett annat bestående föredöme när det gäller en distinkt namnpolicy. Här är det sedan decennier vackra och fantasieggande operanamn som gäller. För mer om fartygen och namnens bakgrund, se mitt blogginlägg Opera Line 80 år den 16 februari 2015.

wallenius_blogg_dalnas

Bilden från Zeebrugge 2009 visar m/s Oberon, det sista av fem Koreabyggen som levererades till Wallenius 2007-08. Jämfört med mera klassiska Walleniusnamn från operans värld är namnet inte särskilt inarbetat. Men rederiet har faktiskt haft en Oberon tidigare; ett nioårigt Japanbygge som 1983 köptes in utifrån och gick för Wallenius Singapore tills hon ljöt skrotdöden 1994. Carl Maria von Webers förebild Oberon från 1826 lär vara sällsynt på operascenerna. Verket, som utöver älvkungen själv har inslag av både sjörövare och sjöjungfrur, har betecknats som ”tillkrånglad och förvirrad”.

Kommentarer

  • Nishikawa Tamio

    Hej Tobbe, jag och säkert du också saknar Maru-ship som ägs av japanska rederierna, nuförtiden heter de NYK … eller MOL… och så vidare, helt utan anknytning till hemland eller
    dess kultur, förresten träffade jag en äldre japanske man i Grisslehamn för enmånad sedan,
    vars far var besättning på NYKs Kamakura Maru som sänktes av amerikarnerna utanför Japan
    och han följde henne i djupet och dog,

  • Peter Jennerström

    Trevlig läsning, hälsningar ifrån Cavatina

  • Thure Malmberg

    Torbjörns texter är alltid lika läsvärda! Maritim kultur kan man också tala om i den nya stadsdelen Fiskehamnen i Helsingfors, på den plats Sumparn förr låg. I splitternya bostadskvarter har gatorna fått traditionella fartygsnamn som ursprungllgen bars av Finska Ångfartygs Aktiebolagets (F.Å.A.) lastbåtar och senare övertog av Finncarriers och Finnlines ropaxfartyg i trafik just på Sumparn. På husväggarna finns plaketter som visar fartygens bild med en kort text. Stadens namnkommitté bör få en eloge för ett fint jobb, som de enligt uppgift fick hjälp med av Matti Pietikäinen, en gång en av Finlands främsta båtologer.

  • Lars Andersson

    Alltid lika trevlig att läsa Torbjörns betraktelser. Sjömansromantik, historia, kultur och geografi. Ser fram emot mer. Stort TACK.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.