Att tas med en nypa salt

Jag läser till min förskräckelse att det kan anses vara hälsovådligt att konsumera alltför mycket sojasås, på grund av dess påstått höga salthalt. Med min stora konsumtion skulle jag nog kunna kallas ”kikkomán” (efter den världsledande japanska sojaproducenten Kikkoman). Vad vore japanska fisk- och skaldjursrätter, som jag älskar, utan soja?

Salt är således i fokus. Ett av smeknamnen på befarna sjömän är old salt. Det är lite motsägelsefullt, eftersom salt hörde till de tabuord som sjömännen själva undvek, enligt gammal maritim övertro. Så varför salt om sjömannen? Gissningsvis har det enbart med hans närmiljö havet att göra, och inte alls med det man förr uppfattade som sarkasmer från en vass tunga.

Uttrycket attiskt salt syftar just på ett bitskt uttalande. I Kolosserbrevet var Paulus inne på ett liknande spår:

– Lägg alltid era ord väl och ge dem sälta…

– Ni är jordens salt, sade hans läromästare under sin Bergspredikan.        

Förr var salt närmast en lyxvara, betraktad som Guds främsta gåva till mänskligheten. Under större delen av mänsklighetens historia, då endast polarfolken hade åretrunttillgång till naturens kylskåp och frysbox, har salt varit ett ovärderligt konserveringsmedel.

Därför blev Lots namnlösa hustru strängt taget en dyrbar klenod då hon förvandlades till en saltstod för att hon vände sig om då Sodom förstördes.

Det engelska ordet för tjänstemäns månadslön – salary – kommer av latinets salarium, ”saltpengar”. Så kallades den sold som utdelades till den romerska hären. Saltet skyddade och satte piff på maten och kostade därefter.

Salt symboliserade också trogen vänskap. På sina håll i Östeuropa och Mellanöstern har det varit – och är måhända än i dag – sed att redan vid dörren bjuda gäster på bröd och salt.

Innan luftkonditionering lindrade tillvaron för sjömän som seglade ”på värmen” var en burk med salttabletter lika obligatorisk i mässbordets fack i kanten mot skottet som flaskorna med HP Sauce, Tabasco sauce och Rose’s limejuice. Salttabletterna ansågs skydda mot värmeslag, som den ständiga svettningen i bastuhettan ombord påstods kunna leda till.

Kroppen förlorar vätska och salter även vid extrem fysisk ansträngning. Om man enbart ersätter vätskan genom att dricka vatten kan kroppens saltkoncentration bli kritiskt låg.

Otur. Foto: Bruno, Germany / Pixabay

Självfallet fanns även ett saltkar, eller snarare en saltströare, i det slingerskyddade facket. Förr ansågs det vara mycket olycksbådande om denna tingest vältes omkull och saltet spreds ut på bordet eller durken. Denna föreställning är mycket gammal. Åtskilliga målningar av Jesu sista måltid med lärjungarna visar ett omkullvält saltkar framför Judas.

Risken för missöden kan emellertid avvärjas om man slänger lite salt över sin vänstra axel. Salt har tillskrivits magisk kraft att rena och skydda mot allt ont. Därför tar Japans sumobrottare en grabbnäve salt och slänger rituellt in i ringen innan matchen inleds.

I många kulturer har det varit vanligt att svära en ed i salt, som en motsvarighet till att svära med fingrarna på Bibeln.

I dag lär vi svenskar konsumera dubbelt så mycket salt som den rekommenderade mängden. Vetenskapen är inte helt enig i frågan, men mycket salt i kosten har påståtts öka risken för högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Det med nyttig mat förknippade ordet sallad har den ursprungliga betydelsen ”saltad”. Även en nota eller en faktura kan vara ”saltad”, i betydelsen orimligt kraftigt tilltagen.

Bad i saltvatten ansågs ge skydd mot förkylning. Om man ändå drabbades skulle ett glas saltvatten på morgonen och ett på kvällen vara ett effektivt botemedel. Saltet i sig ansågs även råda bot på både tandvärk och lungsot.

Sedan sjökungen Mysing hade dödat danske kungen Frode förde han grottekvarnen och de malande jättinnorna Fenja och Menja ombord på ett av sina skepp. I stället för guld skulle kvinnorna nu mala salt ur havet. Av trots gjorde de det så intensivt att skeppet lastades för tungt och kapsejsade i Pentlandsund. Där nere i djupet fortsatte Fenja och Menja att mala salt. Beviset är malströmmen Swelkie (Svalget) mitt i sundet.

Så gick det till när världshaven fick sin salthalt. Men det bör kanske tas med en liten nypa salt.

Kommentarer

  • Lennart Larsson

    Allt du skriver är Lysande

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.